Citat:
Du är tråkig själv, därför har du också bara tråkiga irriterande fyllon till vänner.
Innan ni börjar brusar upp, jag är själv svensk.. eller egentligen är jag bara halv-svensk men jag är uppvuxen typiskt svenskt i förort, radhus och hela den där biten.
Hur som helst så har jag börjat inse att jag hatar det där typiskt svenska beteendet. Jag hatar att alla är likadana, fungerar på samma sätt, tänker likadant, drar samma skämt etc. Vet inte om det är mina år inom detaljhandeln (8 år snart) som börjar sätta sin spår eller om det är mina utomsvenska sida som drar i mig.. jag vet bara att jag kan komma på mig själv gå runt å störa mig på det där typiskt svenska beteendet. Brukar yttra detta till kompisar osv, men responsen brukar va dålig. Oftast ser man hur polaren skäms lite när han känner igen sig i min beskrivning av det typiskt svenska beteendet
Missförstå mig inte nu, jag är en glad och positiv människa. Jag surar inte när jag ser det typiskt svenska, jag skrattar mest..
Här har ni några saker som irriterar mig..
1) Full svenskar 25+
Man ska skråla till Billy Idol och Carola, man ska headbanga, vädra en massa åsikter som man inte vågare säga annars. Som kille ska man bli jätte kramig eller så blir man aggresiv och slåss. Som svensk ska man gärna bli lite så där föör full. Gärna så att man inte kan stå upp till slut.
2) Konflikträdsla
Bakom varandras ryggar snackas det så otroligt mycket skit om allt och alla. Man hatar alla som inte tycker eller gör som man själv. Står A och B och snackar skit om C, står senare under dagen A och C och snackar skit om B, och så håller det på. Öga mot öga är man bästisar och vågar inte yttra minsta lilla åsikt. SKULLE det mot all förmodan bli lite gnabb, så blir det inte lite mer än nån svordom och sen går den ene eller den andre där ifrån. Svenskar anser sig ofta vara folk som "säger vad dom tycker rakt ut istället för att hålla på och knusla".. ehm.. OKEJ!
3) Falskheten
Goda grannar heter det, det finns nog fan inga goda grannar. Parmiddagar heter det.. finns det nåt som är mer flaskt än två par som försöker ha trevligt med varandra? Oftast är snubbarna polare eller tjejerna och så drar man med sin resp. på en middag. Man ska dra lite platitydmässiga skämt om att "min pojkvän är så lat och städar lite" haha å så ska de andra nicka instämmande på huvdet och lägga armen om sin partner. Killarna ska snacka hockey eller bilar, och tjejerna ska snacka mode eller skit om nån annan tjej som inte är med.
4) Viljan att vara olik
Bland många finns det en vilja att vara annorlunda.. att många har den vilja gör ju att alla dessa personer blir likadana. Ni är inte annorlunda bara för att ni skaffar en tatuering på axeln och åker till thailand i två veckor. Ni är likadana.. suck it up!
5) Oviljan att lära känna nya människor
En svensk ska på fest och frågar om man får ta med någon. "jag känner ju ingen" heter det då. Dels vill man inte se ut som ett fån utan vänner som kommer ensam, sen vill man inte hamna utanför om man inte får kontakt med någon.
Finns fler men nu har jag skrivkramp och är dessutom hungrig..
Har ni mer får ni gärna fylla i.
Hur som helst så har jag börjat inse att jag hatar det där typiskt svenska beteendet. Jag hatar att alla är likadana, fungerar på samma sätt, tänker likadant, drar samma skämt etc. Vet inte om det är mina år inom detaljhandeln (8 år snart) som börjar sätta sin spår eller om det är mina utomsvenska sida som drar i mig.. jag vet bara att jag kan komma på mig själv gå runt å störa mig på det där typiskt svenska beteendet. Brukar yttra detta till kompisar osv, men responsen brukar va dålig. Oftast ser man hur polaren skäms lite när han känner igen sig i min beskrivning av det typiskt svenska beteendet
Missförstå mig inte nu, jag är en glad och positiv människa. Jag surar inte när jag ser det typiskt svenska, jag skrattar mest..
Här har ni några saker som irriterar mig..
1) Full svenskar 25+
Man ska skråla till Billy Idol och Carola, man ska headbanga, vädra en massa åsikter som man inte vågare säga annars. Som kille ska man bli jätte kramig eller så blir man aggresiv och slåss. Som svensk ska man gärna bli lite så där föör full. Gärna så att man inte kan stå upp till slut.
2) Konflikträdsla
Bakom varandras ryggar snackas det så otroligt mycket skit om allt och alla. Man hatar alla som inte tycker eller gör som man själv. Står A och B och snackar skit om C, står senare under dagen A och C och snackar skit om B, och så håller det på. Öga mot öga är man bästisar och vågar inte yttra minsta lilla åsikt. SKULLE det mot all förmodan bli lite gnabb, så blir det inte lite mer än nån svordom och sen går den ene eller den andre där ifrån. Svenskar anser sig ofta vara folk som "säger vad dom tycker rakt ut istället för att hålla på och knusla".. ehm.. OKEJ!
3) Falskheten
Goda grannar heter det, det finns nog fan inga goda grannar. Parmiddagar heter det.. finns det nåt som är mer flaskt än två par som försöker ha trevligt med varandra? Oftast är snubbarna polare eller tjejerna och så drar man med sin resp. på en middag. Man ska dra lite platitydmässiga skämt om att "min pojkvän är så lat och städar lite" haha å så ska de andra nicka instämmande på huvdet och lägga armen om sin partner. Killarna ska snacka hockey eller bilar, och tjejerna ska snacka mode eller skit om nån annan tjej som inte är med.
4) Viljan att vara olik
Bland många finns det en vilja att vara annorlunda.. att många har den vilja gör ju att alla dessa personer blir likadana. Ni är inte annorlunda bara för att ni skaffar en tatuering på axeln och åker till thailand i två veckor. Ni är likadana.. suck it up!
5) Oviljan att lära känna nya människor
En svensk ska på fest och frågar om man får ta med någon. "jag känner ju ingen" heter det då. Dels vill man inte se ut som ett fån utan vänner som kommer ensam, sen vill man inte hamna utanför om man inte får kontakt med någon.
Finns fler men nu har jag skrivkramp och är dessutom hungrig..
Har ni mer får ni gärna fylla i.
