Spelar det någon roll för dig vad andra människor tror på?

Så länge dom håller det för sig själv så bryr jag mig inte.

Men islam..

Allahu Ahkbar!!
67 000 terrorattentat sedan år 2001.

Jag gillar inte islam.


Kristna har jag inget emot.
För dom skriker inte JESUS och spränger sig själva i luften

Ja, jag värderar folk som tänker själva högre än folk som dyrkar psykedeliska vanföreställningar.
Hellre vara med folk som gör underverk än att vara med de som knäpper händerna och väntar på underverk.

Vad räknas som att göra underverk?

Jag skulle säga att ett underverk är något otroligt bra.
Till exempel de som lyckats samarbeta och fixa en ny höft åt mitt syskon. Hade något tackat gud för det så hade jag påmint om att gud inte finns.
Man skulle kunna säga att underverk är lösningar på svåra problem.

Men om man varit med om något traumatiskt till exempel och vänder sig till sin tro för att ta sig igenom detta är det rimligt? Finns det situationer där den gemenskapen och tilltron till något också kan göra underverk?

Citerar någon som fick till det en gång:
Religion är som en penis. Det är okej att ha en, det är okej att gilla den och tycka den är bäst. Men du kan inte dra fram den överallt, tvinga den på andra personer som inte bett om att ta del av den och absolut aldrig vifta den i ansiktet på barn.

För riktigt nära vänner är det viktigt att de inte är extremister och galningar. Men har bekanta som är troende kristna, det går bra. Men skulle inte acceptera det hos en nära vän.

Det är fel. Jag mår bara dåligt när jag ser i kyrkans gästbok någon som ber om att deras ångest försvinner. De som söker naturliga förklaringar hittar lösningar medan de som tror på gudar hittar en "förstående" präst. Har man blivit traumatiserad behöver man inte en gud utan människor man kan lita på.

Försöker du aktivt omvända folk du stöter på då också?

Men hur blir man av med dem, till exempel som grannar eller på jobbet? Kan man få fackföreningar och Hyresgästföreningen att skriva in i sina stadgar att såna ska sägas upp? Fackföreningar borde det inte vara något problem för eftersom de är socialistiska och betraktar religion som ett opium, och efter opium är förbjudet på arbetsplatsen bör det vara skäl för att få sparken. Hyresgästföreningen är såvitt jag förstår också socialistisk, så de bör kunna göra likadant.

Nej. Men halkar man in på religion godkänner jag alltid vad de tror på.

Nej, inte om de håller sin tro privat och inom normala ramar och regler i det land där de lever. Jag menar, att de måste respektera att om ett religiöst bud krockar med - i vårt fall - svensk lag och *svenska seder, så är det svensk lag och svenska seder som gäller. Det är just att man vet att många med vissa religioner/kulturer inte respekterar detta, som gör att man blir avvaktande inställd mot dem. De har mer att bevisa än låt oss säga en invandrare från USA eller Italien.

Dessutom är religionen starkt kopplad till kulturen, d.v.s. en del av dessa regler som de följer är egentligen kulturella och står inte i deras heliga skrift, men det ändrar inget så länge som de UPPFATTAR att deras religonsgrundare menade att de måste följas.

*med "svenska seder" menar jag såklart viktiga, grundläggande saker, som att man respekterar barnets rätt till sin egen kropp och inte utsätter det för varken omskärelse eller aga, att man inte plågar djur, att man inte gifter bort barn, och inte ungdomar heller mot deras vilja, att man inte gifter sig med sina biologiska släktingar, att även tjejer och kvinnor måste få välja sin klädsel själva inom de ramar som är normala i landet där man bor, o.s.v.. Det handlar inte om att man måste fira jul, eller dricka nubbe och dansa "Små grodorna" på Midsommarafton! Detta är en nidbild av sverigevänner.