Citat:
Tack! Jag förstår vad du har gjort.
Nä, formeln räknar bara på en 3D-sfär ifrån punkten P där vi befinner oss! Konstanten [K]= 0,592 gäller vår närmaste närhet och börjar misstämma som du säger när avstånden överstiger 500 ljusår och däröver, på grund av vintergatans tunnhet!
Med konstanten [K]= 2,76 så har du stjärntätheten för det observerbara universum i stort som genomsnittligt är mycket glesare men egentligen då består av galaxer på stora avstånd ifrån varandra men där tätheten är högre.
Källan till stjärndensiteten [d] i vår närmaste närhet, snittet för vintergatan i stort och den för hela det synbara universums snitt kommer från data som AIn tagit fram, så den är lätt att kolla själv hur bra den stämmer.
Källan till formeln är jag, så det finns ingen ✅Stämpel på den,, än! Men själva grejen var att ta "Logaritmen10(Lg)" på en "vanlig" formel för att det ska bli tydligare vad som avgör. Konstanten [K] består av en massa konstanter ifrån volym/avstånd omvandlingen + stjärndensiteten[d] i kubikljusår.
*** FORMEL STEG FÖR STEG ***
Volym i ljusår³ = avstånd ljusår [S]³ * pi * 4/3
Antal stjärnor n= avstånd [S]³ * pi * 4/3 * stjärndensiteten [d]
Antal liv [X]. = avstånd [S]³ * pi * 4/3 * stjärndensiteten [d] * sannolikheten [p]
Sannolikheten[p] = (1/10^N) = "1 /" (10^N)
Antal liv [X]. = avstånd [S]³ * pi * (4/3) * stjärndensiteten [d] / 10^N
Vi flyttar avstånd [S] på ena sidan
avstånd [S] = ( (Antal liv [X] * 3 * 10^N) / (4*pi*[d]) )^[1/3]
Och vid antal liv [x]=1 st
avstånd [S] = ( ("1" * 3 * 10^N) / (4*pi*[d]) )^[1/3] = ( (3 * 10^N) / (4*pi*[d]) )^[1/3]
Vi tar "Log" för båda sidor om likhetstecknet, alltså fortfarande lika värde på båda sidorna
Lg (avstånd [S]) = Lg ( (3 * 10^N) / (4*pi*[d]) )^[1/3] --> Lg (avstånd [S]) = [1/3] * Lg ( (3 * 10^N) / (4*pi*[d]) )
Lg (avstånd [S]) = [1/3] * Lg ( (3 * 10^N) / (4*pi*[d]) ) -> Lg (avstånd [S]) = [1/3] * Lg ( (3/(4*pi*[d]) * 10^N) )
Lg (avstånd [S]) = [1/3] * Lg ( (3/(4*pi*[d]) * 10^N) ) ---> Lg (avstånd [S]) = [1/3] * ( Lg(3/4/pi/[d]) + Lg 10^N) )
Lg (avstånd [S]) = [1/3] * ( Lg(3/4/pi/[d]) + Lg 10^N) ) ---> Lg (avstånd [S]) = [1/3] * Lg(3/4/pi/[d]) + [1/3] * N) )
Konstanten [K] = [1/3] * Lg(3/4/pi/[d]) = ( Lg(3/4/pi) - Lg[d] ) /3
Lg (avstånd [S]) = K + N/3
Och slutligen tar vi motsatsen till log (=10^) på båda sidor
Lg (avstånd [S]) = K + N/3 --> avstånd [S] = 10^( K + N/3 )
Där har du källan till formeln....
---
Problemet med Mars är att "proverna" måste tas hem, och utan att kontamineras eller bli misstänkta till att ha blivit kontaminerade, och då måste man först kunna landa på Mars och sedan kunna lämna Mars!
Med konstanten [K]= 2,76 så har du stjärntätheten för det observerbara universum i stort som genomsnittligt är mycket glesare men egentligen då består av galaxer på stora avstånd ifrån varandra men där tätheten är högre.
Källan till stjärndensiteten [d] i vår närmaste närhet, snittet för vintergatan i stort och den för hela det synbara universums snitt kommer från data som AIn tagit fram, så den är lätt att kolla själv hur bra den stämmer.
Källan till formeln är jag, så det finns ingen ✅Stämpel på den,, än! Men själva grejen var att ta "Logaritmen10(Lg)" på en "vanlig" formel för att det ska bli tydligare vad som avgör. Konstanten [K] består av en massa konstanter ifrån volym/avstånd omvandlingen + stjärndensiteten[d] i kubikljusår.
*** FORMEL STEG FÖR STEG ***
Volym i ljusår³ = avstånd ljusår [S]³ * pi * 4/3
Antal stjärnor n= avstånd [S]³ * pi * 4/3 * stjärndensiteten [d]
Antal liv [X]. = avstånd [S]³ * pi * 4/3 * stjärndensiteten [d] * sannolikheten [p]
Sannolikheten[p] = (1/10^N) = "1 /" (10^N)
Antal liv [X]. = avstånd [S]³ * pi * (4/3) * stjärndensiteten [d] / 10^N
Vi flyttar avstånd [S] på ena sidan
avstånd [S] = ( (Antal liv [X] * 3 * 10^N) / (4*pi*[d]) )^[1/3]
Och vid antal liv [x]=1 st
avstånd [S] = ( ("1" * 3 * 10^N) / (4*pi*[d]) )^[1/3] = ( (3 * 10^N) / (4*pi*[d]) )^[1/3]
Vi tar "Log" för båda sidor om likhetstecknet, alltså fortfarande lika värde på båda sidorna
Lg (avstånd [S]) = Lg ( (3 * 10^N) / (4*pi*[d]) )^[1/3] --> Lg (avstånd [S]) = [1/3] * Lg ( (3 * 10^N) / (4*pi*[d]) )
Lg (avstånd [S]) = [1/3] * Lg ( (3 * 10^N) / (4*pi*[d]) ) -> Lg (avstånd [S]) = [1/3] * Lg ( (3/(4*pi*[d]) * 10^N) )
Lg (avstånd [S]) = [1/3] * Lg ( (3/(4*pi*[d]) * 10^N) ) ---> Lg (avstånd [S]) = [1/3] * ( Lg(3/4/pi/[d]) + Lg 10^N) )
Lg (avstånd [S]) = [1/3] * ( Lg(3/4/pi/[d]) + Lg 10^N) ) ---> Lg (avstånd [S]) = [1/3] * Lg(3/4/pi/[d]) + [1/3] * N) )
Konstanten [K] = [1/3] * Lg(3/4/pi/[d]) = ( Lg(3/4/pi) - Lg[d] ) /3
Lg (avstånd [S]) = K + N/3
Och slutligen tar vi motsatsen till log (=10^) på båda sidor
Lg (avstånd [S]) = K + N/3 --> avstånd [S] = 10^( K + N/3 )
Där har du källan till formeln....
---
Problemet med Mars är att "proverna" måste tas hem, och utan att kontamineras eller bli misstänkta till att ha blivit kontaminerade, och då måste man först kunna landa på Mars och sedan kunna lämna Mars!
Har lite åsikter om detaljer, men vill inte bli för långrandig.
Ffa är din räkning tveksam när avstånden blir längre än galaxens tjocklek (men inom galaxen). Du räknar som om stjärnorna ändå skulle vara fördelade jämnt i alla riktningar, vilket ju helt enkelt inte är sant. Bättre isf att räkna som att stjärnorna är jämnt fördelade i en 2D galaxskiva. Dvs istället för en täthet i rummet så har man en yttäthet.
En mindre detalj är att ditt uträknade avstånd, givet dina antaganden i ö, faktiskt inte är medelavståndet till närmaste liv. Genom en mer detaljerad analys med Poissonstatistik får jag det till ditt avstånd S × 0.8930 med en standardavvikelse på 0.3246S. Lite meckigt att visa här, men om det finns intresse så kan jag göra det.
Varför är inte ditt avstånd ett medel till närmaste liv? Tänk på att närmaste liv ju faktiskt är en outlier. Den närmaste finns i någon riktning, och i alla andra riktningar är det alltså längre.
-----
Edit: Räknade själv, men naturligtvis finns detta redan utrett, se https://en.wikipedia.org/wiki/Mean_inter-particle_distance
och läs under "Nearest neighbor distribution", som t ex anger att medelvärdet till närmaste granne är 0.893a där a är samma som ditt S. Wikipedia hänvisar om detta till en artikel av Paul Hertz från 1909, så jag är ju inte direkt först.

(Detta handlar om avstånd mellan gaspartiklar, men den matten är ju även tillämpar här.)
__________________
Senast redigerad av nerdnerd 2026-07-13 kl. 10:38.
Senast redigerad av nerdnerd 2026-07-13 kl. 10:38.

- - - - - ....




Nä precis, och det spelar väl heller ingen roll "om just vi" bara lyssnar och skiter i det andra, att sända, för chansen "för oss" att få kontakt måste ju ändå vara oförändrad!? Ett problem blir det ju först om ALLA gör så vilket inte alls går att utesluta.
