Citat:
Ursprungligen postat av
Sharkimedes
De som bombade Dresden är alla döda nu, eller hur?
Nja, det har förekommit några stycken fortfarande överlevande dekorerade oldtimers i rullstol som publikt sagt att de ångrar sitt förflutna. Ångrar i meningen att de inte skulle ha gjort det de ställde upp på att göra ”for King and country” om de visste vilket samhälle deras barnbarnsbarn skulle få växa upp i idag. Samt sörjer sina vapenkamrater som inte kom hem till sina respektive familjer. Visst finns det ånger.
Som sagts i tråden, somliga dömdes och döms tydligen fortfarande. Fotfolk och drängar. För att samhället skulle rulla på efter kriget anställdes folk från krigsmakten i administrativa och skyddande funktioner, med eller utan avtjänade straff. Mellanchefer var viktiga då som nu.
Var du särskilt nyttig för vad som ansågs som högprioriterat vid krigsslutet blev du utsmugglad/kidnappad for the greater good. Raketforskare, welcome. All nuclear scientists lives matter. Go west, go east comrade. Operation Paperclip och sovjeternas motsvarighet lyfte ut tusentals vetenskapsmän, med och utan medlemskap i parti, SS osv för att rejset fortsatte efter 1945.
Men hyckla på och gör gubbspillran en tjänst här. Tak över huvudet, flera lagade mål mat om dagen, varmt rum, sjukvård inklusive byte av vuxenblöjor. Hans sista månader i livet måste symboliskt märkas och klubbas med en bestraffning. Några få hjärtslag finns det kvar ännu i den jäveln.
Vi har givetvis glömt att tyska en gång var ett akademiskt språk och att tyskvänligheten var rejäl i många kretsar tills det vände i kriget. Då blev det viktigt att stå på rätt sida.
Googla inte hur exempelvis idrottare från utlandet hälsade ledaren under olympiska spelen innan vansinnet bröt ut för snart nittio år sedan.
Backa ytterligare ett krig och ännu längre och du blev skambelagd av din omgivning om du inte gick ut och stred. Vit fjäder var en symbol för vilken feg jävel du var som inte ställde upp när krigstrummorna dånade.