Jag vet inte vad du har för erfarenhet av denna typ av bedömningar men jag skulle vilja påstå att det omvända gäller och att det faktiskt är rimligt att det är så. Det hade räckt med en akut och noll icke akuta. Man måste gå på den största faran.
Det finns så många säkerhetsventiler senare längs vägen så att man aldrig skulle våga chansa. Om det hade varit fråga om automatisk uppväxtplacering direkt efter ett omedelbart omhändertagande hade jag delat din uppfattning.
Jag tycker det är rimligt med tanke på hur många barn det faktiskt räddar.
Det vill man sällan diskutera den delen av ekvationen.
Och jo. Pappan ryker i det omedelbara men bör givetvis bedömas för en längre placering. Man går på uppgifterna från vården.
Citat:
Ursprungligen postat av
Totius
Jag håller inte med. Om ett tiotal läkare, varav en som varit Elsas ansvariga läkare i hela hennes liv, uttrycker en oro som INTE är akut medan en (1) läkare som aldrig tidigare varit inblandad uttrycker rena skräckfantasier finns ALL ANLEDNING att kritiskt ifrågasätta akut oro.
Vi kan inte ha en rättsordning där mer eller mindre sjuka fantasier från en enskild person kan leda till ett omedelbart omhändertagande på det sätt som skedde med Elsa.
Vidare kan man givetvis inte godtyckligt välja bort pappan med ett sådant argument.