Fartygskollision utanför Tjörn, två personer saknas, 2026-07-28 - hittade avlidna

Så kan det vara. Filosofisk reflektion i två steg:

Det är kanske inte så konstigt. Svenskar är ovanligt båtintresserade och att "vara litet på sjön" är ett uppskattat fritidsnöje. Av de som då och då är i båt är respekten för sjön tämligen grundmurad, och i detta samspelet med andra båtar och fartyg. Då och då inträffar olyckor med tråkig utgång, de brukar väcka uppseende, bland annat därför att de så sällan inträffar. Att fartyg kör över fritidsbåtar är MYCKET ovanligt, av massor med goda skäl från båda håll. Båtar brukar se upp, fartyg brukar ta ansvar.

Sedan (det har berörts i tråden redan) dyker en kuslig tanke upp i de flesta när sådant här inträffar: "Kan det hända mig?" Vanligen landar man då i någon sorts analys som går ut på att "Det kan inte hända mig, för jag gör allt rätt" och sedan skyddar man sin egen osäkerhet i frågan med att snabbt förklara att "Snipan måste ha gjort allvarliga misstag eftersom de blev påkörda".

Regeln blir enkel: "Gör man allt rätt går det bra, går det dåligt har man gjort något fel" (*)

Det är troligen därför vi ser såpass många i tråden som envist förklarar vilka fel snipan gjort, trots att så mycket pekar på att de blivit nerseglade inomskärs, i dagsjus, av ett upphinnande fartyg, som haft hela ansvaret.

Då börjar man att förklara vad snipan gjort fel, vad man kunde gjort i stället, vilken utrustning man borde haft, hur man skulle agerat, vilka försiktighetsåtgärder som snipan SKULLE vidtagit med mera.
Allt detta gör man därför att man vill intala sig att "Det här skulle inte kunna hända mig", inte nödvändigtvis för att man är en besserwisser, utan därför att man behöver intala sig att det kommer ändå att gå bra nästa gång, jag har koll, det händer därför inte mig...
Så haverikommisionen kommer att ha mycket mer att lära oss båtintresserade än vad åklagaren kan göra. Har sedan Misja Verdes befäl brutit mot regelverket och orsakat elände skall detta såklart sanktioneras oavsett om en försiktig fritidsbåtsförare KUNDE förhindrat olyckan genom att utgå från att fartyget inte kommer att följa sjövägsreglerna.

(*) Jag har för mig att den här effekten uppmärksammades under VK2, när framförallt piloter var överraskande hårda mot sina förlorade kollegor. Då kom haveriutredarna fram till att det var en försvarsmekanism - gjorde man inte "fel" skulle man överleva. I förlängningen ledde detta till moderna haveri- och incidentundersökningar, där man så långt det går undviker att skuldbelägga, därför att man vill ha så öppen och ärlig beskrivning av händelseförloppen man nu kan, om det finns folk att fråga. Det finns nämligen en (ibland fin) skillnad mellan "brottslig gärning" och att bara göra något olämpligt eller bara korkat.

Du får väl ringa oknyttet till sjöbuse som är åklagare då, och förklara det för honom, för han har liksom jag inte förstått de hemliga sjövägsregler som gäller i fablernas värd, där du bor.

Sjövägsreglerna, vilket du så klart inte heller förstått, är internationella, de gäller lika alla sidor jorden.

Du är tveklöst bara ännu ett okunnigt troll, dags att sluta mata dig, vilket jag borde insett långt tidigare. My bad!

Man brukar skriva orten där man bor inte där man dör, men inte i detta fallet. Det var det jag reagerade på.

Så kan det vara. Filosofisk reflektion i två steg:

Det är kanske inte så konstigt. Svenskar är ovanligt båtintresserade och att "vara litet på sjön" är ett uppskattat fritidsnöje. Av de som då och då är i båt är respekten för sjön tämligen grundmurad, och i detta samspelet med andra båtar och fartyg. Då och då inträffar olyckor med tråkig utgång, de brukar väcka uppseende, bland annat därför att de så sällan inträffar. Att fartyg kör över fritidsbåtar är MYCKET ovanligt, av massor med goda skäl från båda håll. Båtar brukar se upp, fartyg brukar ta ansvar.

Sedan (det har berörts i tråden redan) dyker en kuslig tanke upp i de flesta när sådant här inträffar: "Kan det hända mig?" Vanligen landar man då i någon sorts analys som går ut på att "Det kan inte hända mig, för jag gör allt rätt" och sedan skyddar man sin egen osäkerhet i frågan med att snabbt förklara att "Snipan måste ha gjort allvarliga misstag eftersom de blev påkörda".

Regeln blir enkel: "Gör man allt rätt går det bra, går det dåligt har man gjort något fel" (*)

Det är troligen därför vi ser såpass många i tråden som envist förklarar vilka fel snipan gjort, trots att så mycket pekar på att de blivit nerseglade inomskärs, i dagsjus, av ett upphinnande fartyg, som haft hela ansvaret.

Då börjar man att förklara vad snipan gjort fel, vad man kunde gjort i stället, vilken utrustning man borde haft, hur man skulle agerat, vilka försiktighetsåtgärder som snipan SKULLE vidtagit med mera.
Allt detta gör man därför att man vill intala sig att "Det här skulle inte kunna hända mig", inte nödvändigtvis för att man är en besserwisser, utan därför att man behöver intala sig att det kommer ändå att gå bra nästa gång, jag har koll, det händer därför inte mig...
Så haverikommisionen kommer att ha mycket mer att lära oss båtintresserade än vad åklagaren kan göra. Har sedan Misja Verdes befäl brutit mot regelverket och orsakat elände skall detta såklart sanktioneras oavsett om en försiktig fritidsbåtsförare KUNDE förhindrat olyckan genom att utgå från att fartyget inte kommer att följa sjövägsreglerna.

(*) Jag har för mig att den här effekten uppmärksammades under VK2, när framförallt piloter var överraskande hårda mot sina förlorade kollegor. Då kom haveriutredarna fram till att det var en försvarsmekanism - gjorde man inte "fel" skulle man överleva. I förlängningen ledde detta till moderna haveri- och incidentundersökningar, där man så långt det går undviker att skuldbelägga, därför att man vill ha så öppen och ärlig beskrivning av händelseförloppen man nu kan, om det finns folk att fråga. Det finns nämligen en (ibland fin) skillnad mellan "brottslig gärning" och att bara göra något olämpligt eller bara korkat.

Nja. Det behöver det inte nödvändigtvis alls betyda.

Den här åklageren verkar ju lite sådär hemma när dwt gäller olyckor till sjöss...

Nu har dödsannons kommit ut för mor och dotter. 😌 familjesidan.se

Vilken podd?

Dagboksbladet från Göteborgs Tingsrätt. En vecka gammalt nu, så det lär ha tillkommit lite.
Mycket sekretess som synes!

https://docdro.id/WX6HtDj

Vad vet vi i tråden om busringarens båts tur?

Var och när startade turen under förlisningsdagen?

Vart var båten på väg?

Skall man vara noggrann så är faktiskt Hjelms bryggor närmare till där familjen och släkten bor än nordön (där jag själv har båten min).
Men jag har alltid trott att dem hade båtarna vid kvarnen i Lycke, det är ju i släktens ägo.

Hjelm?

Han bodde i Lycke å båtens hemmahamn var Nordön vilket påtalats tidigare i tråden. Det var där brorsan upptäckte att snipan inte var men å vände tillbaka för att söka

Söker som amen i kyrkan.

Skall man vara noggrann så är faktiskt Hjelms bryggor närmare till där familjen och släkten bor än nordön (där jag själv har båten min).
Men jag har alltid trott att dem hade båtarna vid kvarnen i Lycke, det är ju i släktens ägo.