Skandiamannen

Ok. Då finns det alltså tre olika förklaringar till varför SE säger att han har hört Lisbeth säga "mörkblå täckjacka":

1. Den förklaring som bl.a. "Lebel" här i tråden förespråkar, dvs. att SE på mordplatsen har hört Lisbeth säga "mörkblå täckjacka".

2. Den förklaring som Lars-Olov Lampers var inne på, om att SE skulle kunna ha pusslat ihop uppgifter från två olika TV-sändningar under mordnatten/morgonen, och därigenom kunnat räkna ut (eller åtminstone gissa) att Lisbeth till polisen hade sagt "mörkblå täckjacka".

3. Att SE (helt oavsett vad han nu ev. kände till om vad Lisbeth ev. hade sagt till polisen) insåg att det mest taktiska han kunde göra här var att hävda att han själv hade hört Lisbeth säga att mördaren hade haft en mörkblå täckjacka.

Att glömma att poliserna pratade med ens sällskap är långt mycket rimligare och sannolikare än att missa att de pratat med en själv.

Om man själv har ett samtal med piketpoliser med dragna vapen under ett historiskt ögonblick ska det mycket till för att helt glömma det. Och det finns inget som motbevisar att YN har rätt i att hon inte pratade med piketpoliserna. Idiomatiska formuleringar som ”de” är inte motbevis.

Att ett förhör anger att ”de” besvarade polisernas fråga innebär inte språkligt att båda personerna var för sig yttrade svaret. Fråga Granskningskommissionen. I deras rapport beskrivs piket 3230 med orden ”De uppgav sin position”.

Självklart var det bara en person i piketen som uppgav positionen över radion. Ändå skriver Granskningskommisionen ”de”. Det är helt naturlig och idiomatisk svenska.

Pluralformen kan beteckna gruppens gemensamma svar eller agerande även när själva yttrandet gjordes av endast en person i gruppen. I vårt fall gruppen YN och AZ.

Ordvalet ”de” bevisar ingenting.

Vilket också framgår av Zahirs förhörsprotokoll där det står: ”Polismännen frågade om de hade sett någon springa förbi”. Naturligtvis ställde inte alla fyra polismän samma fråga i kör. En absurd scen. ”Polismännen” och ”de” fyller samma funktion och behöver inte avse hela gruppen.



Man kan uttrycka innebörden av en axelremsväska på flera sätt, även med enklare vokabulär. AZ kan till exempel ha sagt ”Väska över axeln, så här” och imiterat en rem med handen.



Hade du några? Det har jag missat.



Den uppenbara innebörden är att ”dagen efter” ska syfta på den 1 mars. Intervjun med Svenska dagbladet nämns inte innan Folke säger ”dagen efter”.

Det som avhandlas innan Folke säger ”dagen efter” är mordkvällen.

Det kan inte vara så att teckningen även fanns med i tidningen 1 mars?

Att SvD skulle ha kört samma teckning två dagar i rad verkar osannolikt. Men någon får gärna kolla i arkivet.

Behövs nog inte dyka ned i arkivet. Här verkar upplagan från 1 mars 1986 finnas att läsa vad gäller mordet: https://www.svd.se/a/17kG/las-svd-fran-dagen-efter-palmemordet

Bakom betalvägg dock och jag har ingen gratisprenumeration kvar.

Möjligtvis intressant för dem som uppskattar gödselspridning från en skräppostare.

Tänk om det framkommit att Engström innehaft vapen som sedermera försvunnit.

Det är enbart infantilt att anföra dylikt i en diskussion, oavsett vilken sida avsändaren tillhör.

Någon vänlig själ har lagt upp alla tidningarsartiklar från 1:a mars på Facebook, mer specifikt de som finns bevarade på Kungliga Biblioteket.

I SvD den första mars återfinns ingen teckning. Det enda som skrivs angående gärningsmannen är att denne var mörk och hade mörk rock, samt att det kan röra sig om två gärningsmän.

Eftersom vi fått lära oss att Engström lusläste alla tidningar kan det även nämnas att inga teckningar heller förekom i Göteborgs-Posten, Arbetet, GT, Aftonbladet, Expressen samt Dagens nyheter.

Han öppnar i sådana fall dörren från sin arbetsplats ungefär då makarna passerar, en passage som inte kan förutsägas eller "tajmas" av någon.

Möjlig tillgång till relevant vapen är givetvis avgörande gällande en föreslagen GM. Och, nej, att det inte kan uteslutas att något som är fysiskt möjligt är fallet, till exempel att en slumpvist vald individ var illegal vapeninnehavare som gick omkring tungt beväpnad, innebär inte att det utan mycket goda skäl kan förmodas. Av relevans är istället vad som talar för att ett visst förhållande kan ha varit fallet. Det räcker inte att på vag grund tro att någon är GM för att sätta ett vapen i handen på vederbörande hand.

Det går alltid att hitta på en GM-förklaring till det SE gör. Han viker i april ut sitt okända ansikte iförd sin mordkvällsmundering och upprepar för alla som vill höra hur oerhört nära skotten han befann sig, något han förbittrat heller inte kan släppa genom åren. Det kan vara förekommande superlist, paranoia, slumpmässigt agerande, skådespelar skickligt eller är desperat. Jag menar att det inte låter sig begripas.

Men, det som kvarstår är att förklara logiken i hur GM i den kampanj han bedriver gällande hur nära mordplatsen han faktiskt befann sig behöver använda sig av påhitt för att styrka sin sak? Man får anta att GM han fram i tid i till mordplatsen för att skjuta statsministern och att han i efterhand inte behöver dra till med påhitt och stryka tid för att visa att han minsann hann dit?

Resonemangen gällande vapeninnehav, tajmingen, hans kampanjande, att det finns "luckor" och så vidare grundas på ett antagande att han är höggradigt misstänkt. Det blir cirkulärt, för utan antagandet blir resonemangen tomma. Och utan resonemangen finns ingen misstanke.

Det blir säkert jättesimplet om man plockar ut en liten sak och struntar i koherens och alla komplikationer som påpekas.

Varför inte börja med det här att GM stryker tid och lämnar oriktiga uppgifter i sin iver att "bevisa" att han faktiskt hann fram till mordplatsen i tid för skotten.

GM-kostym?

Nej, teckningen förekommer 1/3 inte i den edition som finns i SvD:s eget arkiv och inte heller i kb:s.

Och det handlar i båda fall om den edition som gick ut i Stockholm, det vill säga den sista.

Men förhållanden kan ju ha skiljt sig lite från en vanlig tryckning denna dag.

Det fanns inga som helst förutsättningar för YN och AZ (oavsett om YN eller AZ svarade på frågan) att förklara för poliserna att de mötte en man med axelremsväska, utan att både YN och AZ märkte att frågan ställdes och besvarades. Som läsarna självklart förstår.

"De" visar inte att både YN och AZ svarade i kör.

"De" visar att både YN och AZ hörde frågan och hörde att den besvarades.

Att YN inte minns detta vid ett senare tillfälle är ett av flera exempel på hennes sämre minne av mordkvällens händelser och AZ:s bättre minne av mordkvällens händelser. Det finns inga som helst förutsättningar för en annan förklaring.



"De" innebär att både YN och AZ hörde frågan och hörde att den besvarades. "De" innebär inte att YN och AZ sjöng i kör som i "Sound of Music".



De 5 - 10 sekunder som stod till buds vid Luntmakargatan medgav inte att AZ använde andra hjälpmedel för att beskriva axelremsväskan, varken gester eller skissblock. Tiden medgav att någon som kunde ordet "axelremsväska" beskrev den.



Jag beklagar att du har missat dem. Det kan förklara att du inte har fattat dem.



Stig hörs inte säga att den här tidningen (Svenska Dagbladet den 2 mars 1986) läste jag den 1 mars 1986 och såg en teckning som liknade mig själv. Folke beskriver saken på ett sätt som kan uppfattas så. Utan att fatta det själv.

Ja och?

1. Vittnet SE

2. Du verkar inte riktigt ha hängt med kring denna uppgift och tramsar vidare med att klistra etiketter på folk.(saknar dock ditt namn på punkt 3.)

Då vi sedan tidigare kände till uppgifterna från 04:00-sändingen så har denna delhypotes funnits innan Lampers kompletterade med 08:00-sändningen där det för första gången efter mordet kom uppgifter på vad just Lisbeth sagt. "mörk täckjacka". Innan, alltså från 04:00 sändningen vet vi att ("dom mest säkra uppgifterna") uppgifterna kom från "3 vittnen" som stod "50-60 meter ifrån" och där jackan "möjligen var mörkt blå".

3. Att ljuga om ett samtal med Lisbeth och där också att hon skulle misstagit hans "mörka rock" för en "mörkblå täckjacka" på nån meters avstånd? Räkna med polisen inte skulle kontrollera uppgifterna.
(frågeställningar som även gäller för nummer 2)

Det "mest taktiska" tror jag mer handlar om dina försök att få detta till någon sannolik hypotes.
Nummer 2 ger ändå lite mer stöd för att ska sagt Lisbeth sagt något liknande dock inte ordagrant.