Citat:
Ursprungligen postat av
Fishfucked
Låter väldigt godtyckligt det där.
Måste man vara anpassad till din trångsynta världsbild då också! Eller var ska man utgå ifrån?
Vad sägs om t. e. x. sunt förnuft? Låt oss föreställa oss en invandrare som de facto
är född i Sverige, men bryter på svenska och inte förstår någorlunda grundläggande grammatik? Vad tillför en människa som aktivt valt att inte anamma "
deras" fosterlands
lingua franca? Att förklara detta genom sociologiska linser som pekar på sociolekter o. s. v. är en lat förklaring. Det är snarare en aktiv markör att man tar avstånd från det svenska samhället i stort.
De flesta utomeuropéer jag stöter på - och kommer överens med - i vardagen är sådana som klarar av att tala flytande svenska (eller, i vissa fall, engelska), och konversera på ett manér som upplevs som civiliserat och normalt.
Den som
väljer den s. k.
rinkebysvenskan gör ett aktivt val som, till nästan uteslutande del, strider mot ideal som lejonparten av oss infödingar uppskattar.
Detta är en höna av en fjäder, och hade jag i dess ställe valt att använda islam som måttstock så hade diskussionen om huruvida en svartskalle skall tillåtas stanna eller ej både börjat och slutat
ännu raskare.
Jag varken hatar eller dömer någon baserat på hudfärg, men hur en individ väljer att uppföra sig. Vissa mönster går dock omöjligen att, med gott samvete, förneka. Fördomar existerar för att höja vår kollektiva
guard, och det är upp till främlingen att bevisa sig respektera vårt gemensamma värdsland. Gör denne eller denna det så är de, i mina ögon, välkomna. Ras är, individuell bedömning jämfört, en dålig måttstock över huruvida någon förtjänar att stanna här eller ej.
