8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Att försöka förstå vad som egentligen har hänt handlar givetvis INTE om det du påstår. Dessutom var mamman och styvpappan personliga assistenter i egen regi (av allt att döma) på heltid och hade därmed ett juridiskt arbetsgivaransvar att säkerställa att allt går rätt till. Detta har överhuvudtaget inte tagits upp av media och här finns många oklarheter.

Maan kan inte ställa kravet på assistenter och vårdnadshavare att de skall ha medicinsk expertis. Det är vårdens enskilda ansvar.

Det är även den rimliga slutsatsen jag drar och det går även i linje med rättens bedömning.

Därmed inte sagt att vården agerat korrekt eller att LVU var den enda lösningen.

Men man kan argumentera att behandlingen vården gav var korrekt utifrån den info vården sannolikt hade.

På vilket sätt är det medicinsk expertis att uppskatta och rapportera hur mycket ett barn äter?

Det är en förhållandevis enkel uppgift utifrån att maten hon åt sannolikt inte var av komplicerad art.

Det är att kräva expertis när man menar att de ska veta vad för medicinering som skall ordineras.

Det är vårdens ansvar att säkerställa om uppgifterna som kommer in är korrekta, att journalföra korrekt, att ordinera korrekt.

Hade de jobbat som sköterska eller inom vården så hade de haft det ansvaret. Personliga assistenter har ansvar för andra saker, tex enklare saker. Sluta vara så stupid.

Du hade knappast själv suttit och räknat mat bitar och vägs talroller , eller kunnat jobba och ha ett sjukt barn samtidigt.

Sluta haka upp er på att de jobbar som personliga assistenter, till sitt barn, det gör många föräldrar.

Mamman har försökt informera om smärta och andra saker, som vården inte lyssnat in, kanske behövdes en stomi mycket tidigare.

Totius och doktorn, ni hittar på egna medicinska logikregler som står i direkt strid med vad läkarna faktiskt vittnade om under ed i förvaltningsrätten.

Låt oss syna er tes om att "mammans berättelse haltar" och att föräldrarna dolde matintag:

Elsas behandlande läkare sedan åtta år, Lars Ekstav, slog under vittnesförhöret fast att flickan sannolikt fick i sig lika mycket kalorier per oralt hemma som i jourhemmet.

Ekstav bekräftade under ed att "uppgiften i orosanmälan om att hennes näringsförsörjning tillhandahölls genom näringsdropp var felaktig".

Ekstav intygade att familjen faktiskt fört matdagböcker och genomgått dietistbedömningar. Det var vården som hade feldoserat droppet och gett felaktig information till föräldrarna.

Att ni kallar det en "rimlig slutsats" när den ansvariga överläkaren själv avfärdat orosanmälans felaktiga påstående om 100 % dropp visar bara att ni inte läst akterna.

Ni försvarar inte rättssäkerheten, ni försvarar en uppenbart felaktig orosanmälan som inte ens läkaren stod bakom i rätten.

Källa: Domarna som finns publicerade här i tråden.

Nu pratar vi alltså om mat.

Nej, det är en förälders/assistents ansvar att rapportera korrekt. Men även vårdens ansvar att agera om något inte stämmer. Så ansvaret kan ses som delat.

Jag vet inte riktigt vad du och Totius sitter och fantiserar om. Lex Sarah-anmälningar, dolda utredningar och de faktiska domstolsförhören kan ni ju bevisligen inte ha läst med tanke på hur ni resonerar.

Det är bara cirkelresonemang på cirkelresonemang som radas upp, och snurran tar aldrig slut. Det har kommit fram så mycket ny information som för länge sedan borde ha brutit er logiska cirkel, men nej, ni bara fortsätter.

Ni kör på som om domstolens egna förhör, den externa granskningen, Lex Sarah-anmälningarna och visselblåsarens avslöjanden överhuvudtaget inte existerar. Men verkligheten ser faktiskt annorlunda ut än i er teoretiska bubbla, och fakta har redan sprungit ifrån er.

Du menar att om E haft utomstående personer som assistenter så hade deras arbetsuppgifter inte varit att ha koll på och dokumentera matintag , vätskeintag och föra någon form av journal över mående

Ni tre hittar bara på. Det finns ett arbetsgivaransvar att tillse att det finns tydliga instruktioner från vården om hur egenvårdsarbetet och rapporteringen ska gå till. Finns inte det måste arbetsgivaren för assistansen agera. Det har inte framkommit vem som var arbetsgivare men det kan ha varit mamman och styvpappan som var assistenter i egen regi. Oavsett vilket finns ett arbetsgivaransvar att se till att allt går rätt till.

Arbetsgivaren (alltså troligen mamman och styvpappan själva) var alltså skyldiga att dokumentera fel och brister i vårdens underlag och rapportera detta till vården. Om det inte funnits dokumenterade rutiner för dropp, kost och uppföljning är det en sådan brist som arbetsgivaren måste agera på. Något sådant agerande har dock inte framkommit.

Det är inte assistenters och vårdnadshavares ansvar över läkarjournalen och ordineringen sköts korrekt. De har inte den expertisen.