Citat:
Ursprungligen postat av
Smekarn87
Jag vill nog ha 3 barn. Har kämpat länge med att hitta en vettig kvinna. Näspiercing och kuk-karusellstjejer är inte de som ska bli mor till mina barn. Även om jag har min skit I ordning är det svårt att hitta en vettig kvinna.
Hitta en vettig som ser någorlunda attraktiv ut är som att hitta nål i en myrstack. Oavsett om hon fått 100 kukar i sig eller inte. Tänk då att då ska en som mot förmodan är vettig och attraktiv också behöva känna att du är attraktiv. Lycka till. Då är det bara andrahandssorteringen som finns kvar. Det vill säga tjockisar/allmänt hopplöst fula, singelmammor, negresser och asiater. Betänk också risken för separation. Händer ju i typ 70 procent av alla parförhållanden. Varför i helvete ska man som barnlös fysiskt vältränad singelman med bra jobb, lön, bostad ge upp denna frihet?
Har sagt till mig själv att jag enbart kommer överväga familjebildande om det är en tjej jag kan känna mig attraktiv till och som är någorlunda vettig. Eftersom dessa tjejer snabbt går åt och blir upptagna i 20 års åldern så får man enbart förlita sig på rena turen. Och nej, jag förväntar mig inte någon supermodell. Är det för mycket begärt att tjejen ska vara lite fysiskt jävla aktiv och ta hand om sin ansiktshy och kasta näsringen i papperskorgen? Helst också kunna laga mat? Kan Joe Labero hitta en fräsch 35 åring så är det knappast försent för mig heller.
Citat:
Ursprungligen postat av
GulaLinjen
Värre kommer det att bli. När du har en kultur där Han och Hon båda ska jobba så ser vardagen ut så här:
06:30 - Vakna
06:45 - Dusch
07:00 - Klä sig, raka sig, sminka sig
07:15 - Frukost
07:30 - Lämna barn på förskola
07:45 - Köra till jobbet
08:15 - Jobb
17:15 - Hämta från förskola
17:30 - Hemma
17:45 - Laga mat
18:15 - Middag
18:45 - Disk
19:00 - Tvätt
19:30 - Läxläsning/högläsning med barn
20:00 - Lägga barnen
20:30 - Se på Netflix
21:00 - Somna utmattad på soffan
Och någonstans ska du trycka in träning, intressen, vänner, husrenovering, handla mat, gå ut med soporna, prata med varandra, umgås med barnen, familj och släkt. Det går helt enkelt inte ihop.
På kontinenten - exempelvis Tyskland, Belgien, Italien, Frankrike, Storbritannien eller Nederländerna - går den ena (kvinnan) ner ordentligt i tid för annars går inte pusslet ihop. I Asien köper man in hjälp. En Nanny som tar hand om barn eller tvätt/städ/hushåll/mat. I Sydamerika har man en mormor/farmor som löser detta. I Sverige görs inte detta och vi har lika många/få timmar på dygnet som alla andra. Och så går folk in i väggen till vänster och höger istället.
Detta är min största rädsla. Men som jag skrev ovan så är jag beredd att ta detta ansvar precis som våra föräldrar gjorde. Problemet är att antingen är tjejen vettig men jävligt oattraktiv eller så är hon attraktiv men blåst i hela skallen. Då resonerar de allra flesta av dagens singelmän precis som mig, varför man i hela friden ska ge upp den frihet och tiden man har som singel och den feta plånboken.
Exempelvis så åker jag på semester med en vän. Vi är båda i 30 årsåldern. Vi kommer kunna njuta av värme, strand, utflykter, god mat, dricka och festa, träffa nya människor.
Givetvis hade jag hellre gjort det här med en flickvän. Men hur kul är det om du gör det med någon du inte är attraherad av och sedan ge upp ditt liv sen när det kommer barn in i bilden och du ruinerat dig ekonomiskt?
Att vara singel är inte kul i de flesta fallen. Men man får utnyttja det positiva. Åka över hela världen och sprätta på plånboken.