Hur känns det egentligen att bli äldre och hur tänker ni kring det?

Det känns bra eftersom jag har pengar nog att göra exakt vad jag vill och jag njuter av att se folk jag inte tycker om sakta men säkert tappa greppet och sjunka ner i djupet eller dö. Man ser deras bana och tänker att sådär ska jag inte sluta mina dagar.

Det viktigaste är att leva och nå sina egna mål, inte de mål som andra satt upp för dig.

Ju mer pengar som flyter in i mitt liv, desto mindre värt blir att vara känd eller att ha många vänner. Jag går kurser och reser. Folk kommer in i mitt liv pga detta och försvinner och jag har lärt mig att det är så jag håller mig ung.

Ett tag försökte jag hålla mig ung genom att knulla tonårsbrudar, det fick mig i slutändan bara att känna mig uttråkad och gammal.

Familj och barn har en tid i livet men de växer upp och gör sina egna saker vilket är som det ska. Jag föraktar människor som försöker leva vidare genom sina barn.

Det enda som finns kvar är att upptäcka nya saker och platser och lära sig. Det är det enda som hjälper mot livsleda.

Att se tillbaka är att se någon annan leva sitt liv, jag är inte den personen mer, kommer aldrig vara. Jag är någon annan idag, på väg att bli någon annan än den jag är idag.

Jag bryr mig inte om det förflutna helt enkelt.

Jag är uråldrig ondska.