Trustorhärvan (2026) - svensk dokumentär med Joachim Posener

Folk förklarar detta alldeles för krångligt för fig. Så här kan du se det. Tänk dig att du och en person X äger ett företag ihop, 50% var. X säljer sin del till mig. Jag lyckas då få tillgång till kassan och innan X ska ha pengarna och betalar honom med företagets pengar. Då har du egentligen varit med och betalat för mitt köp av 50% eftersom hälften av pengarna i företagets kassa kan sägas vara dina eftersom du äger 50% av företaget, hälften av pengarna som jag betalade mer var dina. Men du har inget med mitt köp att göra. Din del är fortfarande 50%.

Hade de inte dragit till sig så mycket uppmärksamhet och underlättat journalisternas arbete och byggt en story kring sig själv så hade det mycket väl kunnat fungera. En brittisk lord som köper ett tråkigt svenskt investmentbolag är av föga medialt intresse efter att väl affären stängts.

Norberg tappade Kanthal till Sandvik vilket ledde till den sprängfyllda kassan, och fick därefter sin betalning. Det hade kunnat stanna där och det finns ett tiotal olika upplägg man kan använda sig utav för att täcka ett sådant hål i ett bolags egna kassa. Så det är sannolikt samt väldigt troligt att de skulle ha kunnat manövrera ifrån ekobrottet med tidens gång.

Nu är du dock helt ute och cyklar. Vill du veta hur det fungerar så kan du kolla mitt inlägg en sida bak.

Du äger 50% av bolaget, inte 50% av dess kassa. Kassan är bolagets tillgång. Om jag använder bolagets pengar för att köpa dina aktier har bolaget finansierat mitt förvärv, samtidigt som jag får ägandet och kontrollen över bolaget.

Samt i Trustors fall så hade Norberg endast ägande på 17% av kapitalet som gav honom en sammanlagt kontroll på 52% av rösterna via A-aktier. (Systemet som är simpelt att förstå).

Han hade absolut ingen rätt över Trustors kassa, dock kan man göra de flesta beslut som en majoritetsägare. Sandvik betalade Trustor nästan 900 miljoner kronor för aktierna i Kanthal.

Sedan kan du läsa på om Leo-lagen som gjorde att detta blev så trassligt för Norberg. Leo-reglerna finns just för att hindra personer med kontroll från att gynna sig själva på övriga aktieägares bekostnad.

Så enkelt sagt återigen; Han ägde alltså inte Trustors tillgångar privat bara för att han hade röstmajoritet.

Poängen var att brottet var att de använde pengar de inte hade rätt till för att köpa trusttor.

Dokumentären får mig att vilja begå brott. Nu lär det visserligen inte bli av - Moderaternas massövervakningsapparat tas ju i drift när som helst, men lockelsen att dra in ett par hundra miljoner kronor är väldigt stark efter att ha sett dokumentären. Som den sinnesslöa svindlaren Jisander säger i dokumentären: ”Ingen minns en fegis.”

I värsta fall får man ett par års fängelse i något av Sveriges lyxfängelse, så risken är förmodligen värd det, särskilt om man är intelligentare än de borgerligt sinnade huvudfigurerna i Poseners dokumentärfilm och kan använda AI.

Underhållande dokumentär men tycker det är nästintill ohederligt att beskriva det som att aktieägarna blev vinnare i likvidationen, nästan som att brottet är utan offer. Det stämmer att de pengar som delades ut i likvidationen blev mer än aktien var värderad till innan härvan, till stor del för att PO Norberg medvetet värderat ner bokförda värdet för att kunna köpa ut vissa av dotterbolagen privat till underpris. Men oavsett det så förlorade aktieägarna de pengar som Team Moyne förskingrade (ca 400 mkr tror jag nämndes i dokumentären).

Allt annat lika men utan förskingringen så hade ju aktieägarna kunnat ha samma kursutveckling över tid men dessutom fått de pengar som förskingrades.

Kan ha fel, men nämnde dom inte runt en halv miljard i skadestånd också från bankerna? Borde inte det ha täckt upp hålet för aktieägarna?

Tänk.. när jag var 20 och pluggade på universitetet i Göteborg och vi gick på baren "Smaka" (vet inte om den finns idag - vi pratar om ung 1995-96) så plötsligt satt vi och pratade med vad jag vet nu Thomas Jisander. Han bjöd hela sällskapet (vi var väl kanske 10) på shots. Jag blev drogad och det slutade med att jag kräktes på toaletten och min kompis och hennes kille körde hem mig och bäddade ner mig. Dagen därpå fick jag veta att jag stått och pratat HELA KVÄLLEN med Jisander (kom inte ens ihåg då hur man såg ut). Hade även hans nummer fint nerskrivet i min agenda och dagen därpå ringer killen upp mig. Jag var nyfiken på vad det var för person som jag pratat med i flera timmar, utan att minnas nåt alls, bestämde en träff med honom. Det blev ingen hit precis. En dryg, översjälvsäker kille som betedde sig som om han ägde världen. Där slutade mitt möte med honom. Långt senare blev hand den kände "Tomas Jisander"

Helt riktigt! Hela dokumentären är djupt ohederligt utförd. Man undrar över Af Klintbergs agenda i detta?

Tur att du inte blev våldtagen också. Det verkar ju vara Jisanders modus

Intressant anekdot.

Om någon var intresserad av lite mer info kring Djursén så kommer det en liten summering här.

Han gjorde exit i sitt bolag "Folkhemmet" samt Svenssons i Lammhult som han sålde till Vetted Assets för en bra bit över 100 miljoner kronor och desförinnan så har han tjänat runt 95 miljoner + 45 åren före det. Så han är god för omkring en kvarts miljard i dagsläget.

Han var även involverad i en konkurs av bolaget "Custice AB" år 2024, vilket efter han lämnade styrelsen kvickt. Han kör på som konsult idag men är i princip pensionerad.

Driver idag en lugnare restaurang tillsammans med sin fru. Restaurangen heter Brasserie Le Galopin och ligger i Täby. Varit öppet sedan februari 2024.

För övrigt så ligger Djurséns villa ute till salu sedan ett år tilbaka.

För övrigt såverkar Djursén vara en reko kille och för den som missat det så fick han endast ut 0,6mkr ur Trustor. alltså 600tkr i lön, klart minst av alla som var involverade.