Citat:
Ja, då förstår jag och kan instämma i att det ligger en del i vad du säger.
Jag är helt enig.
Palmemordet innehåller så många särdrag att det är svårt att hitta riktigt jämförbara attentat. Det närmaste är möjligen mordet på Anna Lindh, i den meningen att även det närmast framstår som ett överfall där konsekvenserna för gärningsmannen själv inte tycks ha spelat någon större roll i själva ögonblicket.
Att gärningsmannen i Palmemordet faktiskt kom undan, och att signalementen blev så pass oanvändbara, framstår dessutom till stor del som en fråga om omständigheter och slump. Mycket talar för en impulsiv gärningsman som åtminstone i stunden inte verkade särskilt upptagen av sin egen framtid eller av risken att gripas.
Jag hävdar inte att gärningsmannen nödvändigtvis måste passa in i någon klassisk gärningsmannaprofil. Det jag vänder mig mot är påståenden om att det generellt är ”sådana som Engström” som begår den här typen av attentat. Det tycker jag helt enkelt inte stämmer, åtminstone inte om vi utgår från den information vi i dag har om Engström.
Med risk för att vara övertydlig: jag uttalar mig här inte om sannolikheten för att Engström var gärningsmannen. Min invändning gäller enbart påståendet att han skulle representera någon slags ”klassisk gärningsman” för den här typen av brott.
Palmemordet innehåller så många särdrag att det är svårt att hitta riktigt jämförbara attentat. Det närmaste är möjligen mordet på Anna Lindh, i den meningen att även det närmast framstår som ett överfall där konsekvenserna för gärningsmannen själv inte tycks ha spelat någon större roll i själva ögonblicket.
Att gärningsmannen i Palmemordet faktiskt kom undan, och att signalementen blev så pass oanvändbara, framstår dessutom till stor del som en fråga om omständigheter och slump. Mycket talar för en impulsiv gärningsman som åtminstone i stunden inte verkade särskilt upptagen av sin egen framtid eller av risken att gripas.
Jag hävdar inte att gärningsmannen nödvändigtvis måste passa in i någon klassisk gärningsmannaprofil. Det jag vänder mig mot är påståenden om att det generellt är ”sådana som Engström” som begår den här typen av attentat. Det tycker jag helt enkelt inte stämmer, åtminstone inte om vi utgår från den information vi i dag har om Engström.
Med risk för att vara övertydlig: jag uttalar mig här inte om sannolikheten för att Engström var gärningsmannen. Min invändning gäller enbart påståendet att han skulle representera någon slags ”klassisk gärningsman” för den här typen av brott.
Om SE är GM så tror jag personligen det kan vara på grund av hans extrema personlighetsdrag (uppmärksamhetsbehovet och de märkliga lögnerna) kombinerat med alkohol och kanske ytterligare parametrar.
