Den kommande obligationskrisen

Det är så uppenbart fel logik från din sida.

Ifall exempelvis USA skulle försöka sänka statsskulden något genom att skära ner på en halv biljon dollar i försvarsindustrin, så skulle BNP falla med 1,5 procent av USA:s nominella BNP.

Försvarsutgifter är till stor del:

-löner till soldater och civilanställda
-köp av materiel, forskning, underhåll
-investeringar i baser och utrustning

Skär man bort 500 miljarder försvinner den efterfrågan ur BNP-kalkylen samma kvartal. Multiplikatorn är ofta över 1 på kort sikt i försvarssektorn: underleverantörer, orter kring baser och hushållskonsumtion drabbas också. Då kan fallet bli större än 1,5 procent tillfälligt, särskilt om neddragningen är abrupt.

Hundratusentals uppsägningar höjer arbetslösheten. Det sänker konsumtionen ytterligare. Det är densamma logik som när staten anställer mer: lönen räknas när den betalas ut, och den försvinner när den slutar betalas.

Då skulle alltså USA fortfarande ha en underskott på 1,5 biljoner dollar efter en sådan enorm nedskärning.

Man kan leva på en artificiell BNP ökning genom stimulanser och statslån ett tag, men verkligheten hinner tillslut ikapp en ifall inte dessa stimulanser leder till enorm bnp tillväxt som överskrider tidigare underskotten (gärna genom att konverteras till exportvaror, exempelvis satsningen på Airbus av europeiska stater).


Att man kan ha BNP tillväxt trots att skulden minskar är inte samma sak som att skuldens minskande inte påverkar BNP tillväxten negativt kortsiktigt (och oftast positivt långsiktigt). Det är basekonomi att ekonomsika ekvationer alltid är mångvariabelsekvationer. Sveriges BNP tillväxt med statsskuld som minskar bevisar inte en enskild variabels påverkan på ekvationen i sig. Man måste göra komplicerade meta-analyser för att komma fram till ökade statsskulders påverkan på BNP tillväxt kortsiktigt, men det är helt klart över din förmåga.

BNP är ett omsättningsmått, så försök igen trollet.

Vilken slags kris är under uppsegling? Vad riskerar att inträffa?

Det här är bara ett enda långt Broken Window Fallacy.

Kortfattat då så utgår du ifrån att om staten inte lånar upp beloppet och spenderar så skulle:
* Alla berörda sitta arbetslösa och tafatt bara stirra in i väggen.
* Kapitalet inte investeras på annat sätt.

Men staten har inte alltid lånat så enormt och arbetslösheten har inte varit skyhög då. Hur kommer det sig?

Ja det är inte för intet som det heter Broken Window Fallacy.

I verkligheten skulle privat sektor, där initiativ och incitament råder, investera i något annat och anställa personerna till något annat. Och mest troligt skulle något av det vara investeringar i produktivitetsökning.

Det staten gör är att absorbera kapital från produktiv sektor till att bränna av i improduktiv sektor. Och det ger ingen produktivitetsökning. Tvärtom är det hämmande.

Ja, BNP är ett omsättningsmått. Har du nu först lärt dig det.

Vad sägs om att du försöker bemöta det du citerar, istället för att som ett litet barn försöka briljera med att du lärt dig något som andra lärde sig för många decennier sedan.

Varför skulle privat sektor investera i "något annat" med pengar som inte är deras?

Staten investerar 500 miljarder dollar mindre ett år, men det leder inte till skattesänkningar då detta är för att minska underskottet, förstår du?

Privata sektorn får inget alls av dessa pengar som slutar investeras av staten, så det finns ingen extra privat kapital att investera. Samma skattesats råder så att skulden slutar öka i takt av 7% av BNP per år och istället ca 5% av BNP genom nedskärningarna ovan.

Det är väl mest privata investerare som köper statens obligationer? Åtminstone om man räknar pensionsfonder och försäkringsbolag som privat kapital. De hade kunnat investera själva för samma pengar.

Statliga utgifter tränger per definition undan privata investeringar. Med reservation att statlig upplåning kan flytta investeringar från ett land till ett annat om utländska investerare istället för att investera i det egna landet köper svenska statens obligationer; och då finansierar investeringar här.

De söker en säker fordran, inte i första hand en fabrik. Slutar staten emittera 500 miljarder mer papper står de med likvida medel som måste placeras någonstans. Alternativen är bland annat:

företagsobligationer och aktier
kommunala/bolånepapper
utländska tillgångar
mer kassa och bankinlåning
Bitcoins/guld/silver

En del kan alltså bli privat kredit och investering. Men det mesta blir det inte.

Dessutom så är en stor andel av amerikanska skulden ägt av utländska centralbanker som inte håller på med investeringar på nya fabriker och liknande.

Rent krasst så är de 30 åriga räntorna höga i USA, även i nutida historiska mått. Det är bla dyrt för amerikanska staten att betala räntor eftersom statsskulden börjar få en mer och mer vertikal bana med tiden.
De 30åriga räntorna styr även räntorna på bostadslånen i USA, de räntorna som ligger ett par procent över 30-åringen och detta kan bidra till en inlåsningseffekt på bostadsmarknaden, vilket kan ge fallande bostadspriser.

Någonstans runt 5,5% på 30-åringen kommer att kräva ingripande. Det kan bli kvantitativa lättnader som väljs som vapen för att trycka ner räntorna, i en period med 3,5% inflation då. Vi såg mellan 2015-2019 att ja, kvantitativa lättnader faktiskt orsakar inflation. Inflationen kan driva uppåt mot 5% och då återstår att höja styrräntan, stärkt dollar och drabbad export som resultat.

Personligen tror jag att vi ligger någonstans 7/10 på faroskalan, 10/10 var i oktober 2008.

Med det sagt, det här kan vara en tillfällig snuva i det ekonomiska systemet där på andra sidan Atlanten, det kan det mycket väl vara.

Nu flyger vi mot 5% på 10-åriga...

Får se hur långt den kan nå...

Jisses, 10-åringen är på högsta sedan 2007! Verkar inte som bond vigilantes uppskattar att Trump startar en bazooka med 5000 dollars till det amerikanska prekariatet....

Men han kommer väl att hota Kevin Warsh om han inte omedelbart sänker styrräntan?

Då förstår jag mer.

Kvantitativa lättnader är ju dock inflation. Det är vad det är! Håller man på med det där ökar penningmängden och det är vad inflation är. Det är som i Sverige, alla konsumtionsvaror från blir hela tiden dyrare, allt från mjölk till el-energi. Då måste priserna på bostadrätter och hus ned till slut. Om så inte sker försvinner kunderna och då faller priserna ändå.

USAs statsskuld alltmer vertikal ja. Sveriges statsskuld har börjat ta fart, inte minst pga gåvorna till Kiev och pga Sveriges militärism och upprustning. Vore jag en av makthavarna skulle jag överväga att minska på betalningarna eller kanske kapa USAs statsskuld med hälften i ett nafs. Det där kommer väl knappast (?) att ske dock men då förstår jag varför räntor är på väg uppåt.