Citat:
Ursprungligen postat av
KastlosaBerit
Jaså kvinnorna uppskattades inte i Sverige före 1965? Svenskarna var som afghanerna typ, eller som pakistanierna och yemeniterna. Sedan dess vill en massa påstådda feminister velat ha de här människorna in hit då den svenske mannen ändrat på sig eller något och placerat kvinna på piedestal. Samtidigt går Sverige helt och hållet åt helvete. Så var det inte före 1965.
Kvinnorna i Sverige var tidigare mer feminina och snyggare. Då var kvinnorna skönare att vara med.
Känner du eller någon annan man tacksamhet så som de förväntar sig att kvinnor ska vara tacksamma för att en man uppfann bilen eller datorn? Nej. Män anser att kvinnorna är överflödiga i deras samhällen.
Ingen i Sverige fick rösta om invandringen när det begav sig och många undersökningar har visat att de flesta svenskar velat minska invandringen. Men politikerna har bestämt att den är nödvändig.
Citat:
Ursprungligen postat av
Llardrose
Kvinnor var lika mkt inkubatorer som män var tvungna att vara era livslånga försörjare. Tror du man highfiveade män som lämnade eller behandlade sina familjer illa? Det enorma samhällsproblem vi har idag beror inte på att män vägrar växa upp som du hävdar, det beror på att kvinnor tror sig stå över naturen och hellre käka lyckopiller ist för att bilda familjer.
200 000 år av den starkaste drift människan har kan (västerlänska)kvinnor undertrycka med lite vinkvällar med bästaste tjejgänget och en katt som lever 10 år för att substituera social sammanhållning och avkomma. Ni förtjänar burkan som kommer närmre och närmre i takt med massinvandringen.
Det var en privat angelägenhet utomstående inte skulle lägga sig i.
Jag var tillsammans med en svensk kristen man som ville ha barn i 17 år i tron att han och jag skulle bygga något tillsammans. Men han skaffade aldrig något jobb, inget körkort och hade han fått bestämma hade han inte gått till soc heller. Det var inte förrän jag tröttnat och var otrogen mot honom som han skaffade sig det och sen lämnade.
Det är svårt för en kvinna att se barn och familj som något positivt när ankomsten av ett barn belönas med att bli lämnad ensam och trohet belönas med att bli tagen för given.
Nu är jag tillsammans med en man jag städar och lagar mat åt. Det belönas i sedvanlig ordning med att vara den person som prioriteras absolut sist. Innan man blir tillsammans med en man uppvaktar han en och hjälper en. Men så fort man blivit ett par upphör det. Han kan nu slappna av och ta en för given. Jag tror inte heller jag är ensam om att göra den slutsatsen.