Landsbygdsbor: konservativa eller extremliberaler?

Bara sök själv. Jag hade kunnat ge flera exempel där det talas i väldigt breda ordalag, men det hade väl inte påverkat dig. Jag länkar därför till den här artiklen där två SLU-forskare angriper någon socialism-inspirerad tidningsartikel. Den ursprungliga artiklen hade bland annat gett sken av att de förindustriella utmarkerna var rena ingenmansland som inte ägdes av någon eller några alls. Till å börja med, motsatte sig forskarna inte detta påstående ens helt, utan de bekräftar först att Hälsingelagen föreskrev att utmarkerna skulle vara sanna allmänna marker, dvs inte ens ägda av byar eller härader. Efter det, avfärdar de påståendet att just södra Sverige skulle ha haft riktiga ingenmansland, men fastän detta vore ett utmärkt tillfälle å påtala hur mycket utmarkerna ägdes privat (om det faktiskt vore så), säger forskarna inte det, utan de säger bara att utmarkerna tillhörde byar eller härader.

https://www.historisktidskrift.se/index.php/june20/article/download/352/304/661

Det enda här som tyder på privat ägande av utmark, är den sista meningen, där det sägs att "säterier och storgårdar" kunde ha det, men det var ju bara en mycket liten del av all utmark som låg i närheten av sådana gårdar.


Här går de i mer detalj, och säger inte bara hur det inte var, utan hur det faktiskt var, men nämner inte privat ägande alls. De nämner hur gränserna ofta var tydliga "mellan byarna", "mellan Gudhems och Håkantorps ägor" och "mellan byar", men nämner inte gränser mellan privatpersoners utmarker. Det närmaste är när de nämner "betesrättens fördelning mellan byar och mellan bybor", men nämner i meningen före det att det gällde "den samfällda marken". Om det här sista skulle kunna tolkas som en antydan till privat ägande av betesmark, då är de väldigt otydliga kring det.

Efter det stycket, fortsätter de kring ett annat närliggande ämne, och fortsätter då nämna olika typer av samfällda marker flera gånger.

Till sist nämner de också att till och med mer industriellt skogsbruk kunde bedrivas på samfällda marker.

Om man läser artiklen pdf-en som helhet, och läser mellan raderna, kan man också förstå att de med detta inte antyder på att inget har förändrats i markägande. De säger nämnligen också att

Vi lär inte komma så mycket längre i diskussionen om hur markägandet förr såg ut. Jag hävdar att större delen alltid varit privatägd. Därtill har jag pekat på alla skiftesreformer som ägde rum innan industrialiseringen tog fart för att understryka problemen med samfälld/allmän mark.

Mer intressant är varför du tror att kollektivisering av mark av något slag skulle vara en bra idé i något avseende. Tycker du att kollektivt ägande under modern tid fungerat väl? Ett antal länder prövade ju det i stor skala under 1900-talet.

Jag har gett min källa. Ge mig din källa nu.

Som jag sade, gällde solskifte bara inägor, och samma sak för storskifte för det mesta. Enskifte och laga skifte kan inte alls jämnföras med något skifte före. Över 100 000 gårdar flyttades. Det var en extrem förändring. Om du vill fortsätta å förneka det som min källa, och alla sökresultat på nätet, säger, måste du komma med en rejäl egen källa.

Din källa ger absolut ingen tydlig bild av det slag du velat påskina. Att obygder inte var skiftade förr utgör inget bra argument för din sak.

Exakt hur ger den "ingen tydlig bild av det slag" jag har velat påskina? Du bara förnekar allt jag säger, utan å hänvisa till källor, eller förklara själv.

Jag vill göra det för att privatiseringen av mark på 1800-talet, var onödig och en dålig förändring, något som du däremot förnekar har hänt, utan källor eller förklaringar.

Det är bara att läsa det du saxat in. Ingen tydlig bild som framträder. Så utmarker där ingen bodde ägdes inte av någon förr i tiden. So what?

Laga skifte var bara den senaste skiftesreformen i Sverige som tillkom 1827. Som jag påpekat föregicks den av en uppsjö andra skiftesreformer. Som storskifte, enskifte, solskifte etc. Du förvanskar historien.

Varför vill du kollektivisera mark? Hur hade du tänkt att det ska gå till rent praktiskt? Det är du som är svaren skyldig. Inte jag.

Laga skifte var bara den senaste skiftesreformen i Sverige som tillkom 1827. Som jag påpekat föregicks den av en uppsjö andra skiftesreformer. Som storskifte, enskifte, solskifte etc. Du förvanskar historien.

Jag har för fan redan beskrivit skillnaden mellan solskifte, storskifte och laga skifte. Sluta jämnföra dem. De var helt olika. Solskifte och storskifte omformade nästan bara sedan tidigare privat mark i inägorna, och berörde utmarker i väldigt liten grad. Laga skifte delade byarna, skiftade både inägor och utmarker, och banade väg för individualistiskt och kapitalistiskt nyttjande av jordbruks- och skogsmark.

Men då vet du ju att alla gjorda skiften genom historien syftade till privat ägomark.

Varför vill du inte diskutera din iver att kollektivisera mark och hur det ska gå till rent praktiskt?

...

Det där är bara en distraktion från att du förnekar att privatiseringen av utmark, var en radikal okonservativ förändring på 1800-talet. När man har insett att det var det, blir det naturligt för en som konservativ att inte vilja ha hur mycket privat ägande av mark som helst.