Jimmie Åkesson vs Magdalena Andersson i SVT Aktuellt (2026-09-08)

Den drivna politiken i sin helhet. Anser du tex att senaste sossestyret med Löfven och JA utgjorde socialdemokratisk politik?

Ja, vi hade klok utrikes- och säkerhetspolitik dessutom. Till skillnad från nu när vi gladeligen gått in i ett proxy- och hybridkrig med Ryssland.

Det jag hävdade var att de invandrare som arbetskraftsinvandrade bidrog till Sveriges välstånd. Men det är klart om du målar upp bilder av vad jag tycker, kan du ju naturligtvis kritisera dina påhittade bilder. Hade det inte varit bättre om du svarade på min upprepade fråga? Ser du det något positivt med denna arbetskraftsinvandring eller var det inte värt det trots att det bidrog till vårt välstånd, med tanke på att det kom hit folk från andra kulturer? Det är den frågan jag försöker få svar på. Diskussionen om postmodernism, Trump, SD, diktatur och vad du tror att jag tycker förändrar inte den saken.

För övrigt sjönk invandringen kraftigt på 70-talet.

Sossarna har styrt på borgerliga budgetar deras senaste mandatperioderna, så svaret är nej.

Ja, som jag sa så behövdes den inte från sjuttiotalet och framåt. Frågan är om du menade bara tills dess, därav mitt svar och som du inte verkar ha några argument mot, så jag utgår från att du inte har några.

Du verkar leka att jag bara ska svara på dina frågor. När jag svarar har du inga argument mot dem, utan ställer bara nya frågor, egentligen om samma sak, utan att komma någonstans.

Eftersom den bara var en kort tid med få människor fram till sjuttiotalet, ser jag inte att den bidragit mer än marginellt. Deras kultur har inte påverkat samhället någonting, så varför du drar upp den, vet jag inte. Förmodligen hade lönerna på vissa företag även stigit utan dem. Nu kunde man hålla ned dem istället.


Men vi har förstås det som kallats arbetskraftsinvandring efter det därav mitt svar.

Jag är egentligen mer nyfiken på hur du tänker kring de här frågorna än intresserad av att dividera om vad som är rätt och fel.

Du säger att arbetskraftsinvandringen före 70-talet bara hade en marginell betydelse. Det är en intressant ståndpunkt och jag är nyfiken på hur du resonerar kring den.

En sak jag tycker är lite intressant i sammanhanget är också att invandringen faktiskt var klart högre under 50- och 60-talet än under 70-talet. Det innebär alltså att en ganska stor del av den period du beskriver som den tid då "nationalismen och folkstammen hölls högt" och då "alla var vi och landet var enat", sammanfaller med en betydande arbetskraftsinvandring.

Det är inte menat som ett gotcha-argument, utan jag försöker förstå hur du får ihop de två bilderna. Dels bilden av det homogena Sverige som du tycker var som bäst under 30-60-talet, dels att Sverige under framför allt 50- och 60-talet faktiskt tog emot ganska mycket arbetskraft från andra länder och kulturer.

Och när du säger att deras ekonomiska betydelse var marginell, vad är det som får dig att dra den slutsatsen?

Det går förstås att ha en mindre invandring, det är inga större problem. Att ta emot 30000, mest finnar som snabbt assimilerar sig med liknande kultur, är inget större problem, även om även det innebar slitningar. Men jag menar att det finns inget som egentligen visar att välståndet berodde på det. Då måste man visa hur det gjorde det. Hade Sverige varit fattigare utan dem och varför. Kan du förklara varför det det skulle varit så? Man kan förstås se det som att om man blir fler, ökar den totala ekonomin, men det betyder inte att det blir mer per person.

Ditt prat om andra kulturer är rent trams om du då jämför det med tvåtusentalet och vansinnet då. Det går det inte att jämföra. De går inte att assimilera och majoriteten integrerar sig inte ens. De vill inte bli svenskar och ta till sig vår kultur som de tidigare, faktiskt med en kristen grund gjorde.

Jag tycker det är du som är trög. Du vill försvara ett påhitt om multikultur och invandring som du nog har svårt att finna belägg för. Rena påhitt. Varför tror du på det, skulle man väl kunna fråga dig, så får du försöka förklara nåt själv.

Jag har aldrig hävdat att fler människor = högre välstånd per person och jag har inte heller hävdat att multikultur i sig skapar välstånd.

Min poäng är mer konkret: om svenska företag har efterfrågan på mer arbetskraft än vad som finns tillgänglig, kan arbetskraftsinvandring göra det möjligt att producera mer än man annars hade gjort. Det betyder inte att varje invadrare automatiskt höjer BNP per capita, utan att arbetskraften kan vara en produktionsbegränsning.

Ditt krav på ett kontrafaktiskt svar är rimligt om vi vill veta exakt hur stor effekten var. Men då gäller samma princip åt andra hållet. Du kan inte säga att effekten var marginell utan att också ha någon grund för den kontrafaktiska bedömningen. "Det hade kanske blivit högre löner istället" är en möjlig hypotes, inte ett bevis på att effekten på produktionen var marginell.

En sak till som jag tycker är viktig att ha med är omfattningen. När du skriver "30 000, mest finnar" låter det lätt som att vi pratar om en ganska liten grupp totalt. Men under 1950- och 60-talen kom det omkring en halv miljon invandrare till Sverige. En stor andel var arbetskraftsinvandrare, framför allt från Finland men också från exempelvis Italien, Jugoslavien, Turkiet och Grekland.

Det är alltså inte någon obetydlig parentes i den period du själv beskriver som Sveriges bästa och mest enade tid. En betydande del av invandringen skedde just under 50- och 60-talen, innan invandringen förändrades under 70- och 80-talen.

Sedan tycker jag att det är intressant att du själv beskriver invandringen från framför allt Finland som något som fungerade eftersom människor snabbt assimilerades. Det är ju faktiskt ganska nära min ursprungliga fråga. Jag frågade inte om all invandring i alla tider är bra, utan om du kan se något positivt i den arbetskraftsinvandring som faktiskt skedde under den period du själv lyfter fram som Sveriges bästa.

Och där har du nu egentligen svarat. Du tycker att den var acceptabel och fungerade kulturellt, men att dess ekonomiska betydelse var marginell.

Det är en fullt begriplig ståndpunkt. Jag är däremot fortfarande nyfiken på vad du grundar just "marginell" på. För om du menar att arbetskraften inte behövdes, trots att industrin hade mycket låg arbetslöshet och företagen rekryterade utomlands, då är det just den ekonomiska mekanismen jag tycker är intressant att diskutera.

Och nej, jag försöker inte försvara ett "påhitt om multikultur". Det var inte min tes. Du behöver inte tillskriva mig den för att kunna argumentera mot den.

Fast du försvarar multikulturen ändå. Genom att alltid ha med kultur i dina svar.

Om marginell, så arbetade inte alla inom industrin, med högre löner, kunde man ha lockat fler dit. Men att landet skulle fallit ned i nån sorts fattigdom eller fallit sönder, kan jag inte se. Men för att kunna säga något säkert, måste man ha en alternativ verklighet att jämföra med. Lika lite som du kan visa att du har rätt, kan jag det.

Däremot kan jag ifrågasätta det ideologiska narrativet att invandringen har "räddat" oss. Det är ett rent påhitt som man inte kan visa, men hamrats ut som en sanning.

Men din fråga om vad man anser var bra då, har jag redan svarat på. Just det handlar inte om ekonomi, vilket verkar vara de enda du förstår. Utan det handlar om att alla var vi, gemenskap och samhörighet. Finnarna var inte vi förrän de assimilerat sig och blivit som oss. Däremot delade de kultur redan innan. Det var språket och namnen som var deras problem för de som inte kom från svenskbygder och redan hade det.

Men att du, inte kan, eller vill förstå det här, visar att du inte kan vara svensk, för då skulle du förstå det. Men du tillhör förmodligen någon annan grupp och känner samhörighet och gemenskap där i någon form av egen kultur där ni ser varandra som vi.

Det är multikulturen som är problemet. När grupper vill leva i en annan kultur, utan att assimilera sig. Jag kan ta judarna, då de är ett bra exempel. De lever i anda länder utan att assimilera sig och genom att de är framgångsrika, försöker de påverka de länder de bor i till sin fördel. De arbetar inte för de land de bor i och innevånarna där, utan för sitt eget folk. De som de känner gemenskap och samhörighet med, där de är vi.

Det leder till att de blir hatade och till slut fördrivna eller dödade där de bor. De far till ett annat land och samma sak upprepar sig och så har det varit i mer än tusen år och kommer att fortsätta. Enda sättet att hindra det är genom att hålla ned det med förtyck. Lagar. Men om de hade assimilerat sig och inte stuckit ut skulle det aldrig hänt. För då skulle de vara vi med folket i det land de lever i och arbetat för allas bästa där. Förstår du?

Nu har man hur många kulturer som helst här. Till och med de som hatar judarna och vill kasta ut dem. De är så många och skiljer sig så mycket i kultur och utseende, att de inte kan bli assimilerade och som alla grupper, söker de sig till de sina, där de känner gemenskap och samhörighet, där alla är vi. Enda sättet att hålla ihop ett sådant land är med förtryck som leder antingen till diktatur, eller sönderfall. För i slutändan handlar det om vem som ska bestämma över vem. Alla folk vill bestämma över sig själva, inte att andra folk bestämmer över dem.

Så ser man historiskt, går vi mot förtryck eller sönderfall. Kanske inbördeskrig. Faktiskt hela Europa. Det är bara genom förtyck och en hård indoktrinering det kan hållas ihop idag. Som Rom. Kejsardömet blev en naturlig följd. Sen när man övergav de principer som skapat Rom, tog det 180 år innan vandalerna tog över staden och dödade alla romare där. Så idag vet vi inte säkert vilka de ens var.

I en tid där man säger att man ska lära av historien, har man övergett de principer som skapade väst. Upplysningen, vetenskapen och sanningen och ersatt det med postmoderna narrativ, falska verklighetsbeskrivningar och rena påhitt och inte lärt sig ett piss av historien. Dumheten har jag kallat den här tidsperioden och den kommer nog att gå till historien som det.

Jag tror att vi pratar förbi varandra lite.

Att jag tar upp kultur betyder inte att jag försvarar multikulturalism. Kultur är endast relevant eftersom du själv säger att den avgörande skillnaden mellan den äldre arbetskraftsinvandringen och dagens invandring är just att de tidigare invandrarna kunde assimileras.

Och jag har fortfarande inte påstått att invandringen räddade Sverige eller att Sverige hade blivit fattigt och kollapsat utan den. Det är en bara ytterligare enhalmgubbe. Min betydligt enklare poäng är att arbetskraftsinvandringen bidrog med arbetskraft i en period då Sverige hade en stor efterfrågan på arbetskraft och en snabbt växande industri. Det är inte samma sak som att säga att den var den avgörande orsaken till Sveriges välstånd.

Jag kan förklara varför jag tror att arbetskraftsinvandringen bidrog till Sveriges välstånd, utan att för den skull hävda att den räddade Sverige eller var den viktigaste orsaken till vårt välstånd.

Under 50- och 60-talet hade Sverige en stark industriell expansion och brist på arbetskraft. Företagen behövde fler människor för att kunna producera mer. Det är ju själva definitionen av arbetskraftsbrist, det finns jobb och produktionsmöjligheter, men inte tillräckligt med människor som kan ta jobben.

När människor då flyttar hit för att arbeta fyller de en del av den bristen. De producerar varor och tjänster som annars inte hade kunnat produceras i samma omfattning, de får löner som de konsumerar för och de betalar skatt och sociala avgifter. Företagen kan samtidigt expandera när de får tillgång till den arbetskraft de behöver.

Det betyder inte att varje enskild invandrare automatiskt höjer BNP per capita och jag har aldrig hävdat det. Om man exempelvis bara ökar befolkningen utan att produktionen per person ökar, har man naturligtvis inte blivit rikare per capita.

Men det är en annan situation när människor flyttar hit för att arbeta i en ekonomi som faktiskt har brist på arbetskraft. Då tillförs både arbetskraft och produktion. Det är därför jag tycker att det är rimligt att säga att arbetskraftsinvandringen bidrog till välståndet.

Om du vill hävda att effekten var marginell vore det rimligt att berätta vad du grundar just den bedömningen på.

För övrigt är jag etnisk svensk på både mödernet och fädernet sedan 1500-talet och kommer där från holländsk börd.

Precis. Var sossarna tvingade av borgerligheten att ingå JA med C och L? Nej, såklart inte. S valde att regera med nyliberal politik framför att regera med socialdemokratisk politik med stöd av SD. Det låter inte som ett parti som prioriterar att driva socialdemokratisk politik.

Ja, de har valt att inte liera sig med ett högerkonservativt parti med bruna rötter.
Inte särskilt förvånande.
Då är jag mer förvånad över att ett direkt antiliberalt parti som SD hånglar med L.