Jag hatar det typiskt svenska beteendet!

*edgy
*dum
*omogen
*inte så gammal

Nu är det bara liten penis och damm i plånboken kvar!

Du krossar här på flashback! Insiktsfull, hård, dräpande, blixtsnabba argument som får en vanlig flashback-träle att behöva tänka i dagar för att förstå...
Man får allt sota om man nu vågar citera en högre levande som du!

Som Svensk sedan väldigt många generationer tillbaka i historien så känner jag tyvärr inte igen mig i TS beskrivning av Svenskar där jag mer upplever det som om man försökte dra alla över en kam vilket blir väääldigt fel i ämnet.

Själv avskyr jag många invandrare med beteendet ...

1. Måste man stå på en innergård och grilla sitt kebabkött trots att många boende redan upplyst vederbörande att man tycker det luktar skit.

2. Måste man varva ur sin AMG Mercedes med modifierat avgassystem så att grannarna ännu en gång hör att den leasade bilen har startats ännu en gång.

3. Vill man inte lära sig Svenska som invandrare när man bor i landet för att undvika missförstånd mm eller man förlitar sig ständigt på gruppbeteendet hos sina kusiner mfl för att lösa dessa missförstånd.

4. Måste man spela bönemusik för alla i området när man sedan lång tid tillbaka uppfunnit hörlurarna.

5. Måste man samlas på en Akutmottagning med polis som spärrat av infarten till denna akut när man redan som skadad dragit med sig hela släkten och nu ska fortsätta slåss inne på denna akut med redan andra icke inblandade skadade människor.

OSV ...

Att jag förklarade det handlar om att rasismen flödar fritt på fb, å jag vill inte att det ska mynna ut i ännu en rasdiskussion annat om än den svenska rasen isf . Ja jag är på många sätt typiskt svensk, aningen konflikträdd osv.

Ditt svar är oxå typiskt svenskt. Att känna sig träffad, neka det och sen spela ut det klassiska "kan du vara själv"-kortet..

Innan ni börjar brusar upp, jag är själv svensk.. eller egentligen är jag bara halv-svensk men jag är uppvuxen typiskt svenskt i förort, radhus och hela den där biten.

Hur som helst så har jag börjat inse att jag hatar det där typiskt svenska beteendet. Jag hatar att alla är likadana, fungerar på samma sätt, tänker likadant, drar samma skämt etc. Vet inte om det är mina år inom detaljhandeln (8 år snart) som börjar sätta sin spår eller om det är mina utomsvenska sida som drar i mig.. jag vet bara att jag kan komma på mig själv gå runt å störa mig på det där typiskt svenska beteendet. Brukar yttra detta till kompisar osv, men responsen brukar va dålig. Oftast ser man hur polaren skäms lite när han känner igen sig i min beskrivning av det typiskt svenska beteendet

Missförstå mig inte nu, jag är en glad och positiv människa. Jag surar inte när jag ser det typiskt svenska, jag skrattar mest..

Här har ni några saker som irriterar mig..

1) Full svenskar 25+
Man ska skråla till Billy Idol och Carola, man ska headbanga, vädra en massa åsikter som man inte vågare säga annars. Som kille ska man bli jätte kramig eller så blir man aggresiv och slåss. Som svensk ska man gärna bli lite så där föör full. Gärna så att man inte kan stå upp till slut.

2) Konflikträdsla
Bakom varandras ryggar snackas det så otroligt mycket skit om allt och alla. Man hatar alla som inte tycker eller gör som man själv. Står A och B och snackar skit om C, står senare under dagen A och C och snackar skit om B, och så håller det på. Öga mot öga är man bästisar och vågar inte yttra minsta lilla åsikt. SKULLE det mot all förmodan bli lite gnabb, så blir det inte lite mer än nån svordom och sen går den ene eller den andre där ifrån. Svenskar anser sig ofta vara folk som "säger vad dom tycker rakt ut istället för att hålla på och knusla".. ehm.. OKEJ!

3) Falskheten
Goda grannar heter det, det finns nog fan inga goda grannar. Parmiddagar heter det.. finns det nåt som är mer flaskt än två par som försöker ha trevligt med varandra? Oftast är snubbarna polare eller tjejerna och så drar man med sin resp. på en middag. Man ska dra lite platitydmässiga skämt om att "min pojkvän är så lat och städar lite" haha å så ska de andra nicka instämmande på huvdet och lägga armen om sin partner. Killarna ska snacka hockey eller bilar, och tjejerna ska snacka mode eller skit om nån annan tjej som inte är med.

4) Viljan att vara olik
Bland många finns det en vilja att vara annorlunda.. att många har den vilja gör ju att alla dessa personer blir likadana. Ni är inte annorlunda bara för att ni skaffar en tatuering på axeln och åker till thailand i två veckor. Ni är likadana.. suck it up!

5) Oviljan att lära känna nya människor
En svensk ska på fest och frågar om man får ta med någon. "jag känner ju ingen" heter det då. Dels vill man inte se ut som ett fån utan vänner som kommer ensam, sen vill man inte hamna utanför om man inte får kontakt med någon.

Finns fler men nu har jag skrivkramp och är dessutom hungrig..

Har ni mer får ni gärna fylla i.

Svensken är så oerhört konformistisk och förutsägbar. Alla ska leva inrutade svensson-liv och skratta åt och roas av samma saker. När det då är någon svensk som bryter mönstret och vågar tänka utanför boxen, och som kanske är lite excentrisk och udda i sin personlighet, så döms han ut som "konstig" och "avvikande".

Det räcker med att jag säger att jag inte gillar Elvis eller ser honom som "The king of rockn roll", att jag inte gillar mellon, eller att jag inte är intresserad av sport, så rynkar andra på ögonbrynen. Eller när jag säger att jag inte gillar Sushi, för det borde ju alla tycka är sååå gott. Om jag vill föra djupare diskussioner än endast det sedvanliga kallpratet människor emellan, så hänger de inte med och tycker att man är "för udda". Om jag inte ser mat och matlagning och ätande som den högsta njutningen i livet, stöter jag på patrull. Om man yttrar något som man själv tänkt och funderat på, men som inte står att läsa i böcker eller inte pratas om i olika TV-program, så får man frågan: "Var har du läst det"? eller "Var har du hört det"? Svenskar idag är som fågelungar som måste bli matade. Det finns hos många ingen förmåga att ens fundera på saker eller sådant som rör tillvaron och andra människor och deras beteenden. Det som får mest gillningar på Facebook är när folk lägger ut bilder på vad de äter till middag, sina husdjur eller visdomsord som kopierats i det oändliga, men som de som postar dem inte själva lever efter.

När någon postar egna funderingar kring saker och ting så blir det hjärnstillestånd hos folk, det är något de inte förmår ta till sig eller reflektera över.

Svenskar diggar olika influencers som ofta inte har något vettigt att tillföra, man swipear på Tinder för att i sin desperation hitta någon att ha sex med. Sex och mat och att supa sig full till helgen är svenskens enda nöjen. Inte heller vågar de på allvar stå upp för det som är fel i samhället. De nöjer sig med att klaga i olika Facebook-grupper, men tar aldrig action IRL eller protesterar på bredare front.

För 10 år sedan hade jag inte vågat säga allt detta, men har med tiden börjat bli duktigt trött på svenskens "knyta näven i fickan"-mentalitet och att bara bry sig om nöjen och fördummande förströelser istället för att engagera sig i viktiga saker. Det leder också till att vi får de politiker vi förtjänar.

Kan börja med att jag är utländsk själv och älskar Sverige och är tacksam för att jag fick bo här, men jag måste ändå säga att svenskar rent allmänt är väldigt tråkiga, torra, blyga, torr humor, försöker undvika kontakt med folk så mkt det går och efter ett par glas är de mer irriterande än roliga att handskas med. Däremot tycker jag om att de gärna undviker bråk/konflikter och är trevliga människor.

Det mest typiskt svenska man kan vara med om som barn är att få sitta på sin kompis rum då ”han och hans familj ska äta”. Har aldrig, inte ens som barn, förstått det beteendet. Det är verkligen helt efterblivet att inte bjuda sina gäster på mat om de nu råkar vara på besök vid en tidpunkt då mat serveras. Ni föräldrar som inte bjuder era barns vänner på mat när dom är på besök och familjen ska äta borde verkligen skämmas. Hade varit intressant hur ni resonerar, finns denna typ av föräldrar fortfarande? Handlar det om snålhet eller vad? Eller var detta bara ett 90-tals fenomen som kanske inte är så vanligt idag?