Citat:
Vilket orerande över ingenting.
Modellbytet är redan struket, nämnde det förra inlägget. Onödigt att gräva upp en grav som redan är igenfylld.
Dina egna ord spränger hela ditt eget case:
"Den visar inte verkligheten som den är, men siffror går inte att förfalska."
Läs den igen. Första halvan är exakt min tes: mätningen visar inte verkligheten som den är. Andra halvan byter ämne - från "visar den verkligheten" till "kan siffran förfalskas" - och du använder ämnesbytet som om det räddade slutsatsen. Det gör det inte. Att en representation är svår att fejka säger ingenting om huruvida representationen är verkligheten själv. En bra karta är fortfarande en karta. Skarp och pålitlig, men papper, inte berg.
Förresten - kul detalj: Modellbytet är redan utrett och struket, jag erkände det öppet förra inlägget. Jag guick händelserna i förväg och sa "nu gör du säkert så här" (alltså byter modell för att få rätt). Ändå envisas du med att gnaga på samma ben.
Poängen: Medan du återigen påpekar det som relevant för samtalet gör du precis det modell-bytet jag sa att du skulle göra.
Du sa:
"den visar inte verkligheten som den är, men siffror går inte att förfalska"
Alltså - du hoppar från "det är bara en representation" till "representationen är verkligheten" utan ens en kommatecken-paus för att andas. Jag drog slutsatsen att du skulle göra det i förväg och erkände det - som du sedan använde som argument (som att det har med saken att göra).
Men - nu gör du exakt det du är arg över att jag förutspådde att du skulle göra - och kallar det logik.
Är det inte märkligt att jag förutspådde framtiden?
Illusionsfrågan: jag har aldrig påstått att allt är en illusion. Kolla vem som skriver den meningen och lägger den i min mun. Ledtråd: inte jag. Jag säger att det finns två sätt att belysa verkligheten - det yttre och det inre - och att vart och ett är ofullständigt utan det andra. Inget av dem är det slutgiltiga svaret; de pekar tillbaka på varandra. Det är den biten du vägrar fatta, fastän du kallar mig "helt totalt borta" i samma inlägg som du själv skriver saker som motsäger varandra. Bevisligen inte du som ser klarast här.
Och angående djupseendet du la anspråk på: att förklara djupseende för någon som insisterar på att ett öga räcker är svårt rent tekniskt. Det andra ögat finns kvar och väntar. Ingen tvingar dig att öppna det.
Drömmen: du separerar dröm och vaka genom att peka på råmaterialet - sinnesdata i det ena fallet, inget i det andra. Helt korrekt, och helt vid sidan av poängen. Poängen gällde aldrig råmaterialet. Den gällde processen som bygger upplevelsen av båda. Sinnesdata är input. Konstruktionen som gör input till en upplevd värld är samma mekanism, oavsett om input kommer utifrån eller inifrån. Du svarade på en fråga jag inte ställt, vilket händer varje gång du möter ett resonemang du inte vill ta i.
Och du levererar det igen, rakt i sista stycket: temperaturen "ger oss en bild... utifrån erfarenhet." En bild utifrån erfarenhet är per definition en upplevelse, tolkad. Du bygger min poäng åt mig varje gång du försöker slå ner den. Tredje gången nu.
Halmgubbe-anklagelsen: gå tillbaka till trådstarten. Frågan där var aldrig om man får läsa döda tänkare - den var varför folk slänger sig med citat och namn de inte själva begripit, i stället för att undersöka sitt eget medvetande. Du argumenterar mot trådstarten. Det är allt. Och uppenbarligen förstår du inte så mycket som du tycks tro, bevisligen, med tanke på dina svar.
Och ett mönster värt att notera, för din egen skull om inte för mitt: varje gång argumentet tryter dyker "idiot" eller "helt totalt borta" upp i nästa mening. Det är vad som händer när prestige väger tyngre än sammanhang - man hinner inte längre hålla koll på vad man själv skrev två stycken upp, och då fyller tonen tomrummet där argumentet borde varit. Du har skrivit tesen att mätningen inte visar verkligheten som den är, och försvarat att den gör det, i samma inlägg. Det är inte jag som motsäger dig. Det är du.
En sista fråga:
Du skrev att mätningen "inte visar verkligheten som den är". Om den inte visar verkligheten som den är - vad är det då den visar?
P.S. Det är mycket enklare om du öppnar båda ögonen. D.S
Dina egna ord spränger hela ditt eget case:
"Den visar inte verkligheten som den är, men siffror går inte att förfalska."
Läs den igen. Första halvan är exakt min tes: mätningen visar inte verkligheten som den är. Andra halvan byter ämne - från "visar den verkligheten" till "kan siffran förfalskas" - och du använder ämnesbytet som om det räddade slutsatsen. Det gör det inte. Att en representation är svår att fejka säger ingenting om huruvida representationen är verkligheten själv. En bra karta är fortfarande en karta. Skarp och pålitlig, men papper, inte berg.
Förresten - kul detalj: Modellbytet är redan utrett och struket, jag erkände det öppet förra inlägget. Jag guick händelserna i förväg och sa "nu gör du säkert så här" (alltså byter modell för att få rätt). Ändå envisas du med att gnaga på samma ben.
Poängen: Medan du återigen påpekar det som relevant för samtalet gör du precis det modell-bytet jag sa att du skulle göra.
Du sa:
"den visar inte verkligheten som den är, men siffror går inte att förfalska"
Alltså - du hoppar från "det är bara en representation" till "representationen är verkligheten" utan ens en kommatecken-paus för att andas. Jag drog slutsatsen att du skulle göra det i förväg och erkände det - som du sedan använde som argument (som att det har med saken att göra).
Men - nu gör du exakt det du är arg över att jag förutspådde att du skulle göra - och kallar det logik.
Är det inte märkligt att jag förutspådde framtiden?
Illusionsfrågan: jag har aldrig påstått att allt är en illusion. Kolla vem som skriver den meningen och lägger den i min mun. Ledtråd: inte jag. Jag säger att det finns två sätt att belysa verkligheten - det yttre och det inre - och att vart och ett är ofullständigt utan det andra. Inget av dem är det slutgiltiga svaret; de pekar tillbaka på varandra. Det är den biten du vägrar fatta, fastän du kallar mig "helt totalt borta" i samma inlägg som du själv skriver saker som motsäger varandra. Bevisligen inte du som ser klarast här.
Och angående djupseendet du la anspråk på: att förklara djupseende för någon som insisterar på att ett öga räcker är svårt rent tekniskt. Det andra ögat finns kvar och väntar. Ingen tvingar dig att öppna det.
Drömmen: du separerar dröm och vaka genom att peka på råmaterialet - sinnesdata i det ena fallet, inget i det andra. Helt korrekt, och helt vid sidan av poängen. Poängen gällde aldrig råmaterialet. Den gällde processen som bygger upplevelsen av båda. Sinnesdata är input. Konstruktionen som gör input till en upplevd värld är samma mekanism, oavsett om input kommer utifrån eller inifrån. Du svarade på en fråga jag inte ställt, vilket händer varje gång du möter ett resonemang du inte vill ta i.
Och du levererar det igen, rakt i sista stycket: temperaturen "ger oss en bild... utifrån erfarenhet." En bild utifrån erfarenhet är per definition en upplevelse, tolkad. Du bygger min poäng åt mig varje gång du försöker slå ner den. Tredje gången nu.
Halmgubbe-anklagelsen: gå tillbaka till trådstarten. Frågan där var aldrig om man får läsa döda tänkare - den var varför folk slänger sig med citat och namn de inte själva begripit, i stället för att undersöka sitt eget medvetande. Du argumenterar mot trådstarten. Det är allt. Och uppenbarligen förstår du inte så mycket som du tycks tro, bevisligen, med tanke på dina svar.
Och ett mönster värt att notera, för din egen skull om inte för mitt: varje gång argumentet tryter dyker "idiot" eller "helt totalt borta" upp i nästa mening. Det är vad som händer när prestige väger tyngre än sammanhang - man hinner inte längre hålla koll på vad man själv skrev två stycken upp, och då fyller tonen tomrummet där argumentet borde varit. Du har skrivit tesen att mätningen inte visar verkligheten som den är, och försvarat att den gör det, i samma inlägg. Det är inte jag som motsäger dig. Det är du.
En sista fråga:
Du skrev att mätningen "inte visar verkligheten som den är". Om den inte visar verkligheten som den är - vad är det då den visar?
P.S. Det är mycket enklare om du öppnar båda ögonen. D.S
Mätningen visar den verkliga temperaturen, inte verkligheten som den är. Vilket vi inte vet helt än och kanske aldrig gör. Men temperaturen är förstås verklig och går att visa genom att mäta den. Den värd vi upplever ser vi fortfarande genom våra sinnen när vi går utanför dörren. Men mätningarna ger oss en bild av verkligheten.
Så genom att mäta t.ex. ljusets våglängd, skapar vi en bild av det. Men det är inte verkligheten "som den är", utan en bild vi skapar som ger oss en förståelse av verkligheten.
Att det skulle gå att "se verkligheten som den är", är ett gammalt filosofiskt idé som du verkar ha fastnat i genom att läst "döda tänkare" som du inte verkar klarat att kritisera, utan enögt fastnat i. För om man ska kunna se verkligheten som den är, måste man först säga hur verkligheten faktiskt är, innan man kan säga att vi inte kan det. Försök tänka själv.
Så du fixerade helt enögt på en sak utan att kunna se djupare. För du trodde du hade något där.
Egentligen har du ingenting. Bara en falsk bild av verkligheten utifrån ditt "tänka själv" . Massa flummiga tankar som jag redan läst och debatterat med andra, men de har varit mer konkreta. Man läser något om kvantfysiken och tror man kan applicera det på världen. Men vad är det du läst, är det "entangelment", dubbelspaltexperimentet, mätning av position eller energi? Eller vad är det du syftar på? Har du nån djupare kunskap om kvantfysik från "döda tänkare"?
