Citat:
Ursprungligen postat av
StockholmHolmes
Ärligt talat va fan är det här för jävla dom:
"Hovrätten dömer de båda till femton års fängelse för mordet på Inger Antby.
Där konstaterar rätten att båda varit inblandade och därför kan de båda dömas.
Men vad gäller mordet på hennes make skriver Hovrätten att det inte "finns någon bevisning som ger klar vägledning beträffande frågan om båda två varit inblandade".
Även om tecknen talar för det, skriver rätten, så är det inte styrkt att båda befunnit sig i ladugården där Torgny hittades bunden och ihjälslagen.
Det är alltså fullt möjligt att endast en person, utan den andres medverkan, utdelade de dödliga slagen, konstaterar rätten."
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/m63Rmq/hovratten-friar-misstankta-for-mord-i-langared
Båda två va hemma hos dem och åkte därifrån och lämnaade två rånmördade människor efter sig - båda ska sitta livstid. Vill man komma undan för att man följde med och inte visste vad som skulle hända då sticker man vid första bästa tillfälle och ringer Polisen. Superenkelt.
Detta fallet är ju från 2011 då mordparagrafen och dess praxis såg helt annorlunda ut. Den främsta skillnaden då var att det var betydligt svårare att dömas till livstids fängelse - än vad det är idag. Man kan läsa
NJA 2013 s. 376 för att få en bra bild av hur högt ställda kraven för livstids fängelse var vid denna tiden....
De dåvarande mordbestämmelserna angav att det vid bedömningen av brottets straffvärde särskilt skulle beaktas om den tilltalade visat
stor hänsynslöshet, om den tilltalade har
utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller
svårigheter att värja sig samt
om brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person. Utöver detta skulle det även beaktas den
skada, kränkning eller fara som gärningen har inneburit, vad den tilltalade har
insett eller borde ha insett om detta samt de
avsikter och motiv som funnits.
I frågan när livstidsstraffet skulle tas i anspråk så framgick det i förarbetena att livstidsstraffen skulle vara förbehållna
de allvarligaste fallen. Det angavs även att riktlinjen vid de flesta fallen av mord skulle vara att ett tidsbestämt straff var tillräckligt. Som riktlinje angavs att det skulle krävas
särskilda skäl för att döma till 18 års fängelse och
synnerliga skäl för att döma till livstids fängelse. Som exempel på när livstidsstraffet skulle dömas angav man då gärningsmannen har
mördat mer än en person eller då omständigheterna annars är
synnerligen försvårande. Man kan alltså konstatera att ribban för att kunna döma till livstids fängelse var högt satt.
Ser man då till
Långared-domen, på det kvinnliga offret, som bestämdes till 15 års fängelse så kan man börja med att; den dåvarande straffmätningspraxisen angav att man skulle utgå ifrån 14 års fängelse och sedan gå uppåt/nedåt för försvårande/förmildrande omständigheter (
till skillnad från dagens praxis som anger att man skall starta på 16 års fängelse). I praxis klargjordes att kravet för att sedan döma till 16 års fängelse var att de sammantagna omständigheterna tydligt skulle tala för ett högre straff. Beträffande 18 års fängelse så angavs att detta endast skulle tillämpas restriktivt - och då när
mycket försvårande omständigheter förelåg.
Med ovan nämnda sagt var livstids fängelse inte möjligt p.g.a dom hårda kraven som då ställdes. Rent konkret hade det krävts ett mer utdraget, och tortyrliknande förlopp, eller mord på flera personer för att detta skulle vara möjligt. Så det föll ju på att man endast kunde döma för ett (1) av morden. Utefter den praxis som fanns så är min åsikt att 16 års fängelse hade varit det mest korrekta. Hovrätten har ju funnit att mordet genomförts under vissa försvårande omständigheter (med all rätt!) men varför man valde 15 år, och inte 16, kan jag inte säga....
