Citat:
Ursprungligen postat av
RandomNPC
Vetenskap är beräkningsbara modeller (empiri): teknologi, simulation, AI, determinism, illusionism.
Referens
Turing. Detta är fysikalism.
Verkligheten som inte är beräkningsbar: biologi, natur, kreativitet, fri vilja, realism.
Referens
Gödel. Detta är filosofi.
Varför är inte allt bara fysik då? Empirism, positivism, scientism...
Forskare vet det som går att veta - men
inte sanningen.
Forskning: Sanning med modifikation.
Gödels ofullständighetssatser från 1931 handlar bara om formella matematiska system, inte om huruvida den fysiska världen eller människans hjärna är beräkningsbar. Gödel visade att visssa matematiska påståenden inte kan bevisas formellt matematiskt. T.ex. vid vissa fall av självreferenser.
Datavetenskapens fader Turing visade att det inte finns någon generell algoritm som för varje program och indata beräknar om programmet kommer att stanna — det s.k. stopproblemet.
Senare hänvisade bland andra J. R. Lucas (1961) och fysikern Roger Penrose (The Emperor's New Mind, 1989) till Gödel och argumenterade: En matematiker kan inse sanningen hos ett matematiskt system som ett formellt system enligt Gödel inte kan bevisa. Därför kan människans matematiska tänkande inte reduceras till en algoritm. Hjärnan skulle alltså vara icke-algoritmisk. Det argumentet är dock omstritt och Gödels sats visar i sig varken att hjärnan eller biologin är oberäkningsbar, eller att människan har fri vilja.
Varför skulle biologi inte vara beräkningsbar?
Ingen har visserligen fullständigt lyckats bevisa att kemin emergerar ur fysikens grundläggande lagar, biologin ur kemin, osv, kanske är det för komplext att förstå för människor, men naturvetare tror att i princip är det möjligt. Kanske för en framtida AI att bevisa detta. Motsatsen till emergens är holism, alltså tron att något mysiskt uppkommer i biologin och psykologin som inte emergerar ur lägre nivå. Kan någon förklara vad detta mystiska skulle vara, och vilka tecken det finns på att holismen skulle ha mer rätt än emergens?