Faktisk inflation mycket högre än vad KPI indikerar?

Nej, staten mäter påhittade priser de kommer fram till genom kvalitetsjusteringar.

Enorma prisfall finns bara i varukategorier där staten gått in med kraftiga justeringar i beräkningen av pris, som hemelektronik. För varor där man inte gör sådana kraftiga justeringar, typ smör eller ägg, ser vi ej några enorma prisfall.


Om alla systematiska fel försvinner hade alla kommit fram till exakt samma KPI, oavsett metod, kompenseringar, antaganden, med mera.

Att statens förmåga att göra ekonomiska beräkningar är så fenomenal att till och med systematiska fel ändå ger korrekt resultat vet jag inte om ens Sovjets centralplanerare vågade påstå.


En iPhone och en Nokia 3310 är också olika varor. När konsumenterna byter ut sina 3310:r mot iPhones räknar staten på att produkterna är olika bra och justerar prisskillnaden. När konsumenterna ersätter entrecote med fläskkarré tas inte denna hänsyn.

Tack så mycket.

Nej. Det enda SCB kan mäta är just priserna.
Det är den samplingen i verkligheten som kan göras.

Att SCB skulle sitta och hitta på priser istället för att mäta är helt verklighetsfrånvänt.


Det är fel. Där använder SCB månadskedjing. Som jag nämnde lite ovan. Man bara mäter pris för de olika t ex smartphone och viktar efter volym. Om när en gammal slutas säljas så viktas den ned till 0.
Där görs ingen kvalitetsjustering.

Det är det vettiga sättet. Men det ger ju för högt KPI. Man får inte med prisreduktionen fullt ut.


Nej du läser in för mycket i systematiska fel där.

T ex är ett antagande inte ett systematiskt fel.


Att systematiska fel försvinner när du tar ett delta är ganska trivialt och någon man bör kunna för att ens kunna delta i en diskussion.
Om du inte kan det minsta lilla om statistik (eller ens matematik) så är du i fel diskussion.

Sedan är du borta när det gäller sovjet också. Där mättes inte priser, utan kommenderades.


Nej, det är fel.
Dom mäter prisförändringarna och väger ihop de efter volym.


https://www.riksbank.se/globalassets/media/rapporter/staff-memo/svenska/2020/kvalitetsjusteringar-och-internationella-prisjamforelser.pdf
Och tittar man då i det länkade dokumentet så ser man:

I Sverige används hedoniska regressioner framförallt vid beräkningen av delindexet för kläder och skor.

Och där händer det väl inte så fantastiskt mycket heller.

Denna metod använder SCB för produkter med särskilt snabb teknisk utveckling så som datorer och smarta telefoner.

Dvs Månadskedjning.

Men detta gör då att man kommer underskatta prisreduktionerna. Och hålla ett för högt KPI.
En ny modell som har en bättre processor som levererar mer kapacitet till gammalt pris kommer inte komma med i KPI som en prissänkning.

Just för mikroelektronik är det extrema prissänkningar på kapacitet och funktionalitet som skett de senaste decennierna. Och i KPI kommer bara en liten del av de prissänkningarna med.


Vidare:

Sammantaget har utvecklingen av KPIF och HIKP varit relativ likartad under de senaste 20 åren

Och då hör det ändå till saken att HIKP inte mäter boendeutgift propert.

HIKP skiljer sig från de övriga genom att ha en annan indexkonstruktion samt att det exkluderar stora delar av kostnaden för boende i egna hem.

Men trots denna skillnad så blir det på totalen inga nämnvärda skillnader. Enligt ovan.

Stämmer ej. SCB använde ej månadskedjning för all hemelektronik. Endast datorer och mobiltelefoner. Och även där har man övergivit månadskedjning sedan 4-5 år tillbaka.

Vid produktbyten i SCB:s månadskedjning räknade de med att kvalitetsförbättringar motsvarade prisökningen och justerade baspriset.

Så fick man extrema prisfall på mobiltelefoner i statistiken. Faktiskt mycket mer än i övriga EU. Samtidigt som de riktiga priserna ökade mer än i övriga EU.


För korrekt delta krävs en konstant avvikelse. Om du år efter år räknar på för stora prisfall så blir avvikelsen i index större och större. Avvikelsen är heller inte konstant mellan olika datapunkter eftersom samma fel ej finns för exempelvis ägg.


När SCB själva testade att räkna på datorer så blev KPI högre när de räknade på faktiska specs som RAM, CPU etc. istället för månadskedjning.

Vad har dom då bytt till???


Ja, antingen är ett fel systematiskt. Och då försvinner det. (Eller om man säger att det finns en liten slumpmässig del där så finns ju den kvar då, men då den är slumpmässig så försvinner den också med tiden.


Då kan man undra hur dom gjorde det. Borde vara helt omöjligt.
En nalle idag som är lite high end har en processor i sig som hade kostat 10 tals miljoner för 30 år sedan.
Lika så med minne. (Trots att det tillfälligt hoppat upp pga kapacitetstak i produktionen).

Bara kapaciteten i en nalle hade man fått betala enorma belopp för för 30 år sedan om det ens hade gått att komma över för pengar. (Storlekskrympningen hade inte gått att betala för med all världens pengar). Skulle SCB ha tagit proper hänsön till detta hade KPI varit mycket lägre.

Så det SCB gör (utan uppsåt) är att fuska upp KPI.

Om jag inte missminner mig räknas fastigheter på rullande 30-års period vilket drar ner KPI en hel del.
Nu har jag inte dubbelkollat min aning utan sitter här och slötrollar ...

När en vanlig hamburgare i korvkiosken kostar 140 spänn och en vanlig enkel varmkorv på OK 40 kronor, och färjebiljetten till Gotland 4000:- är det rejäl inflation i min bok iallafall..

Man kan såklart argumentera i evigheter om hur och när och på vilket sätt och vad man än föreslår så går det att hitta skäl för det ena sätter eller det andra sättet.

För att ta din pizzeria, hur mycket höjde han priset året innan? Och året före det? Kan du redogöra för vad en pizza kostade varje år tillbaka i tiden?

Sannolikt inte för att näringsidkare justerar inte nödvändigtvis priserna varje år, ibland så möts prisuppgångar med produktivitets ökningar. Pizzerian kanske behöver lägga mindre tid på administration/bokföring nu jämfört på 90 talet.

Mjölkpriset ökade från 6 kr till 14 kr mellan 1930 och 2024 och nej det är inga galna prishöjningar de senaste åren. https://jordbruketisiffror.wordpress.com/2013/03/03/konsumentpris-for-mjolk-se-utvecklingen-fran-ar-1930-till-ar-2012/

Uppenbarligen så varierar produktionskostnaderna kraftigt givet el, diesel och konstgödsel.

Jag finner KPI begreppet användbart för att förklara min egen "livsstilsinflation". Min ingångslön 1995 motsvarar i år 28000 kr i månaden och mina minnen av den tiden var att jag levde loppan, men det gjorde jag förmodligen inte jämfört med dagens livsstil. Där väsentligt mer pengar läggs på resor, nöjen, mat och vin. Jag tror inte gemene man ens kan relatera till hur mycket bättre de har fått det de senaste 20-30 åren rent ekonomiskt och vad "det nya normala" är jämfört med förr.

Min första flygbiljett till usa kostade 4500 kr 1997 och idag kan man åka till NYC för 4444 kr så en del saker går upp och en del går ner och en del rör sig i sidled.

Så för att summera, jag tycker KPI är ett helt rimligt sätt att fånga den reella inflationen men det finns mycket mer och vill man så kan man alltid hitta något som har förändrats annorlunda.

Mjölkpriset du refererar till är alltså justerat för KPI när det gått från "6 kr" till 14...

Sen är väl KPI kanske användbart till något men knappast till att styra pennlngpolitik som man av någon outgrundlig anledning fastnat vid.

Hur skall man annars jämföra priset om inte penningvärdet justeras?

Ja det finns ju olika sätt men att mjölken "bara" blivit 130% dyrare utöver KPI vet jag inte vad du menar med?

Ditt exempel visar ju snarare på hur dåligt KPI är att fånga prisuppgång på en helt vanlig vara som mjölk.

Av ren nyfikenhet vilket mätetal bör styra penningpolitiken?