Lindring vid cancersmärtor

Ja, det verkar som att det finns generositet under det absoluta slutskedet. Men att det blivit ett seriöst alternativ att söka upp gambianer på plattan för att kunna stå ut är väldigt kargt. Han äter blodförtunnande, så jag antar att diklofenak funkar dåligt i det läget.

Flyttar

Opiater och andra opioider --> Medicin och hälsa
/Moderator

Inte helt ovanligt att man behöver justera dosen eller kombinera olika preparat. Vem ansvarar för medicineringen? Vårdcentral? Onkolog? ASIH? Be ansvarig läkare att konsultera smärtteam om så behövs.

Det är en onkolog som har det övergripande ansvaret och jag förstår att det är komplext då han får chemo och en radda läkemedel mot olika bieffekter. Vi vill inte sväva iväg för långt här och ta en massa egna initiativ vid sidan av. Bra tips att försöka koppla in smärtteam. Det är värt en chans.

Onkologer brukar vara duktiga på det där så han får väl ta upp det med sin läkare.

Han har pratat med sitt team på onkologen. Det är något i kommunikationen som inte fungerar kring just detta och smärtanalysen som ligger till grund för doseringen tycks bli fel. Det är inte så enkelt att, som någon som knappt aldrig bett om hjälp överhuvudtaget, säga att smärtlindringen man får inte är tillräcklig. Jag minns ett ryggskott för några år sedan då det tog mig en timme stappla några hundra meter och jag nästan gråtandes skickades från primärvården med några få citodon... Personen som detta handlar om har nyss fått hantera att han kanske inte har så lång tid kvar och det är liksom bara för mycket att han också ska behöva vara rädd för att lida hela vägen fram till slutet.

Nej.

Det beror inte på pundare eller självmordsbenägna.

Sverige har senaste 20 åren legat i topp över döda i narkotikarelaterade dödsfall; överdoser och självmord. Akutpsyk och psykiatrin bedrivs på ett sätt som är 30 år förlegat i Sverige.

Det är inte så att någon jävla hänsyn tas till narkomaner eller självmordsbenägna i Sverige. Tvärtom har de i jämförelse med andra västliga länder ett rent helvete.

Sanningen är att Sverige och dess sjukvård är extremt dåligt fungerade med en föråldrad vårdcentral där man inte möter en läkare som känner en- läkare granskas in absurdum för att jaga avvikelser när det är hela systemet som är värdelöst.

Jag vågar säga att Sverige är sämst i Norden och Västeuropa. Det är inte pundare eller narkomaners fel.

Du kan inte ha det lätt.

Det finns ju många bitar i det här som han behöver hjälp med. Men onkologer brukar vara ganska duktiga på det där. Kanske ska han ha med sig någon vid besöken om det nu är svårt att förmedla. Det kan ju också vara så att han förmedlar en annan bild till läkaren, samt beskriver sin situation annorlunda än du uppfattar den.

Ni behöver be om hjälp. Hjäler inte behandlande läkare till så behöver ni se till att de kopplar in smärtteamet.

Min frus son dog i cancer för snart ett år sedan (han bodde hos oss de sista 4 månaderna)
Palliativa teamet som vi hade kontakt med skötte medicineringen av de tyngre drogerna
när det behövdes (morfinspruta), var bara att ringa så kom de snabbt förutom de två
gånger i veckan de kom som vanligt.
Vid varje besök så bytte de ut en förpreparerad piller dosettlåda med de tabletter som
var ordinerade av läkare. Den där dosettlådan fick jag/fru övervaka så det inte skulle
råka bli en överdos då hennes son hade ett misslyckat självmordsförsök bakom sig och
samtidigt hållit på att drogat lite förut.
Lådan fick ligga i mitt vapenskåp (enda gången) som jag låtit tanten fått tillgång till nyckeln.

Palliativa teamet bör kunna fixa det mesta om ni har kontakt med dom, deras kontakt med
läkare så fixar dom rätt tunga tabletter/behandling.

Låter ju som en fjuttig dos. En palliativ cancerpatient brukar få kopiösa mängder morfin.

Klart det är en stor bidragande faktor, du nämner ju även problematiken.
Du förstår nog inte hur lätt det var att få ut i princip vad som helst förut, nu får du böna och be 25 gånger för att få ut lite starkare Alvedon. Förut så fick du 4 uttag knark så fort du nämnde att du hade lite ont.