Citat:
Ursprungligen postat av
Inspirit81
Man lägger alltid fram domar i en förhandling som exempel på hur det dömts innan, det gör både åklagaren och advokaten, har du inte varit på en förhandling och sett det? Varför gör man det tror du?
Nej jag vet prejudikat inte behöver följas, Men det görs väldigt ofta skulle nästan säga alltid, eller har du exempel du pratar om du kan visa när det inte gjorts?
Undantagen bekräftar inte normen ändå, och ska inte en domstol följa prejudikat och tidigare domar så måste de i princip idiotförklara de domarna och prejudikatet då, och det vill jag gärna se exempel på som du pratar om.
jag är övertygad om stämma dumpen troligtvis är framgångsrikt med tanke på tidigare utfall, jag är helt övertygad om stämma lexbase eller krimfup för brott emot GDPR är lika framgångsrikt.
Om du tror det med, så förstår jag int evarför vi diskuterar ens.
En dom i en TR har inget prejudikatvärde och nej man lägger absolut inte alltid fram vad tidigare domstolar har dömt om det inte är fråga om EXAKT och då menar jag exakt.
Att presentera vad praxis/prejudikat görs när det är en fråga om en lagtolkning, inte när det handlar om bevisvärdering.
Vi diskuterar eftersom du påstod att man kunde stämma för förtal, det kan man inte om det finns utgivningsbevis.
Förtal är ett tryckfrihetsbrott om det finns utgivningsbevis och då kan förtalsfråga enbart drivas som åtal antingen enskilt eller av JK.
När det gäller brott mot GDPR så kan skadeståndsanspråk drivas genom tvistemål.
Där är vi överens.
Att Sara(Dumpen) blivit dömt för förtal är dock inte liktydigt med brott mot GDPR.
Det skiljer också på så sätt att för förtal är det alltså ansvarig utgivare som är personligt ansvarig. Alltså Sara i Dumpens fall.
När det gäller brott mot GDPR är det företaget som är ansvarigt inte en enskild person.