Favorit i repris:
Radiointervjun med Yvonne Nieminen den 9 september 1988
Intervjun inledde de grundlösa misstankarna mot piket 3230. Den följdes av fler reportage. Där uppgifter som polismannen Claes Djurfeldt
själv berättade i en stor intervju i Arbetet den 28 februari 1988 användes mot honom och de andra poliserna.
Djurfeldt berättade själv i intervjun att han fick upp en Coca-Cola vid trappkrönet (han drack den snabbt under utryckningen) och flyttade sin privata bil från Regeringsgatan 103 till David Bagares gata minuterna före mordet (några meter öster om Johannesgatans mynning). Kollegan Klas Gedda berättade i samma intervju att Djurfeldt flyttade sin privata bil även under tidigare arbetspass.
Djurfeldt råkade bo på Regeringsgatan 76, mittemot polismannen Carl-Gustaf Östlings kontor på Regeringsgatan 85. Östling råkade vara skjutinstruktör, liksom Djurfeldt. Stockholms försvarsskytteförening (som både Östling och Djurfeldt deltog i) bildades 1987. Ett år efter mordet.
Att piket 3230 (eller radiobil 1520) var inblandad var en av de galnare idéerna om mordet.