Citat:
"Chef efter chef har lämnat sin tjänst genom utköp. Vi som är kvar drar våra slutsatser. Ingen har blivit utköpt för att ha varit tyst. Det är ett läskigt ledarskap och det fungerar precis som det är tänkt."
https://www.na.se/opinion/insandare/ingen-blev-utkopt-for-att-ha-varit-tyst/
Röster från insidan...
https://www.na.se/opinion/insandare/ingen-blev-utkopt-for-att-ha-varit-tyst/
Röster från insidan...
Här är den:
Citat:
Insändare
Ingen blev utköpt för att ha varit tyst
Chef efter chef har lämnat sin tjänst genom utköp. Vi som är kvar drar våra slutsatser. Ingen har blivit utköpt för att ha varit tyst. Det är ett läskigt ledarskap och det fungerar precis som det är tänkt.
Alla socialtjänster runt om i landet gör fel. Frågan är vad man gör sedan. En organisation som fungerar går tillbaka och undersöker vad som brast och vilka andra barn som kan ha drabbats av samma sak. Örebro gör tvärtom. Här blir den som påpekar felet själv felet.
Jag arbetar med kloka och kompetenta medarbetare som vill göra rätt. Men man anpassar sig. Säg inte det obekväma. Håll dig till det som redan är beslutat. Notan för det får barnen betala.
Det här har pågått samtidigt som kommunens hantering av ett LVU-ärende blivit känt i hela landet som fallet Elsa. Kommunens svar har hela tiden varit detsamma: vi inväntar den externa granskningen.
Kommunen väntar inte på svar. Den har svaren. Den väntar på att det ska tystna och stormen blåsa förbi.
Och det är inget som bara har blivit så. Varje utköp har krävt att någon vägt kostnaden mot alternativet och kommit fram till att det är billigare att betala för tystnaden än att ta ansvar för vad som hänt med ett barn.
Politiken får den förvaltning den förtjänar: en organisation i fritt fall.
”Att göra en Örebro” är redan på väg att bli ett uttryck inom svensk socialtjänst. Det kommer att betyda att begrava sina misstag och betala dem som kunde ha berättat om dem.
Utköpsrädd medarbetare
Ingen blev utköpt för att ha varit tyst
Chef efter chef har lämnat sin tjänst genom utköp. Vi som är kvar drar våra slutsatser. Ingen har blivit utköpt för att ha varit tyst. Det är ett läskigt ledarskap och det fungerar precis som det är tänkt.
Alla socialtjänster runt om i landet gör fel. Frågan är vad man gör sedan. En organisation som fungerar går tillbaka och undersöker vad som brast och vilka andra barn som kan ha drabbats av samma sak. Örebro gör tvärtom. Här blir den som påpekar felet själv felet.
Jag arbetar med kloka och kompetenta medarbetare som vill göra rätt. Men man anpassar sig. Säg inte det obekväma. Håll dig till det som redan är beslutat. Notan för det får barnen betala.
Det här har pågått samtidigt som kommunens hantering av ett LVU-ärende blivit känt i hela landet som fallet Elsa. Kommunens svar har hela tiden varit detsamma: vi inväntar den externa granskningen.
Kommunen väntar inte på svar. Den har svaren. Den väntar på att det ska tystna och stormen blåsa förbi.
Och det är inget som bara har blivit så. Varje utköp har krävt att någon vägt kostnaden mot alternativet och kommit fram till att det är billigare att betala för tystnaden än att ta ansvar för vad som hänt med ett barn.
Politiken får den förvaltning den förtjänar: en organisation i fritt fall.
”Att göra en Örebro” är redan på väg att bli ett uttryck inom svensk socialtjänst. Det kommer att betyda att begrava sina misstag och betala dem som kunde ha berättat om dem.
Utköpsrädd medarbetare
