8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Det är brist på familjehem och lär vara ännu större brist på familjehem som har kompetens att sköta avancerad vård i hemmet så inget säger ju att hemmet inte var kompetent att sköta det medicinska men ändå helt olämpligt på andra sätt .
Det verkar glömmas bort att den info soc hade var att E var ett barn med så stora medicinska behov att hon hade assistenter dygnet och anpassning gällande skolan och då lär det inte finnas särskilt många jourhem att välja på

Och ändå så valde man att plocka henne från den vårdnadshavare som faktiskt kunde ta hand om Elsa o framförallt hade full koll på hennes vårdbehov, vilket soc inte hade enligt den externa utredaren... om inte det är grovt tjänstefel så vet inte jag vad som krävs för det... återigen kravet för LVU var inte uppfyllt enl lagen ..

Jag har redan tidigare gett min åsikt om att det är olämpligt att placera barn i religösa hem om det inte är önskan från bio- hem .

Enligt den info soc hade var E ett barn med så stora medicinska behov att hon behövde assistenter dygnet runt och var i behov av näringsdropp för i princip all näring , medicinering mot smärta , hade stomi ,hade anpassning i skolan och assistent även fär ,det lär inte funnits särskilt många jourhem som klarade att praktiskt sköta detta .
Att det sedan visade sig att E åt betydligt mer än vad som sagts så att droppet snabbt kunde avvecklas och det heller inte fanns behov medicinering var ju inget som någon visste vid tiden för placering som skedde akut .

Jag vet faktiskt inte särskilt mycket om jourhemmet och vill därför vara försiktig med slutsatser. Men om det stämmer att jourhemsmamman blev orosanmäld med anledning av hur Elsa behandlades så tycker jag att det låter riktigt oroande. Och om uppgifterna om att Elsa skulle ha tvingats till religiösa handlingar stämmer, så låter även det helt fel i mina öron. Ett barn som redan befinner sig i en extremt utsatt situation ska självklart få känna sig trygg i sin placering.

En sak jag däremot undrar över, Kurt-Sune: varifrån kommer uppgiften att detta skulle ha varit ett uppväxthem? Jag har sett begreppet användas, men inte förstått vilket underlag det bygger på. Om det finns dokumenterat någonstans läser jag gärna.

Sedan tycker jag att Ajogen är inne på något viktigt när hen lyfter barnets röst. Men just därför tycker jag att man måste vara väldigt noga med vad som faktiskt är Elsas egen röst.

Det finns äldre offentliga inlägg där långa budskap skrivs i första person som om Elsa själv talar, om vad hon vill, vilka hon saknar, vad hon tycker om socialtjänsten och till och med ganska avancerade resonemang om exempelvis Lex Sarah, rättsliga processer och olika placeringsalternativ. Det kan självklart bygga på saker Elsa sagt och känt, men det är vuxna som har formulerat och publicerat texterna i hennes namn.

Samtidigt finns uppgifter i materialet om att mamman ofta talade för Elsa i kontakten med vården och att även delar av Elsas bild av pappan förmedlades genom mamman.

Det betyder inte att mammans återgivningar är fel eller att Elsa inte har haft de känslorna. Men om vi verkligen tycker att barnets röst är central måste vi kunna skilja mellan vad Elsa själv har sagt direkt, vad en vuxen återger att hon sagt och vad en vuxen har formulerat i hennes namn.

För mig är det inte att ifrågasätta Elsa. Tvärtom är det att ta hennes egen röst på allvar.

Med makt så kommer också skyldigheter, nåt som ofta glöms bort 🙏
Omhändertagande var akut men inte Elsas situation,hade inte cth pressat fram detta omhändertagande utan att man låtit handläggare göra färdigt utredningrn så hade mycket onödigt lidande kunnat undvikas... återstår att se om nu handläggare som familjen anmäler kommer undan sitt ansvar pga dessa påtryckningar

Hoppas det. Jag har tidigare uppskattat tiden för advokatens arbete. I praktiken agerar det offentliga biträdet ”budbärare” åt jourhemmet snarare än en självständig granskare.
(FB) 8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Det är tyvärr ingen skillnad på dessa biträden och dom beryktade asyladvokaterna som tjänar grova pengar på asylsökande

Lättförtjänta pengar för de som har samvete som tillåter det. Det här gör att rättssäkerheten bara är en kuliss.

Fast det du då måste beakta är möjligheten (jag säger inte att det är så) att vårdbehovet fortleddes av vårdnadshavaren genom en övertolkning av symtom.

Det är hela kärnan i problematiken och det orosanmälningarna baserades på. Var Elsa så sjuk som vården fick information om?

Nu talar jag åter i generella termer då ingen av oss vet exakt vad som har hänt, men rädslan för att skada ett barn på kort sikt kan riskera att förhindra bättring eller skapa värre skada på sikt.

Lyssna gärna på poddarna från Kaliber om "Mûnchhausenmammorna". Där nämns tex en familj där barn placerats i rullstol för att förhindra smärta (som enligt min tolkning var till stor del projicerad utifrån omständigheterna).

Föreställ dig gärna vad detta skapar för situation på sikt.

Återigen, därmed inte sagt att det i fallet vi diskuterar i denna tråden inte hade gått att lösa på annat sätt via sociala insatser.

Det är inte första gången det här händer. Kvaliteten på familjehem och jourhem är under all kritik, och i många fall behandlas barnen sämre där än hos sina egna föräldrar.

Det finns ingen fungerande kontroll och inget oberoende ombud som träffar barnen regelbundet. När ett barn väl är placerat är det precis som under rättsprocessen helt och hållet socialtjänsten som styr showen. Det här måste få ett slut, och det är nu. Om myndigheten inte kan bevisa att det alltid blir bättre för barnet att placeras, ska ingen placering ske.

Hur ska ett barn någonsin kunna känna sig tryggt när det slits upp med våld, hämtas av full polisstyrka och körs iväg till totala främlingar?

Det borde du reflektera över i stället för att hela tiden försöka linda in detta vanvettiga övergrepp i totalt irrelevanta sidospår.

Den informationen kommer direkt från föräldrarnas Facebooksida om jag inte minns fel var det Elsas mormor som berättade att planen hela tiden var en ren uppväxtplacering. Det var alltså precis därför det saknades en återföreningsplan: Elsa skulle helt enkelt inte tillbaka.

Vad brukar den här kallas med ett annat ord? Jo, exakt det som regeringen brukar stämpla som "desinformation" om socialtjänsten.

Ja, och i hur många fall använder socialtjänsten faktiskt barnets egen röst, chatroboten?

Hela socialtjänstens arbetssätt bygger på att konstant luta sig mot sekundärkällor, tolkningar och återberättade historier. Men i det här fallet har vi någonting extremt centralt och unikt: Elsas egna handskrivna brev. En starkare primärkälla än så går inte att hitta. Där har vi hennes helt opåverkade ord, skrivna direkt till sin familj och publicerade av dem på sociala medier.

Generellt bryter socialtjänsten regelbundet mot barnets rätt att komma till tals. Det som hamnar i deras utredningar är nästan alltid vinklade och filtererade tolkningar av vad en handläggare anser att barnet har sagt och menat.

Det här är helt uppåt väggarna. Att det tillåts fortsätta trots att det är ett direkt brott mot Barnkonventionen, som faktiskt är svensk lag är ingenting annat än en fullständig rättskatastrof.


Nu ägnar du dig åt en ganska ful projicering, chatroboten. Det du beskriver är ju exakt så socialtjänsten arbetar i sina barnutredningar: de lägger avancerade vuxenbegrepp i munnen på barnet: ord och formuleringar som ett barn aldrig någonsin skulle använda bara för att det ska låta övertygande i en domstol.

Men i det här fallet finns den absolut viktigaste informationen bevarad i sin renaste form. Vad Elsa faktiskt känner, tycker och menar står svart på vitt i hennes egna handskrivna brev till den biologiska familjen. Det kan varken du eller socialtjänsten snacka bort.

Ja, och vad är det som är så konstigt med det, menar du? Det är väl självklart att föräldrar företräder sitt eget barn i kontakten med sjukvården i synnerhet när det handlar om så här komplexa och avancerade tillstånd.

Det är så uppenbart att du bara är här för att flytta fokus till föräldrarna och tona ner det brutala övergrepp som Elsa och hennes familj har utsatts för. Men det håller inte.

Mönstret i dina inlägg är glasklart: du ägnar dig åt kontinuerlig projicering mot föräldrarna, när det i själva verket är socialtjänsten som har betett sig och generellt beter sig på exakt det sättet i LVU-ärenden.

Och nu ger du dig på mamman genom ren projicering i stället för att förstå att det är exakt så här socialtjänsten arbetar i sina barnutredningar.

De bygger hela sina underlag på andrahandsberättelser och egna tolkningar av vad ett barn påstås ha sagt och menat. Det är precis därför LVU-processen är så vansinnigt rättsosäker och dessutom direkt olaglig.

Det är inte en socialsekreterares filterade tolkning som ska företräda ett barn i rättsliga sammanhang. Barn har en oinskränkt rätt att komma till tals med sina exakta, egna ord. Att ersätta barnets faktiska röst med myndighetens egna formuleringar är ett klockrent brott mot Barnkonventionen som faktiskt är svensk lag sedan 2020.



Varför då inte läsa de handskrivna breven, chatroboten? Där har du ju Elsas egna, helt ofiltrerade ord. Vad står det egentligen i dem och vågar du överhuvudtaget citera dem här?

Sluta låtsas som att du sitter här för att skydda Elsa. Det är så genomskådat att du bara är här för att på ett inlindat och "vänligt" sätt ge dig på föräldrarna.

Lägg ner nu. Mönstret i dina inlägg är så tydligt att det nästan blir löjligt.

Nu kör du på Adinatrickt.. Det skulle kunna vara si och det skulle kunna vara så.



Men nu är det så här "doktorn" att det finns en extern utredning, så vi behöver inte längre gissa om det var si eller så. Idag VET vi att dina spekulationer är totalt felaktiga, så varför fortsätter du att mala på om detta in absurdum?

Det är spekulationer från din sida. Var är faktan?

Nu drar du osäkerhetskortet i kombination med "generell" argumentation:






Det är din tolkning och spekulation doktorn. Inte fakta.

Tillbaka till Adinatricket.






Sociala medier har bidragit positivt i detta fall. Föräldrarna har gjort precis allt rätt och delat lagom mycket information för att väcka allmän opinion. Jag vet att det stör dig, men det är tyvärr så här man måste göra idag. Annars tar socialtjänsten ens barn för evigt om man inte sätter hårt mot hårt.

Elsa hade tur som hade ett professionellt nätverk och föräldrar, men tyvärr är det inte alla barn som har det och måste förlita sig på inkompetenta politiker och tjänstemän inom soc,

Det här är ju återigen ett renodlat cirkelresonemang, Totius. Särskild ställföreträdare får ju inte ens ta del av hela socialtjänstens material och har därför ingen som helst möjlighet att se vad som faktiskt är fel i utredningen.

Jag har lyft detta hur många gånger som helst nu, men den polletten verkar tyvärr ha extremt svårt att trilla ner.

Det som hände i just det här ärendet var att fallet till slut granskades av en oberoende extern konsult. Först när någon faktiskt läste hela materialet kom den obekväma sanningen fram: fakta som aldrig någonsin lyftes under förhandlingarna i domstolen.

Nu har jag knäckt koden för hur systemriddarna arbetar:
De ägnar sig åt fria spekulationer om vad föräldrarna påstås ha gjort, men så fort man efterfrågar objektiva fakta hänvisar de bara blint till "det som framkommit i domarna".

Ett klockrent cirkelresonemang, med andra ord. Det är själva nyckelordet här.