8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Det är brist på familjehem och lär vara ännu större brist på familjehem som har kompetens att sköta avancerad vård i hemmet så inget säger ju att hemmet inte var kompetent att sköta det medicinska men ändå helt olämpligt på andra sätt .
Det verkar glömmas bort att den info soc hade var att E var ett barn med så stora medicinska behov att hon hade assistenter dygnet och anpassning gällande skolan och då lär det inte finnas särskilt många jourhem att välja på

Jag hoppas att alla som läser denna tråd förstår att en diskussion om omständigheter MÅSTE ske i generella termer då ingen av oss har hela bilden över förloppet.

Diskussionen måste även kunna löpa i spekulativa termer då ingen av oss vet utfallet vid en annan form av åtgärd.

Hoppas för övrigt att alla även förstår att den dag då sociala medier och den allmänna opinionen får styra vad som är rätt eller fel i ett rättsligt fall så är samhällskollapsen total.

Lättförtjänta pengar för de som har samvete som tillåter det. Det här gör att rättssäkerheten bara är en kuliss.

Jag vet faktiskt inte särskilt mycket om jourhemmet och vill därför vara försiktig med slutsatser. Men om det stämmer att jourhemsmamman blev orosanmäld med anledning av hur Elsa behandlades så tycker jag att det låter riktigt oroande. Och om uppgifterna om att Elsa skulle ha tvingats till religiösa handlingar stämmer, så låter även det helt fel i mina öron. Ett barn som redan befinner sig i en extremt utsatt situation ska självklart få känna sig trygg i sin placering.

En sak jag däremot undrar över, Kurt-Sune: varifrån kommer uppgiften att detta skulle ha varit ett uppväxthem? Jag har sett begreppet användas, men inte förstått vilket underlag det bygger på. Om det finns dokumenterat någonstans läser jag gärna.

Sedan tycker jag att Ajogen är inne på något viktigt när hen lyfter barnets röst. Men just därför tycker jag att man måste vara väldigt noga med vad som faktiskt är Elsas egen röst.

Det finns äldre offentliga inlägg där långa budskap skrivs i första person som om Elsa själv talar, om vad hon vill, vilka hon saknar, vad hon tycker om socialtjänsten och till och med ganska avancerade resonemang om exempelvis Lex Sarah, rättsliga processer och olika placeringsalternativ. Det kan självklart bygga på saker Elsa sagt och känt, men det är vuxna som har formulerat och publicerat texterna i hennes namn.

Samtidigt finns uppgifter i materialet om att mamman ofta talade för Elsa i kontakten med vården och att även delar av Elsas bild av pappan förmedlades genom mamman.

Det betyder inte att mammans återgivningar är fel eller att Elsa inte har haft de känslorna. Men om vi verkligen tycker att barnets röst är central måste vi kunna skilja mellan vad Elsa själv har sagt direkt, vad en vuxen återger att hon sagt och vad en vuxen har formulerat i hennes namn.

För mig är det inte att ifrågasätta Elsa. Tvärtom är det att ta hennes egen röst på allvar.

Nej det existerar massvis med fakta som gör att man kan diskutera detta specifikt.

Jag hoppas att alla som läser denna tråd förstår att en diskussion om omständigheter MÅSTE ske i generella termer då ingen av oss har hela bilden över förloppet.

Diskussionen måste även kunna löpa i spekulativa termer då ingen av oss vet utfallet vid en annan form av åtgärd.

Hoppas för övrigt att alla även förstår att den dag då sociala medier och den allmänna opinionen får styra vad som är rätt eller fel i ett rättsligt fall så är samhällskollapsen total.

"Doktorn" fortsätter med sina vilda spekulationer, osäkerhetskort och generella gissningar i stället för att faktiskt förhålla sig till vad som står i den externa utredningen.

Det är såklart jobbigt att ta in för en systemriddare, men någon gång måste man ju faktiskt ge upp och inse att man haft fel hela tiden.

Det går helt enkelt inte att fortsätta sitta och spekulera hej vilt, slänga fram teoretiska osäkerhetskort som "vi kan inte veta" eller hävda att "generellt brukar det vara så här".

Nu vet vi ju hur det ligger till. Allt står svart på vitt i den externa utredningen. Det slutgiltiga kvittot på att vi som försvarat familjen från dag ett haft rätt hela tiden är att Elsa faktiskt är hemma igen.

Att fortsätta slingra sig i det här läget är bara pinsamt, och det är nästan fascinerande att se hur ni alla lutar er mot exakt samma trötta argumentationsteknik in absurdum.

Han har diskuterat väldigt mycket som är specifikt. Hur ska han ha det egentligen? Ska man bara diskutera generellt eller inte?

Jag hoppas att alla som läser denna tråd förstår att en diskussion om omständigheter MÅSTE ske i generella termer då ingen av oss har hela bilden över förloppet.

Diskussionen måste även kunna löpa i spekulativa termer då ingen av oss vet utfallet vid en annan form av åtgärd.

Hoppas för övrigt att alla även förstår att den dag då sociala medier och den allmänna opinionen får styra vad som är rätt eller fel i ett rättsligt fall så är samhällskollapsen total.

Det börjar bli riktigt pinsamt detta.

Så här fungerar en systemriddare i en kort sammanfattning:

Har du inga sakargument? Spekulera fritt. "Det kan ju faktiskt vara si eller så..."

Trängs du upp mot väggen? Generalisera. "Det brukar ju vara så här i de flesta fall..." eller "Föräldrar är ju generellt sett..."

Frågar någon efter objektiva källor? Hänvisa blint till domen. "Det framkommer ju i domen!"

Påpekar någon att domen bygger på socialtjänstens vinklade underlag? Upprepa i cirkel: "Men det står ju i domen!"

Precis så där håller de på in absurdum i en enda lång rundgång.

Och som grädde på moset kom det senaste lågvattenmärket: att rikta kritik mot att drabbade föräldrar använder sina grundlagsskyddade rättigheter på sociala medier för att väcka opinion när myndigheterna mörklägger.

Välkomna till DDR, där medborgare förväntas hålla tyst och rätta sig i ledet.

Låt mig gissa att det kommer att gå iväg en skrivelse till advokat samfundet och krav på skadestånd för försummelse i tjänsten