Kvinna i 50-årsåldern misstänkt mördad på ö i Värmdö kommun (2026-08-04)

Skoltrötthet kan absolut vara en anledning till val av gymnasieprogram. Och det skulle kunna förklara de olika avhoppen/att det tog tid att skaffa den fullständiga gymnasiekompetensen.

Mycket rimliga funderingar. Biskopen hann faktiskt själv avsända en beställning på betygskopior, närmare bestämt avgångsbetyget, innan eder synnerligen gedigna kartläggning hann uppenbaras i tråden.

Således får den redan påbörjade arkivexpeditionen fortgå. När handlingarna väl landa på Biskopens bord återkommer jag i ärendet. Måhända kan någon liten lucka i denna bild då bringas i dagen.

I det fall Lidköpings kommun icke bifaller biskopens förfrågan om avgångsbetygen från 1987 så tror jag min herre är något på spåren. Detta torde vi kunna bringa klarhet i.

Kan han inte fått en praktikplats genom Arbetsförmedlingen på museet och jobbat sig upp?
Han kompetens förfaller för mig som någon de inte skulle anställa.
På den tiden subventionerade Arbetsförmedlingen praktik som skulle leda till jobb och kompetens.

Ja, det blev ett snittbetyg för terminen eller ev för hela läsåret då. Kan inte heller regelverket för 85-87 i detalj.

Han hade ju någon praktisk kompetens (el om jag inte missminner mig) och det kan kanske vara något de haft nytta av. Var det inte också så att någon tidigare i tråden skrev något om att han hade någon släkting (?) som arbetat där ~ det kan också vara en anledning till att han hamnade där.

Avgångsbetyg Lidköping borde vara från VT 1988.
Men kan ha varit en paus direkt efter grundskolan, om grundskolan avslutades 1985?
Eller så kanske det var ett eventuellt studieuppehåll redan under grundskoleperioden (alternativt gå om en klass), där grundskolan i så fall avslutades först VT 1986.

Tack (fler uppgifter). Får komplettera det tidigare inlägget (10.49):

De la Gardiegymnasiet, Lidköping (HT 86)*:
2,9 Svenska språket
2,6 Svenska - litteraturkunskap och språklig orientering
2,9 Idrott
2,9 Företagsekonomi
2,7 Maskinskrivning
2,9 Distributionskunskap
2,8 Kontorskunskap
2,8 Konsument- och varukunskap
3,2 Engelska allmän kurs
2,9 Engelska särskild kurs
3,1 Psykologi
3,2 Matematik
2,6 Bild

De la Gardiegymnasiet, Lidköping (HT-86), distributions- och kontorslinje (år 1/2)

De la Gardiegymnasiet, Lidköping (HT 87)*:
2,7 Svenska språket
2,6 Svenska - litteraturkunskap och språklig orientering
3,16? Idrott (svårläst)
3,0 Företagsekonomi
2,6 Maskinskrivning
2,9 Distributionskunskap
2,9 Kontorskunskap
3,0 Konsument- och varukunskap
3,1 Engelska allmän kurs
?? Engelska särskild kurs (svårläst)
?? Matematik (svårläst)
2,6 Bild (svårläst)

De la Gardiegymnasiet, Lidköping (HT-87), distributions- och kontorslinje (år 2/2)

Per Brahegymnasiet, Jönköping (88/89):
2 Svenskt affärsspråk
3 Engelskt affärsspråk
2 Rättskunskap
2 Företagsekonomi
3 Administration
2 Redovisning
3 ADB
3 Administrativ teknik
3 Maskinskrivning
3 Textbehandling
3 Samhällsekonomi

Per Brahegymnasiet, Jönköping påbyggnadsutbildning, Ekonomisk kompletteringskurs, 1 läsår (88/89)

Hotell- och restaurangskolan, Stockholm, komvux (95/97):
VG Matematik A
G Samhällskunskap B
G Svenska B: Språk-
litteratur-samhälle
G Engelska A
G Engelska B
G Matematik B
VG Religionskunskap A
G Historia A
G Matematik C
VG Naturkunskap A
G Historia B

Hotell- och restaurangskolan, Stockholm, komvux (95/97)

Spoiler

Fotnot till betygen: Sifferbetyg från den linjeformade gymnasieskolan innehöll siffrorna 1-5, där 5 är det högsta betyget. Betyg enligt LGY94 innehöll IG,G,VG,MVG, Där MVG är det högsta betyget. Påbyggnadsutbildning och grundläggande vuxenutbildning Lgy94 innehöll IG,G,VG, där VG är det högsta betyget. Grundläggande vuxenutbildning före Lgy94 innehöll IG,G där G är det högsta betyget.

*) Betygsättningen ser ut att ha varit med decimaler (?)

Kan ha missat något, men det finns en släkting anknuten till TNs arbetsplats men där det snarare är TN som kan ha bidragit till släktingens arbete.

Enligt uppgift ska TN ha gjort civiliplikt 1990 som kraftledningsreperatör. Antar att det ges utbildning inom civilplikten. Har läst någonstans nu att för äldre civilplikt kunde längre utbildningar ges. Tror det är kortare utbildningsinsatser idag.

Hans ex dvs modern till barnen verkar konstintresserad. Kanske hon fixade jobb åt honom ?

Förträffligt, tackar vördnadsfullt för ditt arbete i tråden. Nu börjar tidslinjen åtminstone falla på plats. Betygen från 1987 kompletterar bilden och gör det möjligt att se hans gymnasiegång betydligt mer sammanhängande.

Jag skulle dock gärna höra från andra som själva gick gymnasiet under denna period hur dessa betyg skall förstås i sin tidsmässiga kontext. För mitt öga ser en lång rad tvåor och treor tämligen medelmåttigt ut, men det vore förmätet att utan vidare lägga dagens måttstock över ett fyrtio år gammalt betygssystem.

Så, finns här någon som själv satt i skolbänken under 80-talet och kan sätta siffrorna i sitt rätta sammanhang? Var tvåor och treor den gråa mittfåran, eller var detta faktiskt tämligen svaga resultat?

En tvåa var tämligen dåligt ja, näst sämsta betyget förutom ett streck. En trea var medelmåttigt. Ser ut som han skulle hamna på ett snittbetyg på under 3.0 vilket är under medel och även begränsande för vad du kunde läsa vidare.

Tack, då börjar betygsbilden få en något tydligare kontur. Om tvåan verkligen var näst sämsta möjliga utfall och trean det ordinära mittfältet, synes TN:s resultat sammantaget ha legat under skoltidens medel, med ett snitt under 3,0 och vissa begränsningar beträffande fortsatta studier. Därtill tyder tidslinjen på att han började gymnasiet ett år senare än brukligt.

Det är förstås ingen dom över vare sig begåvning eller framtida livsöde. Men i ljuset av Å:s uppenbara studiemässiga framgångar och den höga position hon sedermera synes ha nått blir kontrasten ändå intressant. Min egen, högst försiktiga tanke är att TN möjligen kan ha burit på en något högre föreställning om sin egen intellektuella förmåga än vad de tidiga skolresultaten riktigt gav täckning för (och där han i någon mån lyckats slå sig fram till ett välavlönat dagsarbete, vilket kunna hava skapat en ytterligare spricka mellan herrskapets egen världsbild och den som finns att begrunda i botten).

Och just därför blir även ett eventuellt avsked från Å psykologiskt intressant att begrunda. Om hon avslutade den romans som ändå tycks ha funnits, och dessutom var en person som på flera områden faktiskt överträffade honom, kan man tänka sig att ett sådant avvisande träffade något betydligt djupare än blott en misslyckad romans. Ty ibland är det icke nederlaget som svider värst, utan mötet med en människa som håller upp spegeln och låter ens egen självbild spricka inför ens ögon.

Biskopen har förvisso icke för vana att bygga luftslott av varje gammal skolrad. Men efter det gedigna arbete som nu lett fram till att dessa betyg faktiskt letats fram och lagts på bordet vore det också märkligt att icke dra någon försiktig slutsats av materialet. Det är trots allt mer substans än mycket av det lösa tyckande som annars cirkulerar.

Jag skulle alltså icke kalla betygen en förklaring till något. Men kanske en liten spricka i fasaden som förtjänar att betraktas tillsammans med de andra sprickorna.