Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Såklart var det båda killarna hon skulle träffa.

Diskursen i förhören ger mer utrymme och fokus på den ljushårige mannen. Det är även han som är direkt involverad i drogaffären och lämnar över pengarna till Cdc.

Jag tror polisen tog fasta på det i vidare förhör med US. Att sen US inte är tydligare i sitt förhör gör nog att den mörke hamnar under radarn.

Polisen visste förmodligen vem den ljuslockige var OM han blev utpekad av US på bilderna.

Anta att det var så, då hade polisen även hans familjehistorik tillgänglig. Spåren kanske ledde till E-vägen 25 redan 1984?

Jag har mycket svårt att tro att utredarna inte drog en röd linje från Högalidsparken till Eugeniavägen.

Det material som vi amatörer har skrapat ihop är massivt. Polisen måste ha sett samma saker som vi, med tanke på tidpunkten för förhören.

De hölls innan utredningen förstördes.

Jobb, bostäder och relationer band missbrukare A och B till Södermalm.

Båda hade jobbat på Söder i flera år och B hade två adresser på Söder 1984. B hade en partner på den ena adressen. Båda hade jobbat på Eugeniavägen. Osv.

A och B kände varandra mycket väl.

Allt detta kan inte ha missats.

Så vad hände egentligen?

Detta är månader innan Palmefallet drog igång och alla resurser förflyttades.

Ja vad fan hände? Det finns nog inget enkelt svar.

Mötet i Högalidsparken var kanske inte upprinnelsen till BO:s död (även om alla röda lampor lyser) men man borde ju ha följt upp vittnesmålen noggrant.

Det kan tilläggas att missbrukare A och B hade våldskapital. Vittnenas rädsla är ännu ett skäl till att jag kan gissa vilka killarna var.

Detta var inte killar man lekte med.

Ok, jag skriver A och B istället för namn, så kan jag skriva fritt, utan att outa dem totalt. Here we go.

A och B kände varandra i åratal.
A och B var tunga missbrukare, inriktade på amfetamin och alkohol.
A bodde i en förort. Han bör ha sovit hos B massor av gånger.
B var skriven vid Slussen. Enligt telefonkatalogen bodde han på Kocksgatan.
A jobbade på Söder 1984.
B jobbade på Söder ett par år innan C dog.
A och B hade jobbat åt Vinof i flera år.
A och B umgicks på sommaren 1984.
B hade en flickvän på Söder.
A och B hade våldskapital.
A var en inbiten haschrökare
A och B såg ut som männen i Högalidsparken
A och B växte upp tillsammans, på samma ort
A och B hade kontrasterande personligheter. Den ene tog plats och fick uppmärksamhet, medan den andra verkade samlad och närmast timid. Om det var A och B som C träffade, var det naturligt att fokus hamnade på en av männen.
B var "placeringssäker", i likhet med en fotbollspelare. Han var socialt placeringssäker, en strateg. Hans social skills kan vara ytterligare en anledning till att han gled undan vittnen och poliser. Han visste oftast vad han skulle säga och var han skulle stå, när det hettade till. B var slug.

Ja, detta är vad vi har skrapat ihop. Det är kanske ett blindspår, som sagt var, men jag har väldigt svårt att tro att mordutredare skulle missa ovanstående lista, som är en skitsak för en utredare. Denna typ av skisser gör utredare varje dag, på en pisskvart.

Var bor folk, vem känner vem, vad jobbar de med, vilka är tajta, hur ser deras senaste historik ut, vilka personer har deep connections, var samlas olika personer? Såna enkla frågor börjar man med.

För amatörer kan det vara drygt att samla ihop såna här faktabitar men för en utredare är det vardagsjobb.

Tillägg till mitt senaste inlägg:

en av männen var kvinnomisshandlare, på en avancerad nivå. Det handlade om mångårig misshandel, "maratonmisshandel" (misshandel under flera dygn), strypgrepp, mordhot, livsfarliga situationer, skadegörelse i hemmet och troligen sexuellt våld. Den här mannen slog flera kvinnor under sin missbrukarkarriär.

Vi vet att han träffade BO, men inte i Högalidsparken. Eftersom vi vet att han och BO träffades, finns det ytterligare skäl att misstänka att han var en av männen i Högalidsparken.

Enligt vittnesmål kände BO männen i Högalidsparken.

Det var inte konstigt att Eva G varnade BO för den här mannen. Att manliga missbrukare spöar kvinnor, är ingen nyhet. Men den här mannen var uppenbart livsfarlig. Det var inte enstaka örfilar det handlade om. Hans tjejer fick känna på knytnävarna.

Du har nog helt rätt i att dessa personer var lätta att kartlägga för poliserna som jobba med utredningen.

Det måste helt klart vara under konstiga omständigheter om det inte finns något mer spår i utredningen efter dessa två killar som mer eller mindre identifierades i de senaste förhören NS posta.

Om de därefter snacka sig ur situationen med polisen och spåret svalna är det en annan femma.

Något uppslag måste rimligen ligga och vänta på att bli läst.

Likaså måste polisen haft någon koll på vem dessa missbrukare var som rörde fig i innerstan.

Med dem följde både prostitution, inbrott, häleri, koppleri, langning. Försäljning mm.
För att inte nämna hur många som blev intagna, inlagda och inburade.

Det är därför även troligt att dessa två killar hade en annan brottshistorik hos polisen. Bilder på dem måste nästan funnits hos polisen vid tidpunkten.

På sommaren 1984 hade A och B missbrukat i 10+ år. I perioder var de extremt slitna. På 70-talet var de hemlösa. Detta var veteraner.

Missbruket ledde till mängder av impulsbrott: inbrott rån misshandel osv

Självklart var männen daktade + att de hade feta historiker + att de var brottsaktiva när BO dog.

Utredarna visste vilka dessa män var.

Eva G uppgav vidare att hon sett "killarna" på Södermalm, vid Hornstull. Kunde en tung narkoman hitta de två männen, kunde polisen det också.

Det var bara att åka ett par varv med snutbilen, så hittade man A och B, som var på språng 24/7, jagande efter pulver, alkohol, pengar och brottsmöjligheter.

Detta var sas offentliga personer.

Jag blev såklart besviken när jag såg vem "sadomasochisten i Solna" var. 1986 påstod ett vittne att det var Teet Härm, samtidigt som signalementet var helt uppåt väggarna. Vittnesmålet var alltså skräp. När Marianne S klev in på scenen, visste utredarna att det cirkulerade oseriösa vittnesmål om Härm sedan tidigare. Det var rena rövarhistorier. Man hade alltså ännu en anledning att betrakta Mariannes vittnesmål med mycket stor skepsis.

Äntligen!
Ur SvD idag 13/9 2026


”Da Costa-fallet kan hamna på regeringens bord – igen.
18 rättsmedicinska experter vill att justitieministern tillsätter en sanningskommission och kartlägger hela rättskedjan.”
……….
”Men det räcker inte att konstatera att fel har begåtts, anser 18 medicinska experter, som nu efterlyser en oberoende sanningskommission som granskar alla brister i rättskedjan.”
……….
”– Skandalen är ju grotesk i så måtto att man utan bevisning förstörde livet för två människor, säger Anders Eriksson som är professor emeritus i rättsmedicin vid Umeå universitet och länge varit kritisk mot bevisvärderingen i Da Costa-fallet.”
………….
”Ändå tog det staten 40 år att medge bristerna, säger Anders Eriksson:

– Vad är det som hindrar att rättsväsendet gör om detta misstag om det inte uppmärksammas även i rättskällor? Det skulle en oberoende statlig utredning som granskar hela rättskedjan från polisen till tingsrätten och vidare till kammarrättens domar kunna avhjälpa.”
………….
”Gunnar Strömmer utesluter inte att det kan krävas ytterligare genomlysning av fallet, skriver justitieministern i mejl till SvD:

”Jag har stor respekt för engagemanget i den här frågan och för vad det inträffade har inneburit för de berörda /.../Jag utesluter inte att även fler åtgärder kan komma att övervägas framöver.”
…………
”Styckningsanklagelsen mot honom (anm:Thomas Allgen) och obducenten Teet Härm vilade bland annat på vittnesmål som uppgavs ha kommit från ett tvåårigt barn, samt de rättsmedicinska utlåtanden som Teet Härms läkarkollega Jovan Rajs på rättsläkarstationen i Solna skrivit.

Enligt Rajs tydde allt på att styckningen utförts professionellt av någon med medicinska kunskaper och att skadorna i den styckade kroppen överensstämde väl med det tvååriga barnets berättelse. Utlåtanden som blev avgörande för beslutet att åtala läkarna, men som sedan ifrågasatts starkt av annan rättsmedicinsk expertis.

Det är ett av skälen till att bevisfrågan måste granskas djupare, anser Anders Eriksson – en av de rättsmedicinska experter som underkänt Jovan Rajs slutsatser.

– Jag kan bara konstatera att bevisningen var obefintlig och det som presenterades var spekulationer av Jovan Rajs, säger Anders Eriksson.

Jovan Rajs har avböjt att kommentera allt som har med Da Costa-fallet att göra.
– Jag vill inte snacka om detta, säger Rajs och avslutar samtalet när SvD söker honom.”


https://www.svd.se/a/3pdqWL/da-costa-fallet-kan-hamna-pa-regeringens-bord-igen-experter-kraver-sanningskommission

——————————

Av de fyra fortfarande levande värsta aktörerna - ex-hustrun Christina Allgen, journalisten Hanna Olsson, barnpsykiatriken Frank Lindblad och rättspatolgen Jovan Rajs är den siste den med tyngst skuld.
De två sistnämnda innehade - och innehar fortfarande - läkarlegitimationer och uttalade sig som betald expertis. Något som ställer stora krav på professionalism, opartiskhet och sanningsenlighet i de utlåtanden man avfattar i tjänsten.
Något de båda anlitade expertläkarna definitivt bröt mot med inkorrekta och trots undermåliga fakta utfärdade utlåtanden/intyg med slutsatser som var rena påhitt.

Utlåtandena/intygen är fortfarande ”aktiva” så tillvida att intygens konsekvenser i form av efterföljande domslutsformuleringar och därpå följande deslegitimeringar fortfarande kvarstår.
Därför är det rimligt att detta till slut genomlyses - och möjligen också får konsekvenser - trots att så många år passerat.

Karma kommer kanske till slut träffa de mest skyldiga, inte till mordet, men till justitiemorden.

Underbart! Jag trodde att debatten skulle dö när skadestånden kom. Men rötan som omgärdar detta fall är bråddjup. Den är så djup att det alltid finns någon som tar över stafettpinnen. Fallet vägrar dö.

Att se Rajs sitta bakom skranket, hade såklart varit underbart, men det är för mycket att hoppas på.

En tung detalj, som jag själv kan bidra med: da Costa och Allgén verkar ha haft samma advokat. Han försvarade da Costa 1983, om jag minns rätt. Jag är inget ess på juridik men jag antar att hans dubbla roll är förödande för rättsprocessen. Den kan kanske ogiltigförklaras som helhet?