8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Det är nu två hela kommuner som helt havererat. Som vi vet om på rak arm.

Av hur många kommuner?

Okej. Jag förstår

Ajogen, nu gör du faktiskt samma sak igen. Jag har aldrig skrivit att mamman ”fuckat biopappans relation med hans dotter”. Det är din formulering, inte min.

Jag har resonerat om familjedynamik, assistans och pappans möjligheter att vara delaktig i Elsas vardag. Det är något helt annat.

Om man först lägger ord i munnen på någon och sedan blir upprörd över de orden, då diskuterar man till slut mest med sig själv.

Det är tyvärr samma mönster i kommun efter kommun, eftersom LVU-processens struktur skapar exakt samma rättsosäkerhet överallt.

Systemet lider av tre grundläggande strukturella fel: ingen reell insyn, ingen oberoende kontroll och inget tjänstemannaansvar.

Föräldrarna tvingats bära hela risken med sina egna barn som insats medan socialtjänsten i princip har ett oinskränkt utredningsmonopol. De kan driva obekräftade hypoteser utan krav på obligatorisk, extern faktagranskning.

När myndigheten sedan använder sekretessen som en sköld för att sortera bort friskfaktorer och underlag som talar mot ett tvångsomhändertagande, blir processen i praktiken helt riggad. Det är en rättssäkerhetskris som sträcker sig långt utanför enstaka kommungränser.

Du är uppenbar.

Det är som jag påstått, du försöker framstå det som att mamman har fördrivit pappan från deras dotter och att LVU har nu räddat pappans och dotterns relation.

Det är din väg att försöka rätt färdiga LVU.

Kurt-Sune, skämt åsido. Det finns faktiskt ett problem med hela din lista.

Du har konstruerat kategorier där i princip varje sätt att nyansera eller invända mot din slutsats blir ett ”trick”. Påpekar någon att vi inte känner till allt blir det ”osäkerhetskortet”. Säger någon att ett barnärende kan innehålla flera parallella problem blir det ”relativisering”. Hänvisar någon till rapportens egna metodbegränsningar blir det ”cherry-picking”. Invänder man mot personangrepp blir det ”tonlägesfällan”.

Då har du skapat ett resonemang som inte går att säga emot. Varje invändning blir automatiskt ytterligare ett bevis för din ursprungliga tes. Det är inte särskilt källkritiskt.

Ingen av oss har förnekat de mycket allvarliga brister som den externa granskningen visar. Tvärtom. Men samma rapport säger också sådant som inte alltid passar den svartvita berättelsen, att det var korrekt att inleda utredning utifrån de två orosanmälningarna, att granskningen bygger på det material förvaltningen tillhandahållit och att ytterligare material och intervjuer hade kunnat ge en mer komplett bild.

Att ta med även de delarna är inte att plocka russin. Att utelämna dem samtidigt som man kallar rapporten ett fullständigt facit ligger betydligt närmare den beskrivningen.

Jag tycker fortfarande att det mest intressanta här är att försöka förstå vad som faktiskt hänt. Då måste man kunna säga både ”det här är allvarligt fel” och ”det här vet vi fortfarande inte” utan att omedelbart få en etikett.

Annars diskuterar vi inte längre fallet. Då diskuterar vi bara vilka som tillhör rätt lag.

Precis! Du pratar om allt utom soc och kommunens skuld i att en sjuk 9-åring hämtades med polis, låstes ute från sin familj och skärdes av med brevrestriktioner helt utan återföreningsplan. Det var ju en uppväxtplacering de siktade på!

Detta är exakt vad kritiker varnat för: samma kritik som avfärdades som "desinformation".

Om soc kan göra så här mot en helt vanlig familj inför öppen ridå, vad har då hänt i alla fall som aldrig nått media? Kritiken kommer inte ur tomma intet, den kommer från verkliga övergrepp!

Vad är det som Kurt utelämnar.

Snyggt försök att akademisera bort de faktiska övergreppen!

Ingen har sagt att det var fel att öppna en utredning. Det som var ett totalt haveri var att de utifrån den utredningen stormade in med polis, slet barnet från sin familj och isolerade henne helt i flera månader!

Och att du hänvisar till rapportens "begränsningar" blir ju rent ironiskt när det var kommunen själv som mörklade underlaget och gömde rapporten.

Sluta låtsas att du bara är en neutral nyanserare. När ett sjukt barn har traumatiserats av myndighetsfel är dina filosofiska om-och-men inte "källkritik", utan det är rena rökridåer för att släppa ut kommunen genom bakdörren.

Kommunens chatrobot är lika pinsam som deras förvaltningsdirektör, som står och ljuger rakt i TV-sändning trots att ett stort antal handläggare och chefer bevisligen kände till den externa utredningen och till och med fått en muntlig dragning av resultatet.

Trots denna kunskap var det ingen som informerade nämnden eller såg till att rapporten diariefördes enligt lagstiftningen. Och vad gör kommunledningen när den externa utredningen inte visade det man hoppats på?

Jo, de beställer självklart en ny extern utredning, där de själva styr frågeställningarna och väljer ut två harmlösa "typfall" som saknar varje koppling till de mediala skandalärendena.

Och på detta sätt inbillar de sig att de ska återfå allmänhetens förtroende? Sanningen är att ingen tänkande förälder någonsin kommer våga vända sig till Örebro kommuns socialtjänst för att söka hjälp efter en denna megaskandal.

Frågan är väl snarare hur föräldrar ska våga kontakta vården när bristen på vårdplanering vänds mot föräldrarna och domstolarna köper det rakt av.