Jag besitter ingen juridisk kompetens, speciellt inte inom området. Utifrån det som framkommit i tråden och i artiklarna, och med lite sunt förnuft, tycker jag att det är rimligt att skuld och ansvar ligger på lots och kapten. Hur som haver. Jag har för min egen skull några frågetecken att reda ut. Om det tolkas som förebråelser är det inte min mening. Jag liksom ni andra försöker helt enkelt förstå hur det hela kunde ske.
Ni som rör er med fritidsbåtar nära fartleder, brukar man inte hålla ordentligt avstånd till större fartyg? Eller chansar man ibland, som den framförvarande brodern verkar ha gjort, för att hinna förbi? Spontant hade jag själv haft väldigt stor respekt för kraften i ett så stort och konsekvenserna av en felbedömning. Jag vet min mor som arbetade på stor skuta i närområdet har berättat om hur obehagligt det var med de stora fartygen, om riskerna med sug- och/eller strömningseffekter nära skrovet, propellerströmmen, osv.
Hur kan man missbedöma avståndet till ett fartyg så kraftigt? Om jag jämför med vägtrafik i mörker eller skymning är min upplevelse att man förlorar många av de fasta riktmärken och detaljer i omgivningen som i dagsljus hjälper en att uppskatta fart och avstånd. Det är betydligt svårare att bedöma både avstånd och hastighet på andra fordon i mörker än i dagsljus. Kanske är det en faktor även på sjön? Avstånd och fart kan vara bedrägliga.
Även om det skulle vara dålig sikt, tufft väder och mörkt, tänker jag att det är svårt att undgå fartygets belysning.
Vidare har jag svårt att förstå hur två personer, lots och kapten, som rimligen är kompetenta och erfarna i den här typen av miljö inte vidtar större försiktighet i den intensiva sommarsjötrafiken. För mig är det helt enkelt svårt att få ihop. Naivitet? Lathet? Dålig arbetsmoral?
Och en annan fråga: finns det inte övervakningskameror på den här typen av fartyg som kan ge en bild av vad som faktiskt hände och vad lots och kapten befann sig?
Ni som rör er med fritidsbåtar nära fartleder, brukar man inte hålla ordentligt avstånd till större fartyg? Eller chansar man ibland, som den framförvarande brodern verkar ha gjort, för att hinna förbi? Spontant hade jag själv haft väldigt stor respekt för kraften i ett så stort och konsekvenserna av en felbedömning. Jag vet min mor som arbetade på stor skuta i närområdet har berättat om hur obehagligt det var med de stora fartygen, om riskerna med sug- och/eller strömningseffekter nära skrovet, propellerströmmen, osv.
Hur kan man missbedöma avståndet till ett fartyg så kraftigt? Om jag jämför med vägtrafik i mörker eller skymning är min upplevelse att man förlorar många av de fasta riktmärken och detaljer i omgivningen som i dagsljus hjälper en att uppskatta fart och avstånd. Det är betydligt svårare att bedöma både avstånd och hastighet på andra fordon i mörker än i dagsljus. Kanske är det en faktor även på sjön? Avstånd och fart kan vara bedrägliga.
Även om det skulle vara dålig sikt, tufft väder och mörkt, tänker jag att det är svårt att undgå fartygets belysning.
Vidare har jag svårt att förstå hur två personer, lots och kapten, som rimligen är kompetenta och erfarna i den här typen av miljö inte vidtar större försiktighet i den intensiva sommarsjötrafiken. För mig är det helt enkelt svårt att få ihop. Naivitet? Lathet? Dålig arbetsmoral?
Och en annan fråga: finns det inte övervakningskameror på den här typen av fartyg som kan ge en bild av vad som faktiskt hände och vad lots och kapten befann sig?
Då vet vi vad som sagts.
