Citat:
Ursprungligen postat av
Scratty
Det rödgröna kommer inte kunna hålla ihop så dom kan presentera en stadsminister kandidat.
Det är sannolikt inte sant, eftersom det är "negativ majoritet" som gäller. I Sverige blir man statsminister inte med majoritet, utan genom att majoriteten inte röstar emot (dvs. trycker "nej"). Så ingen kommer att behöva rösta på Anderssom som statsminister, och det spelar ingen roll att 173 (eller 174) röstar "nej".
Sen är det en annan femma om hon får ihop ett funegrande regeringsunderlag...
Citat:
Ursprungligen postat av
Scratty
Det blågula kommer inte kunna vinna sin budget.
Och det vore också politiskt dumt, att "förlora valet" och sen trixa in sin egen budget sätter bara landet i lås och ger ens politiska motståndare nåt att skylla på. Det är en massa mer beslut än bara budgeten som avgör vad som faktiskt händer, så en "högerbudget" och ett "vänsterstyre", eller tvärtom, gör bara att Sverige står stilla.
Citat:
Ursprungligen postat av
Scratty
Jag ser bara ett extraval som en möjlig framtid nu faktiskt.
Jag tycker att det är på tiden. Alla tidigare undersökningar visar på att en majoritet av väljarna i så fall skulle rösta exakt likadant som första omgången, men också att en nästan lika stor andel av väljarna tänker helt om (och röstar för att få en regering, inte enligt de partipolitiska valmanifesten och inriktningarna).
Det skulle kunna bli riktigt spännande, man kan tänka sig som att man startar från samma läge som nu, och sen kommer ytterligare 40-50% av väljarna in och röstar helt enligt andra riktlinjerna än de nånsin gjort. Och de kommer (enligt undersökningarna) att "straffa" partier som inte velat samarbeta och "buffa" partier som försökt få till det. Så det kan gå precis hur som helst = spännande!
Citat:
Ursprungligen postat av
Scratty
För Kristersson kommer inte vilja styra med en rödgrön budget.
Det håller jag inte med om. Kristersson är så korrupt att han skulle styra enligt vilken budget som helst om han bara fick makten igen på det sättet. Men han är inte omtyckt i sitt eget parti och han hör till de moderatledare som haft lägst förtroende bland väljarna, så han kan inte göra ett beslut som leder till att han petas (som partiledare, och då förstås också fran att själv sitta på statsministerposten).