Citat:
Ursprungligen postat av
qqqqwwwweeee
Tja du, det kan ju vara en hel del en klient tycker att ens advokat ska ljuga om. Saker som ställer honom i en bättre dager och den mördade i en sämre. Och detta i svar på åklagarens påståenden och frågor, inte i förhör.
Varför skulle en advokat ljuga. En advokat hörs inte om vad som hänt - det är den misstänkte som blir förhörd.
Det är den misstänkte som ska ge sin förklaring - inte advokaten.
Citat:
Det verkar väl som att mördaren utövat våld under en rätt lång tid mot den mördade. Det framstår väl också som att mördaren skiter i sitt offer när han väl slutar att använda verktyget våld. Att få här försöka så ett frö till att det kan vara dråp eller vållande till annans död blir otroligt svårt med tanke på likgiltighetsuppsåt. Och här skulle jag då absolut kunna tänka mig att en feg mördare förvränger vad som verkligen har hänt. T ex drar någon historia om att det är den mördade som tagit fram en kniv osv. Kort och gott, det är ett solklart mord om inte något väldigt osannolikt framkommer. Då är det inte gynnsamt att förneka detta. Varför inte då?
Det vet vi ju inte ett dugg om faktiskt - eftersom det inte har återgetts något förlopp.
Citat:
Om det är ett solklart mord det handlar om och den åtalade menar att det är dråp, självförsvar eller något annat orimligt kommer rätten att slå fast att han inte verkar ångerfull eller iaf inte villig att ta ett rättmätigt straff. Att då når man blivit överbevisad försöka vädja om en så mild dom som möjligt lär bli mycket svårare att få gehör för än om man direkt visar ånger.
Nej, det kommer rätten inte göra.
Rätten kommer att titta på bevisningen och utifrån den försöka avgöra om åklagaren lyckas överbevisa den åtalade om att det handlar om mord och inte dråp.
I Sverige "vädjar" man inte i straffmätningen. Åklagaren ger sitt förslag och advokaten ger vad denne ser som rimligt - sen gör rätten en bedömning utifrån det.
Du har helt fel i ditt resonemang.
Dessutom varför tror du att det finns en motsättning mellan att vilja ha sitt straff så lågt som möjligt och samtidig känna och visa ånger.
Citat:
Jag har heller aldrig påstått att en advokat är den som bestämmer vad som åtalet kommer att bestå av så jag fattar inte ens varför du skriver det. Det som den åtalade dock kan göra är att erkänna eller förklara sig oskyldig. Görs det senare kan en åtalad dock föra fram att man anser sig vara skyldig till ett mindre allvarligt brott än det man åtalas för.
Det åtalade tar inte ställning till brottsrubriceringen i åtalet -- det är åklagaren som sätter den.
Det är du som pratat om vad advokaten ska säga -- inte jag. Jag förklarar för dig att advokaten inte sätter brottsrubriceringen och inte heller är den om ljuger, erkänner eller gör någonting i den delen.
Citat:
Och om en advokat anser att det bästa försvaret är att erkänna det man åtalats för och sedan försöka få en så mild dom som möjligt ska denna givetvis säga det till klienten. Som därefter såklart väljer att göra som hen vill. Att inte berätta detta för en klient som sedan åker på livstid men kanske hade fått ett lägre straff om hen erkänt, det är inte god etik.
Ja självklart ska denne då säga det till klienten -- men varför skulle en advokat uppmana en klient att erkänna det värsta brottet i hopp om att få ner straffet. Det är ju helt orimligt.
Det som brukar ske är att den åtalade erkänner handlingen - dödandet - sedan vägs åklagarens yrkanden mot försvarets ..
Vi har ingen strafflindring för erkännande under förhör eller i rätten - så den delen kan du glömma.