8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Som sagt har Lars Ekstav uteslutit normalt förlopp som orsak till förbättringen.

Ja, allt talar för att mamman blev syndabock för dotterns svåra tarmsjukdom. Det drevs en ren häxprocess om MBP både av myndigheterna och i den här tråden.

Nu när granskningsrapporterna och fakta ligger på bordet har de flesta häxbrännare tystnat. Men ett par övervintrare finns det ju kvar, som fortfarande har enormt svårt att acceptera att myndigheter och läkare kan göra principiella och grova fel.

Nu var det ju vården som orosanmälde och inte några avundsjuka lärare eller grannar , specialistläkare har knappast problem med att själva leva ett bekvämt liv med resor osv dessutom är de knappast intresserade av att titta på patienters sociala media .
Både mamma och styvpappa är ju dessutom socionomer båda två och det har ju klargjorts vad socionomer är för sort och hur lite kunskap de har

Citerar du LE direkt ur hans skrivbordsinlaga nu, eller upprepar du bara socialtjänstens vinklade sammanfattning av vad de tyckte att han menade?

Det LE gjorde var att lägga fram en teoretiska hypotes om MBP baserad på sina matdagbokskalkyler. Att påstå att han kategoriskt "uteslutit" att ett fluktuerande förlopp var möjligt är ingenting annat än en efterhandskonstruktion.

Och viktigast av allt: Det spelar ingen roll vad LE satt och gissade på sitt skrivbord eftersom förvaltningsrätten förkastade ju hans MBP-teori helt och hållet!

Att du fortsätter citera en förkastad hypotes som om det vore en obestridlig fysiologisk lag visar bara hur fast du sitter i ditt eget cirkelresonemang.

Se mina svar tidigare idag:
(FB) 8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC
(FB) 8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Var tog den gamla Totius vägen? Från det här till team systemriddare. Otroligt!

Jag kan ha flera tankar i huvudet samtidigt. Du och några till drar ner tråden till en nivå av infantil osaklighet som är extremt kontraproduktiv när det gäller att argumentera för de problem som jag tog upp i det inlägget.

Totius, du har ju helt missförstått vad du citerar!

Tillägget på sidan 9 i Ensolution-rapporten beskriver hur soc-ledningen och handläggarna resonerade utifrån läkarens påstående. Det är en dokumentation av myndighetens process och inte ett bevis på att påståendet var sant!

Läkarens utlåtande byggde på MBP-teorin: samma teori som domstolen senare förkastade helt när PIPO-diagnosen fastställdes.

Ensolution-rapporten visar på rättssäkerhetsbrister i hur soc köpte detta påstående rakt av och mörkade andra faktiska uppgifter från det behandlande teamet.

Du citerar alltså beviset på socialtjänstens vinklade beslutsunderlag och tror att det är ett argument för din sak. Det är ett rent haveri till cirkelresonemang.

Du verkar ha blandat ihop LE och IS vilket ytterligare visar att du har noll koll på förloppen.

ok same same. MbP är avblåst ändå, så den gubben går inte längre. Självklart är det I.S som är boven här.

Jo, en läkare gör det om man får till sig att ett barn inte kan äta.

Det är hela grunden till att vi sitter här och diskuterar idag. Vårdens bild av Elsa stämde inte in med den som vårdnadshavare förmedlade eller den bild som objektiva provsvar och mätningar visade. Det är hela upprinnelsen till att man började misstänka BGFS.

Ingen har någonsin sagt att sjukdomen är påhittad.

Men funktionella symtom är vanligt hos barn. Det är viktigt att normalisera ett barns kroppsliga signaler och att inte skapa oro. Uttrycker man som förälder en stark oro för att barnet ska få ont av att äta, ja, då kommer barnet bli orolig för att försöka äta vilket skapar en negativ spiral och förstärker symtomen. Detta nämns även i domen som en grund till beslutet. Dvs förälder-barn relationem till sjukdomen kan bli patologisk och hämma en positiv utveckling. Detta kan påverka ett barn för livet. Tro mig, jag har träffat fall som detta i vuxen ålder. Det är kanske därför det berör mer.

Man kan bry sig för mycket utifrån att det kan spåra ur. Det är heller ingen vårdnadshavares fel utifrån att det är otroligt svårt att ha ett sjukt barn.

Detta är en potentiell förklaring till varför symtomen avtog i jourhemmet och varför droppet kunde fasas ut. Sjukdomen kvarstår men kan vara av lindrigare grad.

Det måste rimligen också vara viktigt att arbeta systematiskt för att hitta kost som fungerar för att slippa problem med smärta, illamående och så vidare.