Antal nyfödda rekordlågt: Nu förväntas 1,43 barn per kvinna. Orsaker?

Under WWII så fick vi "Jätteproppen Orvar" som en sa i media runt 1980-talet. "Orvar" var de stora barnkullarna som föddes under 40-50-talen. Och det var därför pensionssystemet försämrades på 90-talet. (För "Sverige har inte råd att betala "Orvars" pensioner..)

Jätteproppen Orvar är en populär benämning på de svenska fyrtiotalisterna.

Uttrycket härrör från 1984 och tillskrivs Expressen-journalisten Maria Hörnfeldt (född 1962). I TV-programmet Ärligt talat, där hon debatterade mot bland andra Göran Skytte och Jan Guillou (båda födda på 1940-talet), ansåg hon att den stora fyrtiotalistgenerationen hindrade sextiotalisterna från att ta sig in på arbetsmarknaden.

Nu gör jag ett antagande som kan vara felaktigt, men om det är så att du är född 87 är det ju inte så konstigt?

Jag tror att den stora orsaken till minskat barnafödande är att man skjuter upp relationsbildning. Jag träffade min fru vid 20, fick dottern vid 23 & sonen vid 24. Folk nu för tiden tror ju för fan att man är frireligös när man säger det- så är långt ifrån fallet. Jag låg runt och festade några år innan 20, sen räckte det helt enkelt.

Där går den gamla sagan om att det bara är kvinnors fel, men så enkelt är det inte heller. Kolla på snubbar i 20-årsåldern de senaste 10 åren- det är inte direkt ansvarstagande män vi snackar om… Pojkar blir curlade- de blir inte män som kan väcka en familjebildande tanke i en kvinna. En man ska kunna renovera ett kök och studera, man bör ha ett praktiskt och intellektuellt spektra för att kunna erbjuda en kvinna den tryggheten som gör att hon vill binda sig.

Varför är det då viktigt att bilda sin familj- inte minst relationen, tidigt? För att närmare 30 är vi inte lika flexibla, man har mindre tolerans med en ev partners egenheter och svagheter. Träffas man 20 till 25 utvecklas man fortfarande- och kan växa ihop på ett annat sätt.

Jag som nu 36 skulle nog fan aldrig kunna leva ihop med en annan kvinna än min fru, iallafall inte lika ovillkorligt.

Allt är inte mannens fel så klart, unga kvinnor har också sina brister, men vi måste sluta med det här inceltugget att mannen är ett offer under kvinnans tyranni.

Titta bara på artikeln om 12.000 barn i femman som suttit hemma hela året? Det är de senaste decenniernas föräldrargeneration som släpper ut ofärdiga människor i samhället.

Nu är jag inte i 20 års åldern längre men ett stort problem i antagandet här är att om du har vissa kvalitéer så kommer tjejerna automatiskt. Så funkar det tyvärr inte.

Jag blev singel under min högskoleutbildning och blev chockad av hur dåligt utbudet var på singelmarknaden, alla tjejer var upptagna redan och det blev inte bättre efter när jag kom ut i arbetet direkt för alla tjejer på arbetsplatserna var upptagna med. När jag väl träffade min nuvarande fick jag svaret på hur utbudet kunde vara så kasst när jag mötte hennes vänner. De satt alla hemma konstant!
Från hemmaspelkvällar med tjejerna till stickträffar och allt vad det nu är så var dessa tjejer väldigt socialt isolerade, från en utomståendes perspektiv.

Som kille bör du ha extrem tur för att träffa en tjej som är singel, inte vill vara singel längre och söker de kvalitéer du erbjuder. Det är väldigt svårt att uppnå och särskilt nu när allt fler undviker dejtingappar och sociala medier för oavsett hur "bra" du är som kille så är det oväsentligt om du inte hittar en tjej som söker en sådan som du.

Vi män har ju förmånen att vi är fertila långt efter 40. Ställ in filtret på 18-28 och violá, satan vad med brudar. Men det kräver att man är någorlunda städad (jobb, rakad, etc) och empatisk (ställer frågor, ej i manosfären) och det är väl där svenska män faller. Så många killar tycker så synd om sig själva, och det är så otroligt oattraktivt.

Det största faktorn tror jag är att väldigt få kvinnor vill skaffa barn och stadga sig före de är 30. Redan där börjar fertiliten sjunka och vid 35 kan det vara för sent. Detta tillsammans med att planeringen av barn måste passa i livet, inklusive hittat en bra partner och kanske återhämta sig från förlossningsskador gör det svårt att ens hinna med 2 barn.

Det är helt klart kulturen som är främsta orsaken bakom detta. Par gifter sig idag runt 35 istället för 10 år tidigare vilket vore mer optimalt för barnafödande. Familjeplanering ligger lågt i prioriteringen i jämförelse med individuellt självförverkligande.

Vi måste inse att vita kvinnors livmödrar tillhör den vita rasen snarare än kvinnorna själva.

Den dagen vi gör det kan vi rädda vårt folk från rasblandning & feminazism.

att det är rekorlågt är bara propaganda för vi ska börja med ansvarlös massinvandring igen.

sanningen är den är rekordhög förra åpret var vi över 10.5miljoner+ invånare i landet så många har vi aldrig varit, och vi hade ett födelseöverskott på över 7000+ alltså det är rekormycket folk som finns i landet och föds här.

vi har fö haft födelseöverskott de närmaste 20åren.

källa SCB

Det hjälper inte direkt.
Jag är helt övertygad om att detta mantra att man bara behöver dejta yngre är en psy-op för att tunna ut konkurrensen.

Ytterst få tjejer som är 18 är villig att dejta en man som är 28, än mindre 38 och oavsett hur städad du än är så är ålderskillnaden oöverbryggbar.
Problemet i dejtinglivet är inte upp till den enskilde personen, det finns nästintill inget en man själv kan göra för att lösa problemet utan man är beroende av att ha turen att hitta en tjej som är singel, inte vill vara singel och letar efter de kvalitéer du har.

Kvinnor har haft barn och sin förmåga att föda barn som deras bästa överlevnadstrategi (omedveter, biologiskt) . Nu är det inte så längre för kvinnor klarar sig bra utan barn och då kommer den sanna sidan fram. Kvinnor är inte så barnkära som man kan tro. Vissa är det men dom flesta ser mer till sin egen framgång och välmående. Därför är det inte längre något dom prioriterar. Dom inser ofta för sent i livet att det är något dom missar men då är det ofta för sent eller så får dom ett barn och tycker då det är jättejobbigt jämfört med det livet dom levt innan då dom bara behövt bry sig om sig själv. Så antigen blir det ett eller inga barn. I vissa fall också två och 3 är ganska ovanligt.

Så vi måste inse att myten att kvinnor är barnkära och drömmer om barn är den disneyfantasi. Barn tjänade dom ett viktigt syfte förr i tiden men det syftet finns inte längre. Nu handlar det bara om sig.

"Men män då!!!" ... Män har aldrig försökt att ha nån form av framställning av att va barnkära o längta mycket efter barn generellt sett.

(I resonemanget ovan så generelliserar jag över kvinnor och män, det finns undandag, det är också mina teorier och inte underbyggt med fakta eller forskning så jag kan va helt dum i huvudet, så ta det inte som att jag säger att det är så. Ta det som att det är en teori jag har, har andra teorier också men det här är en av dom)

Fast även om man är barnkär finns liksom ingen anledning att spotta ur sig unge efter unge. 1-2 st räcker för att möta det behovet.

Än en gång måste det tydligen påpekas att barnafödandet inte går ner för att fler avstår barn helt utan för att de som skaffar barn skaffar färre.

Ja, 18 är väl att ta i. Ytterst få 18-åringar är redo för familj också.

Problemet i dejtinglivet är inte upp till den enskilde personen… ? Är det upp till staten? Fan grabbar, raka er och skaffa ett jobb och ställ frågor till tjejerna så ska ni se på andra vindar.

Stämmer detta verkligen? Har du någon källa, ekvation eller annat trevligt? Tänker att det borde gå att prova din hypotes mot antal förstaföderskor kanske.