Citat:
Ursprungligen postat av
HaconBacon
Ponera att oppositionens övertag blir slutresultatet. Då kommer såklart
1) Kristersson röstas bort vid den obligatoriska statsministeromröstningen, och
2) Andersson få uppdraget att sondera möjligheten att bilda regering.
Då hänger allt på hur det går med C och V. Är ganska övertygad om att V kommer släppa sitt krav på regeringsmakt. I den frågan är och förblir dem en dörrmatta. Men de kommer inte göra det utan att få sakpolitik i utbyte. Mycket sakpolitik. Och då är frågan om C kan tolerera så pass mycket vänsterpolitik?
...
Förkortade din text för att spara utrymme (den var helt relevant).
Centern sitter i sin "nästbästa" position inför regeringsbildningen.
Tidö förlorade valet, vilket var det viktigaste för C. Som jag redan flera gånger påpekat så VET Centern att höger/vänsterpendeln är extremt skadlig för Sverige. Det vet man nog i andra partier också, men där låtsas man inte om det. Centern har däremot gjort det till en grundläggande del av sin politik och politiska identitet. Det missar tydligen alla som orerar om att "Centern är ett högerparti", Centern är ett antiblock-parti som ligger till höger. De som inte greppat det här ännu kan läsa vad centerns partisekreterare (Hervieu) säger på SVT idag, han är nämligen (vilket man kan förvänta sig av en partisekreterare) klockren i sin beskrivning av Centerns politik.
Det absolut bästa för Centern hade varit om Busch & KD hade vågat ta ställning till att bryta banden till Tidö om Tidö förlorar valet. Det är rätt många inom Centern som i motsats till vad Busch sagt fortsättningsvis är 100% övertygade om så kommer att hända, eftersom det skulle vara politiskt vansinne för KD att gå i opposition istället för att sitta fyra år till i regering med egna ministrar. Inte minst eftersom KD då skulle komma åt att "försvara" vissa hjärtefrågor, som att hålla kärnkraften med i energimixen.
Men det nästbästa är att man är med i en regering med "tydlig mittenpolitik", vilket man får tillsammans med S och MP. Centern skiter blankt i allt gnäll från Tidö-sidan om att de skulle vara "vänster" eller köra "vänsterpolitik", Centern är sannolikt det parti som har bäst koll på sina kärnväljare och de vet vad de vill ha. Och då är det inget problem för en "mittenpolitisk" regering att i vissa frågor ligga litet mer vänsterut och i andra frågor litet mer högerut. Och tro det eller inte, det som Kristersson försöker måla ut som "väldigt svåra och ansträngda förhandlingar" är nåt som Centern ser fram emot. De kan knappt vänta att de förhandlingarna ska komma igång, de tycker att det ska bli skitkul.
Det Centern INTE kommer att tumma på är att släppa in V i regering, det kommer bara inte att hända. No way. Men trots V:s "stenhårda krav på ministerposter" så vet både V och C att det för V är allra viktigast att kunna visa för sina väljare att man levererar. Ja, förstås vill V-politiker sitta i regering, men om man kan leverera på en del centrla vänsterlöften genom "förhandling" så räcker det väldigt långt. Och dessutom kan man två sina händer med resten av regeringens politik, nåt som inte hade varit möjligt om man själv sitter med. Vänstern behöver inte ens få rollen som "officiellt stödparti", nåt som alla politiska experter vet skadade SD mer än det egentligen gav makt. Tvärtom kommer man att kunna stoltsera med att regeringen inte sitter kvar om man inte vill, ta hem några avgörande viktiga politiska "wins" och sen stötta den S-ledda regeringen i fyra år samtidigt som man kan fortsätta bete sig som bara V kan. Det är INTE ett dumt läge för V. Dessutom sitter V tack vare valframgången väldigt säkert i den rollen, också om KD skulle komma tillbaka till sina sinnens fulla bruk och joina en mittenregering så har den regeringen INTE majoritet utan V.
Det parti som kommer att bli överkört i regeringsförhandlingar är MP. Trots att partiet ökade har de inga egentliga trumf på hand. Inte ens sina mandat, för det är inte på kartan att MP skulle börja bråka om att fälla en regering som ersätter den klimat- och naturfientligaste regeringen någonsin. Men tröstpriset blir sannolikt just klimat- och miljöministerposten, eller -posterna, och möjligtvis att Tidös rekonstruktion av departementen görs om så Sverige på nytt får ett Klimat- och miljödepartement.
Resten av förhandlingarna är mer fråga om pengar än ideologi, och sossarnas dåliga val gör att de förhandlingarna kommer att gå betydligt smidigare. Inte för att de tre övriga partierna skulle sätta mera "hårt mot hårt", utan för att det dåliga valresultatet indirekt är en perfekt ursäkt till de egna att man inte har kunnat kräva lika mycket som man hade velat. Magdalena och S har alltså, paradoxalt nog, mer förhandlingsutrymme tack vare det dåliga valresultatet.
Och till allt det här kommer Tidö-sidan eviga "rödgröna smörja" och "de kan inte komma överens, men vi kan". Det absolut överlägset fantastiskt bästa de fyra partierna kan göra är förstås därför att snabbt komma överens. Några dagar. Tänk efter, det är politiskt guldstoff. Att vända det negativa, tråkiga, ihållande, nedvärderande Tidö-tjafset rakt emot Kristersson och Tidö. Jag är därför övertygad om förhandlingarna kommer att gå "blixtsnabbt". Helldén har hittills varit smart nog att hålla litet lägre profil, så att det framstår som "fyra kvinnor mot Tidö". Och de fyra kvinnorna kommer att gå in i förhandlingsrummet, sitta några dagar, och triumferande komma ut och vifta med en överenskommelse. Det är det perfekta positiva avslutet på denna erbarmligt tråkiga och negativa valrörelse: man ger Sverige och väljarna en regering, man gör det snabbt och effektivt och man visar hur samarbete ska gå till. Det finns inte en chans att de skulle motstå den politiska vinsten, och att vända det eviga Tidö-gnället mot Tidö-partierna själva. Inte minst för att Kristersson & co kommer att framstå som "jävligt sura"...
Det är vad jag tror kommer att hända, men vad som verkligen händer får framtiden utvisa.
