Citat:
De första förhören är mer tillförlitliga. Alla vittnen sade inte senare att gm rörde sig klumpigt, konstigt eller haltade etc. Det var bara ett par st- men då hade de blivit påverkade av media, andra vittnen, polisen, ledande frågor och minnen förändras över tid tyvärr.
Jag frågade AI:
**Första förhören**
* Anders Delsborn: GM sprang inte med "en yngre mans vighet" och var något långsam i steget.
* Jan Andersson: GM "sprang smidigt".
* Leif Ljungqvist: såg GM springa från platsen, men någon särskild beskrivning av löpstilen antecknades inte.
* Hans Johansson: GM sprang med rörliga armar. Ingen uppgift om klumpig eller konstig löpning.
* Inge Morelius: beskriver GM:s sätt att röra sig men inte som klumpigt. GM lämnar platsen och börjar springa.
* Lars Jeppsson: såg GM komma springande och fortsätta mot trapporna. Ingen särskild beskrivning av löpstilen i det första korta förhöret.
* Yvonne Nieminen: GM sprang inte särskilt fort, det verkade jobbigt för honom att springa och han verkade halka till.
* Charlotte Liljedahl: såg GM springa in på Tunnelgatan. Ingen särskild beskrivning av löpstilen antecknades.
* Lisbeth Palme: GM sprang in på Tunnelgatan, stannade eller vände sig om och fortsatte. Ingen uppgift om klumpig löpning.
* Jan-Åke Svensson: uppfattade GM som snabb och sannolikt inte särskilt gammal.
**Vad de sade senare**
* Delsborn: "lite otymplig, nästan klumpig och stel", sprang inte särskilt snabbt.
* Andersson: "spänstigt, långa steg", fortfarande en tydligt smidig bild.
* Ljungqvist: bredbent, lunkande, breda steg och klumpigt beteende.
* Johansson: först fortfarande "full fart", men senare att GM var en ovan löpare, "sprang som en elefant", rullade med kroppen och inte kom fram särskilt fort.
* Morelius: först lugnt gående, sedan joggande eller lunkande. Senare jämför han rörelsen med en stor björn.
* Jeppsson: något framåtlutad, "tungt", med snabba men tunga steg. Samtidigt sade han på direkt fråga att det inte var något speciellt med löpningen.
* Nieminen: senare används även beskrivningen "lufsade".
* Liljedahl: senare att GM "lunkade iväg".
* Lisbeth Palme: senare uppgift om bland annat uppdragna axlar, men ingen tydlig beskrivning av haltande eller klumpig löpning.
* Jan-Åke Svensson: senare "relativt spänstigt".
Den samlade bilden är samma mönster hos flera helt olika vittnen: ovig, långsam, ansträngd, tung, lunkande, bredbent, klumpig, rullande.
Dett börjar inte månader senare. Delsborn beskriver den bristande vigheten redan på mordnatten. Nieminen beskriver ansträngd och långsam löpning i sitt första formella förhör.
**Och argumentet om Stig Engström och mediepåverkan går snarast åt andra hållet.**
Engström visas den 6 april i TV när han rekonstruerar händelsen och springer snabbt och smidigt. Om just det TV-inslaget påverkade vittnen borde det rimligen ha dragit minnesbilden mot "snabb och spänstig", inte mot "klumpig, tung och bredbent".
Dessutom finns uppgifterna om ovig, långsam och ansträngd löpning redan före Engströms TV-framträdande.
Så Engström i media förklarar inte bilden av en klumpig GM. Den pekar snarare åt motsatt håll.