Citat:
Ursprungligen postat av
OliviaS96
Hej igen.
Som jag tidigare skrev så håller jag med om att sjövägsreglerna finns för att skapa förutsägbarhet och säkerhet på sjön. Förutsägbarheten skapas genom att sjövägsreglerna gör att fartygen i förväg ska kunna förutse hur det andra fartyget förväntas agera. Det finns därför i sjövägsreglerna tydliga ansvarsfördelningar.
I prejudikat från Högsta domstolen där åklagare har åtalat båda parter i sjöolycka för brott mot sjövägsregler har båda parter blivit dömda i såväl tingsrätt som hovrätt, men ena parten har gått fri i Högsta domstolen. HD betonade att inte varje fel som kan bidra till en sjöolycka innebär straffbart oaktsamhet och att straffansvaret måste bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Ena parten kan därför bli straffrättsligt ansvarig, medan den andra parten går fri - trots att båda brutit mot sjövägsreglerna och man konstaterat att omständigheterna i sig ledde till olyckan.
Jag hade tänkt lägga ner, men det är så väldigt bra inlägg så jag kan inte motstå frestelsen.
Ja, exakt så. Men min egentligen poäng var inte att båda parterna måste dömas lika, eller ens dömas. Min poäng var att man bara kan dömas (straffrättsligt) för det egna ansvaret till en olycka, dvs. till den del ens eget agerande har brutit mot sjövägsreglerna och deras avsikt att alla olyckor ska undvikas.
Om man tar ett teoretiskt exempel (för att i tanken kunna lösgöra sig från den aktuella olyckan) så innebär det att om två parter agerat i lika hög grad så en olycka händer, dvs. de har brutit lika mycket mot sjöfartsreglerna, så kan inte den ena parten straffas för hela olyckan, bara för hälften. Och detta helt oberoende av om och vad som utmäts för den andra parten.
Det var min egentliga poäng, att rätten i Tjörn-fallet är tvungen att beakta också de fel som snipan gjort sig skyldig till, fastän snipan genom beslut av åklagaren inte hålls straffrättsligt ansvarig för sin egen del.