8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Är du säker på att det var genomgående i journalen? Enligt intervjun med LE i Kalibers granskning så verkade det vara genomgående så i Uppsala men det är mer oklart i Örebro.

Jo, det är helt klart rimligt att ge henne lite för att hålla tarmen igång trors 100% dropp.

Nu är det ju dock inte mindre mängder vi pratar om utan intag motsvarande 60% av dagligt behov.

Så utifrån teorin om stt droppet motsvarade 100% (som i praktiken var sjunkande till 40% över tid) så förefaller hon ju ha fått i sig ganska mycket mat.

Om tarmens upptag vore "kraftigt nedsatt" som du skriver, borde inte detta då betyda att hon fått i sig än mer mat?

Så nej, det förklarar inte läget.

"Doktorn", din fysiologiska logik haltar fortfarande betänkligt.

Här är varför ditt resonemang kring näringsupptaget spricker:

Vid PIPO har tarmen en kraftigt störd näringsupptagningsförmåga. Ett barn kan svälja mat motsvarande 60 % av ett normalt kaloriintag, men pga. störd passage och malabsorption tar kroppen kanske bara upp en bråkdel av näringen. Att räkna kalorier på tallriken som om tarmen vore 100 % effektiv är grundläggande fel.

Blodproverna är det faktiska facit: Om flickan hade fått i sig för mycket näring totalt sett hade det lett tiill direkt fysiologisk överbelastning: högt blodsocker, höga triglycerider och leverpåverkan. Alla dessa prover var helt normala. Det bevisar svart på vitt att hon INTE blev överdoserad!

Det var behandlande läkare som styrde och trappade ner TPN-droppet utifrån regelbundna blodprover och tillväxtkurvor. Att föräldrarna rapporterade matintag via matdagböcker var deras uppgift: att beräkna kroppens faktiska upptag och ordination var vårdens ansvar.

Sluta behandla en PIPO-sjuk tarm som en frisk miniräknare där 1 + 1 alltid blir 2. Blodproverna bekräftade att näringsbalansen fungerade.

Släpp dina löjliga teorier om att det här skulle vara som att läsa näringsvärdet på ett knäckebrödspaket! En sjuk tarm fungerar inte som en innehållsförteckning.

PIPO är en svår, kronisk sjukdom som drastiskt stör tarmens motorik och näringsupptag. Att i det läget tro att man bara kan räkna kalorier på tallriken och utgå från att kroppen tillgodogör sig 100 % visar bara att du är totalt ute och cyklar.

Varken du eller Totius klarar av att förhålla er till den medicinska och faktiska verkligheten. I stället sitter ni och uppfinner en egen parallell värld, enbart för att till varje pris försvara sjukvården och socialtjänsten oavsett vad domstolar, prover och diagnoser bevisar.

Ja men du kommer få ut en kraftigt censurerad version om du begär ut den pga sekretess. Den går att begära ut om du tror att du får ut något av den.

Jag lägger upp lite info om sjukdomen från AI här, då det verkar behövas en repetition, så ingen sitter och hittar på egna medicinska spelregler, eller får för sig att en sjuk tarm fungerar som en frisk:

När man läser om vad PIPO faktiskt innebär blir det alltmer uppenbart vad som har hänt och varför det gick så snett.

Mamman verkar ha fått skulden för sjukdomens helt naturliga symptom: symptom som dessutom förvärrades av att näringsdroppet var feldoserat. Elsa är självklart inte "friskförklarad" i dag, eftersom PIPO är en kronisk, livslång tarmsjukdom.

Ändå sitter trådens systemriddare och gör allt för att skydda socialtjänsten och sjukvården. De låtsas som om myndigheterna på något magiskt sätt har "botat" ett kroniskt tillstånd, att det var mammans fel att dottern blev sämre och att hon inte kunde ta hand om sitt barn.

Totius hittar på sina egna hemmagjorda lagar och regler.

"Doktorn" resonerar kring Elsa som om hon vore kärnfrisk och tror att näringsupptag vid en svår tarmsjukdom är lika enkelt som att läsa näringsinnehållet på ett knäckebrödspaket.

Men den medicinska fakta vi nyss gick igenom visar svart på vitt att verkligheten inte är så enkel.

Nu är jag inte medicinskt kunnig, så någon får gärna hjälpa mig förstå om jag tänker fel. Men som jag läser det blir det nästan ännu svårare att få ihop.

Om Elsa åt motsvarande ca 60 % av sitt dagsbehov och hennes upptag samtidigt var kraftigt nedsatt på grund av PIPO, då borde väl det faktiska upptaget från maten ha varit betydligt lägre än 60 %?

Och om droppet samtidigt successivt hade minskat, hur går det då ihop med att hon ändå växte så bra?

Ta inte i så du spricker. Jag har absolut det i beaktande.

Hade det rört sig om en svår kronisk sjukdom med drastiskt störd motorik och näringsupptag så vill jag gärna höra din förklaring om varför symtomen har avtagit och att det nu, utifrån allt vad vi vet, fungerar väl med maten?

Väldigt mycket talar för att symtombilden mer rör sig om en medikalisering och övertolkning av symtom. Detta är även väl förenligt med att hon har växt helt normalt trots successivt reducerat dropp.

Läs gärna på om medikalisering och funktionella symtom för att få en insikt. Barn med denna problematik faller även in inom begreppet BGFS även om det har kritiserats, se länk och repliker:

https://lakartidningen.se/opinion/debatt/aterga-till-den-strikta-definitionen-av-munchhausens-syndrom-by-proxy/

Det du har helt rätt i är att hon förefaller ha fått i sig precis det hon behöver på daglig basis. Detta skulle innebära att hon skulle ha ätit mer än 50% efter skoltid i hemmet.

Din förklaring är att föräldrarna trodde att hon fick 100% dropp men att de skulle ge lite att äta för att hålla tarmen igång. För det första så är 50%, dvs runt 700 kcal uppskattningsvis en hel del.

Du väljer även att helt bortse från LEs uttalande om att det fanns en tydlig diskrepans mellan vad hon måste ha ätit och det som registrerades. Varför gör du det?



Allt som allt, ingen här försöker försvara någon, vi är bara intresserade över att förstå vad det är som egentligen har hänt då det finns medicinska oklarheter. Den som förefaller försvara här är du?

Jag tror inte riktigt att Kurt Sune får ihop det själv om jag ska vara ärlig dessvärre.

"Doktorn", det blir mer och mer uppenbart hur du desperat försöker återuppliva den förkastade Munchausen by proxy/BGFS-teorin som domstolen redan har kört i papperskorgen.

Låt oss bena ut dina felaktiga påståenden punkt för punkt:

"Symptomen har avtagit": PIPO är ett fluktuerande tillstånd som går i skov. Att ett barn har bättre perioder eller svarar bra på rätt anpassad behandling innebär inte att sjukdomen är "botad" eller påhittad. Att kalla en tillfällig stabilisering för bevis på "medikalisering" visar på bristande förståelse för kroniska tarmsjukdomar.

BGFS / Munchausen by proxy: Du länkar till debattartiklar om BGFS och anspelar på uppdiktad sjukdom. Men Förvaltningsrätten i Karlstad prövade och förkastade helt denna teori i sin dom. Domstolen slog fast att Elsa har en objektiverad, medicinskt bekräftad PIPO-diagnos och att mamman inte har hittat på eller framkallat några symptom. Sluta driva en anklagelseakt som fallit i rätten.

Kaloriräkningen och matintaget: Att räkna kalorier på talriken som om en PIPO-sjuk tarm har 100 % näringsupptag är fysiologiskt felaktigt. Det var dessutom ansvariga läkare som styrde TPN-droppet utifrån regelbundna blodprover och tillväxtkontroller, inte mamman. Om balansen hade varit fel hade lever- och metabolprover slagit bakut direkt.

Diskrepansen: De "oklarheter" du pratar om beror på att du försöker applicera fysiologin hos ett friskt barn på en patient med grav malabsorption.

Du påstår att du vill "förstå vad som har hänt", men du bortser konsekvent från fastställda domstolsfakta, röntgenfynd och prover för att i stället misstänkliggöra en mamma som stridit för sitt sjuka barn.

Varför ställer du inte bara din fråga till AI när du redan är en bot själv?

Ge dig nu. Den som desperat sållar i informationen här är du. Antagligen för att du inte vill/kan se andra potentiella samband än att myndigheter bär allt ansvar i detta.

Du sållar fritt i informationen för det som stödjer din tes.

Det står klart och tydligt att vården har uttalat sig att bättringen är över det som förväntas vid en tillfällig förbättring.

Mitt syfte med länken var INTE att dra upp någon anklagelse om BGFS igen, mer att belysa att även medikalisering och förstärkning av kroppens signaler och funktionella symtom kan vara kraftigt skadliga för ett barn på sikt. Precis som i fallet med barnen i rullstol som Kaliber även hade uppe.

Läkaren styrde droppet urifrån prover och feedback från vårdnadshavare. Vi är helt överens om att det var väl inställt. Men detta skulle innebära att hon åt ganska mycket mat ( speciellt utifrån vad du skriver om malabsorption) samtidigt som läkaren säger att det fanns en diskrepans mot rapporteringen (vilket snarast talar för ett lägre intag än så)

Och om hon då kunde äta, varför fick inte Wilma reda på detta?