Citat:
Ursprungligen postat av
Nyasalladsbladet
Valmyndigheten räknar M, KD, L och SD var för sig, och S, V, MP och C var för sig. Först efteråt lägger man alltså ihop mandaten och pratar om block.
Därför finns ingen regel som säger att det block som tillsammans fått flest röster måste få flest mandat. Varje parti får ett helt antal mandat och fördelningen görs parti för parti. I ett extremt jämnt läge (som i år) så kan ena sidan därför få 175 mandat trots att partierna tillsammans har något färre röster än partierna på andra sidan som får 174 .
Naturligtvis fördelar de mandaten efter partierna. Men systemet är uppbygg som så att mandaten ska fördelas proportionellt efter rösterna. Vilket sker via jämkade uddatalsmetoden.
Först beräknar man hur det ser ut för hela riket. Sen för varje valkrets. Då får man fram en differens och denna används för att fördela utjämningsmandaten. Det finns även en möjlighet att dra tillbaka ett mandat från en valkrets om det behövs för att få till en proportionerlig fördelning.
Om du har ett block av partier som är större procentuellt sett än det andra blocket så kommer de att ha mer mandat. Systemet tar hänsyn till detta även om det skulle skilja 100 dels procent.
1973 när vi hade 350 platser i riksdagen så var det matematisk möjligt att det blev en lott riksdag där blocken hade 175 platser var. Det skilde då 0,08% mellan blocken. Men eftersom vi har ojämnt antal platser i riksdagen nu så kommer det inte kunna bli lika. Hade de då 349 platser så hade det vänstra blocket haft en röst övervikt i riksdagen.
Edit:
Här är Valmyndighetens beslut över fördelning av mandat i förra valet. Där beskrivs metoden hur mandaten fördelas.
https://www.val.se/download/18.162047b519a91d0533112bab/1666619695452/riksdag-val-2022-beslut-med-tva-rattelser-samt-bilagor.pdf
