2026-08-19, 10:38
  #25
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av sucuk
Bolåneräntorna var nere på under en procent under den perioden, idag kostar samma lån inte under 2.5 procent så visst påverkade det bostadsmarknaden oerhört mycket.
Ja men hur då?
Du behöver ju visa att Riksbankens styrränta påverkar.

Citat:
Ursprungligen postat av sucuk
Fastigheter säljs till den som är mest våghalsig och budar upp priset mest. Om räntekostnaden är flera tusen kronor lägre så stiger buden mot skyarna.
Varför skulle Riksbankens styrränta ha betydelse här?


1. Bolåntagare lånar inte av Riksbanken.

2. Långivarna kräver iaf att låntagaren skall klara ca 6% ränta. Så vad har Riksbankens styrränta med saken att göra?


Det som påverkar är konjunktur och framtidstro. INTE Riksbankens styrränta.
Tom förändring i börsindex korrelerar mycket bättre med förändring i bostadspriser än Riksbankens styrränta.
Citera
2026-08-19, 10:49
  #26
Medlem
Hermi-Tages avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ekbo251
Men vad har det med Riksbankens ränta att göra?
Det var det du skulle visa.

Sedan har du fel ang KPI. Bostadspriserna ingår där i form av boendeutgift. Stigande bostadspriser driver upp KPI.


Och nej, bostadspriserna ingår inte direkt i KPI på det sätt du tror. KPI mäter boendekostnader, och för ägda bostäder används bland annat räntekostnader och kapitalstockens värde.
Bostadens marknadspris behandlas inte som ett vanligt konsumentpris där en villa som stiger från 5 till 6 miljoner innebär 20 procents inflation.
Under perioden med extremt låga räntor kunde bostadspriserna stiga mycket kraftigt utan att motsvarande prisökning slog igenom i det inflationsmått som styrde penningpolitiken. Därmed kunde man ha låg uppmätt konsumentprisinflation samtidigt som priset på en av hushållens största tillgångar rusade.

Vafan, tänk efter själv!
Huspriserna har blivit helt CP men räntan har varit relativt oförändrad under den mest expansiva fasen
Citera
2026-08-19, 11:06
  #27
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Hermi-Tage
Och nej, bostadspriserna ingår inte direkt i KPI på det sätt du tror. KPI mäter boendekostnader, och för ägda bostäder används bland annat räntekostnader och kapitalstockens värde.
Och på vad sätt skiljer det på vad jag skrev:
Bostadspriserna ingår där i form av boendeutgift.

Läste du inte ens andra meningen i det du citerade?

En skillnad är att du talar om kostnader och jag utgifter. Möjligen vet du inte skillnaden för kostnader är fel.


Citat:
Ursprungligen postat av Hermi-Tage
Under perioden med extremt låga räntor kunde bostadspriserna stiga mycket kraftigt utan att motsvarande prisökning slog igenom i det inflationsmått som styrde penningpolitiken. Därmed kunde man ha låg uppmätt konsumentprisinflation samtidigt som priset på en av hushållens största tillgångar rusade.
Det stämmer inte alls. Riksbankens styrränta var fix. Och bostadspriserna steg. Och använder du då styrräntan så stiger boendeutgifterna.


Citat:
Ursprungligen postat av Hermi-Tage
Vafan, tänk efter själv!
Huspriserna har blivit helt CP men räntan har varit relativt oförändrad under den mest expansiva fasen
Det är DU som har påstått. Och DU som sitter med förklaringsbördan.
Än har du inte ens börjat förklara hur Riksbankens styrränta påverkar bostadspriser.

Vore det som du påstår skulle då bostadspriserna nu vara lägre än 2011, eftersom styrräntan är högre.
__________________
Senast redigerad av ekbo251 2026-08-19 kl. 11:09.
Citera
2026-08-19, 11:08
  #28
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av sucuk
Verkligen, och varför bytte man från kpi till kpif som mått i september -2017, mitt i en period av extremfallet negativ ränta? Hushållens kraftigt stigande räntekostnader sedan dess räknas därmed inte med i inflationsmåttet trots att det är HÖGST reella kostnader för alla som har lån.
KPI och KPIF uppvisar ingen större skillnad över lång tid.
Citera
2026-08-19, 11:10
  #29
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av 1717-1776
Trodde man fick lära sig detta på högstadiet
Fördelarna med att höja räntan är framför allt:

* Inflationen bromsas – den viktigaste effekten.
* Köpkraften skyddas på sikt – om inflationen sjunker behåller pengarna sitt värde bättre.
* Sparande blir mer lönsamt – sparkonton och ränteplaceringar ger högre avkastning.
* Kan stärka kronan – vilket kan göra importerade varor billigare.
* Minskar risken för prisbubblor – exempelvis extrema prisökningar på bostäder.
* Dämpar överhettning – om ekonomin går för snabbt och efterfrågan överstiger vad företagen kan producera.
* Håller inflationsförväntningarna nere – människor och företag får större förtroende för att inflationen kommer tillbaka mot målet.

Därför vi klagar på allt blir dyrare med 5 års höjda räntor?
Citera
2026-08-19, 11:19
  #30
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Hermi-Tage
Jo det får vi, och det ganska ofta.
Här kan du se hur riksbanken har ändrat räntan de senaste 10 åren:
https://www.riksbank.se/sv/statistik/rantor-och-valutakurser/styrranta-in--och-utlaningsranta/

Riksbanken och Tidöregeringen har egentligen inte så mycket med räntan att göra. Riksbanken är en opolitisk organisation och Tidöregeringen ska skapa underlag för stabil bra tillväxt men ge fan i att pilla på räntan.

Jag har lärt mig en sak med räntan i Sverige, brukar ganska ofta följa räntan från centralbanken i USA

Ofta samma dag eller samma vecka Riksbanken ger besked, ber Centralbanken i USA samma besked
Citera
2026-08-19, 12:55
  #31
Medlem
Wyrdkins avatar
Det jag alltid undrat är varför man inte inför amorteringskrav istället för högre ränta. Hushållen blir ju fortfarande fattigare men betalar av sina lån vilket torde vara bra för samhället.
Citera
2026-08-19, 13:07
  #32
Medlem
grey.eagles avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ekbo251
Nej.
1985 hade Sverige fast växelkurs. Skyhög ränta för att facket hade för mycket makt och drev upp lönekostnaderna ohämmat. Och knäckte successivt exportföretagen. Vilket ledde till 90-tals krisen när exportföretagen var konkursmässiga och en enorm devalvering var akut.

Det ledde efter en hel del krumbuktande och skador på näringslivet till att växelkursen släpptes fri. Och SEK fick sitt rätta värde. Dvs rasade drastiskt.

Det var efter detta som man övergav FRB och införde ett inflationsmål. Dvs mitten på 90-talet.
Nja, det var efter 1985 som utlåningen skenade då vi gick från sysselsättningsmålet på 2% till inflationsmålet 2%.
Citera
2026-08-19, 13:13
  #33
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av grey.eagle
Nja, det var efter 1985 som utlåningen skenade då vi gick från sysselsättningsmålet på 2% till inflationsmålet 2%.
Nej det är fel.
https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/inflationsmalet/
Inflationsmålet infördes 1993 och började gälla från 1995, läs mer på sidan Historik inflationsmålet.

Varför fortsätter du och repeterar felaktigheter när du får reda på att det är fel.
Citera
2026-08-19, 13:25
  #34
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av grey.eagle
Nja, det var efter 1985 som utlåningen skenade
Och det påståendet kan vi ju syna. Nedan har vi förändring i penningmängd (M3)

1967 11%
1968 12%
1969 9%
1970 4%
1971 9%
1972 12%
1973 12%
1974 11%
1975 10%
1976 11%
1977 6%
1978 15%
1979 14%
1980 12%
1981 10%
1982 13%
1983 9%
1984 4%
1985 2%
1986 7%
1987 8%
1988 5%
1989 7%
1990 9%

Är det nu så att den skenar från 1985?
Eller är det snarare så att ökningen i M3 är tvärtom klart lägre än på 70-talet.

Det finns mycket vandringssägen som ältas i forumet. Att utlåningen skulle ha skenat från 1985 är en av dom.


Även 67-68 var ökningen M3 klart större. (När en annan tjomme i tråden yrar om något annat).

När staten styr blir det mycket sämre.
Citera
2026-08-19, 13:43
  #35
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Exirivo
Därför vi klagar på allt blir dyrare med 5 års höjda räntor?
Läs texten en gång till, förstår då ändå inte då be någon vuxen hjälpa dig.
Citera
2026-08-19, 17:28
  #36
Medlem
Hermi-Tages avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ekbo251
Och på vad sätt skiljer det på vad jag skrev:
Bostadspriserna ingår där i form av boendeutgift.

Läste du inte ens andra meningen i det du citerade?

En skillnad är att du talar om kostnader och jag utgifter. Möjligen vet du inte skillnaden för kostnader är fel.



Det stämmer inte alls. Riksbankens styrränta var fix. Och bostadspriserna steg. Och använder du då styrräntan så stiger boendeutgifterna.



Det är DU som har påstått. Och DU som sitter med förklaringsbördan.
Än har du inte ens börjat förklara hur Riksbankens styrränta påverkar bostadspriser.

Vore det som du påstår skulle då bostadspriserna nu vara lägre än 2011, eftersom styrräntan är högre.

Det här blir nästan imponerande.
Du börjar med att förklara för mig att kostnad och utgift är olika saker, och använder sedan själv ”boendeutgift” som om KPI fångade bostadens prisutveckling. Det är ju exakt den sammanblandningen jag påpekar.
Och nej, att bostadspriserna inte föll tillbaka till 2011 års nivå bara för att styrräntan senare blev högre motbevisar inte att räntan påverkar bostadspriserna. Med den logiken påverkar inte bensinpriset hur mycket folk kör bil, eftersom det fortfarande finns bilar på vägarna när bensinen blir dyrare.
Räntan påverkar hushållens låneutrymme, kalkylräntor, avkastningskrav och nuvärdet av framtida boendenyttor. Det är ungefär nationalekonomisk grundkurs, inte någon exotisk teori som jag hittat på.
Men jag uppskattar ändå att du efter att ha krävt en förklaring av hur räntan kan påverka bostadspriser själv lyckas illustrera problemet genom att uppenbarligen utgå från att bostadspriserna bara kan påverkas av räntan om sambandet är 1:1.
Det är en kreativ definition av kausalitet.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in