Vilken yrkesgrupp är i snitt lyckligast?

Lycka är något man får söka på sin fritid

Så medelålders ensamma män på den finska landsbygden - de lever i princip en livsstil som med lite god vilja kan liknas vid en buddhistmunk + stabilt intag av kosken och öl - är alltså de lyckligaste i världen? Intressant teori.

Som redan tagits upp tror jag att det för de flesta handlar om måttlig stress (inte avsaknad av den, utan hanterbar) - känslan av att kunna göra något viktigt och meningsfullt för andra, känslan av flow osv. Samt att man har viss kontroll över sin situation och att inte allt ligger på något överhuvud som måste godkänna vartenda steg som tas. Hur det ser ut med allt detta kan nog skilja vilt inom yrkesgrupper.

Va? Män är väl olyckligare än kvinnor i princip alla studier som gjorts?

Hej på er,

Jag har hoppat runt mellan massa olika typer av yrken. Jag är nu på en mörk plats i livet där jag känner att jag vill byta bana helt igen. Jag är inte ute efter pengar, karriär eller framgång utan jag vill "bara" vara så lycklig jag kan bli och känna mening med mitt jobb.

Jag är inte helt slut i hjärnan och förstår att alla olika yrkesgrupper både har personer som är lyckliga och med grov psykisk ohälsa men jag letar efter något slags uppskattat snitt med breda penseldrag.

Exempel på yrkesgrupper kan vara kontorspersonal, sjukhuspersonal, chaufförer, hotell/resturang, kassapersonal, etc.

Vad tror ni? Vilka kommer hem och känner sig mest till freds med sitt jobb?

Hej på er,

Jag har hoppat runt mellan massa olika typer av yrken. Jag är nu på en mörk plats i livet där jag känner att jag vill byta bana helt igen. Jag är inte ute efter pengar, karriär eller framgång utan jag vill "bara" vara så lycklig jag kan bli och känna mening med mitt jobb.

Jag är inte helt slut i hjärnan och förstår att alla olika yrkesgrupper både har personer som är lyckliga och med grov psykisk ohälsa men jag letar efter något slags uppskattat snitt med breda penseldrag.

Exempel på yrkesgrupper kan vara kontorspersonal, sjukhuspersonal, chaufförer, hotell/resturang, kassapersonal, etc.

Vad tror ni? Vilka kommer hem och känner sig mest till freds med sitt jobb?

Det går ju inte att svara på, eftersom det beror på a) hur väl personen passar för sitt jobb och b) hur nöjd personen är med den "nivån" han är på - hade han från början drömt om något "högre" så blir det ju svårare att vara till freds med ett "enkelt" jobb.

Det är i alla fall inte så enkelt som att man blir lyckligare om man har ett jobb där man gör nytta, för jag har aldrig träffat en yrkesgrupp med så många bittra människor som undersköterskor... och på andra plats lärare. Fastän dessa yrkesgrupper ständigt hyllas i media som nyttiga och viktiga.

Advokater är ett exempel på en yrkesgrupp där folk ofta är lyckliga först över att de har lyckats och tjänar bra... men sedan blir de ofta väldigt cyniska med åren, p.g.a. alla futtiga och avskyvärda människor de måste umgås med.

Sedan har jag träffat människor som inte har något "märkvärdigt" jobb alls, men som nöjer sig med att vara "Benke på internposten", tjänis med alla på företaget. Det räcker så.

Sedan tror jag att kreativa yrken kan ge mycket lycka, när man är inne i ett flow och verkligen skapar något nytt som uppskattas inte bara av en själv utan även av andra. Konstnärer, författare, regissörer, kompositörer, dirigenter, musiker, skådespelare. Men inte detta heller är foolproof, det finns ju massor av olyckliga konstnärer av olika slag. Ambitionerna uppfylls inte, de känner sig oförstådda, verkligheten motsvarar inte fantasierna.

Det fanns en tid när jag jobbade som taxichaufför i Göteborg. Skjutsade hem en hel del berusade äldre kvinnor som gärna knullade, det var en frisk fläkt i vardagen.