Citat:
Okej, jag kommer nog svara på detta mer i detalj senare, men tills dess, kan du försöka ge en teori angående hur duken faktiskt har skapats? Jag menar, oavsett hur mycket man än vill diskutera detaljer som dessa så kvarstår fakta:
Du kan attackera specifika detaljer och studier allt du vill, och det kan man såklart göra i evigheter, men dessa 7 punkter är fakta och kan inte förnekas. Vad menar du är det som hänt som gör att denna svepning idag finns?
Kan du bara attackera andras teorier, eller klarar du av att bygga en egen?
Vid ett sånt här djupt ämne där det finns så mycket vetenskap kring det att det är omöjligt för någon att vara en expert inom allt utan folk får specialisera sig på delar av svepningen så som blod, anatomi, bildformation m.m. så är det såklart lätt att hitta någonting att attackera, det kan man göra föralltid, men har du en egen teori?
Mitt argument är i det stora hela att dessa 7 punkter gör det i princip omöjligt för en förfalskare att skapa den. Såklart så kan man gå in i detaljer och så, men det blir en evighetskamp. Kollar man på helheten så förändras bilden, vilken teori kan faktiskt förklara dessa 7 punkter?
- Duken har pollen från jerusalem
- Mannen på bilden har ett semitiskt utseende
- Ingen har lyckats återskapa bildens molekylära egenskaper
- Den har riktigt blod och lungvätska på sig
- Blodet innehåller bilirubin vilket antyder tortyr, lungvätskan innehåller indikationer på syrebrist vilket händer under korsfästning
- Skadorna på bilden stämmer med romerska redskap och evangelierna till 100%
- Bilden är inte en målning
Du kan attackera specifika detaljer och studier allt du vill, och det kan man såklart göra i evigheter, men dessa 7 punkter är fakta och kan inte förnekas. Vad menar du är det som hänt som gör att denna svepning idag finns?
Kan du bara attackera andras teorier, eller klarar du av att bygga en egen?
Vid ett sånt här djupt ämne där det finns så mycket vetenskap kring det att det är omöjligt för någon att vara en expert inom allt utan folk får specialisera sig på delar av svepningen så som blod, anatomi, bildformation m.m. så är det såklart lätt att hitta någonting att attackera, det kan man göra föralltid, men har du en egen teori?
Mitt argument är i det stora hela att dessa 7 punkter gör det i princip omöjligt för en förfalskare att skapa den. Såklart så kan man gå in i detaljer och så, men det blir en evighetskamp. Kollar man på helheten så förändras bilden, vilken teori kan faktiskt förklara dessa 7 punkter?
Jag tänkte mig ett scenario av det här slaget:
Någon lämnar ett stycke linnetyg liggande på ett bord i en verkstad. En konvex spegel – sådana som var vanliga under medeltiden och renässansen, vilket exempelvis syns i Jan van Eycks målningar – råkar reflektera en koncentrerad ljuspunkt eller en suddig projektion av ett fönster på tyget. När duken tas upp några veckor senare märker personen en svag, permanent missfärgning som är vare sig smuts eller någon färg som går att tvätta bort. Personen kopplar fläcken till det koncentrerade ljuset från spegeln görs, och en idé föds:
Ifall koncentrerat ljus kan skapa en fläck, då kan även en transparent eller halvtransparent bild överföras till en duk på samma sätt med hjälp av enbart koncentrerat ljus.
Från slump till metod: För att systematisera den här processen och skapa en bild av Jesus som inte ser målad ut, då skulle stegen kunna se ut som så här:
1) Skaffa ett tygstycke från mellanöstern från någon som har varit på pilgrimsfärd. Inte alls så svårt på den tiden.
2) Markera specifika områden med blod där Jesu sår ska vara placerade – på händerna, i sidan och på huvudet – med Sudariet från Oviedo som förlaga för ansiktssåren och Evangelierna för de andra såren.
3) Skapa en bild av den korsfäste Jesus med sot på glas eller en lätt målad bild som släpper igenom ljus i olika grad. Eller kanske likt en schablonmall, så inget glas skulle behövas.
4) Använd stora, polerade speglar (av glas, brons eller polerat stål) för att samla in och koncentrera så mycket solljus som möjligt.
5) Använd en ”skorsten” eller annan längre tunnel i stället för en lins för att rikta det intensiva ljuset genom sotbilden på glaset eller schablonbilden direkt mot linnet. Det gör att tyget missfärgas mer intensivt där solljuset träffar direkt, mindre där ljuset bara delvis släpps igenom och inte alls där ljuset blockeras helt. För att detta ska fungera måste det som släpper igenom ljuset placeras väldigt nära duken.
6) Låt det ligga exponerat i flera veckor. Om solljuset koncentreras till en viss intensitet kan det utlösa en process som kallas fotolys.
Denna teori kan även förklara varför bilden uppträder som ett negativ. Den skulle ge exakt den ytlighet som observerats på svepningen, eftersom ljusenergin ”förbrukas” så fort den träffar de yttersta fibrerna; energin tränger inte djupt in, och den kan inte heller tas upp via kapillärkraft som ett färgämne skulle göra. Dessutom förklarar den varför det inte finns någon bild under blodfläckarna, eftersom dessa skulle ha blockerat ljusexponeringen på samma sätt som en fotografisk mask vid retuschering. Det här tillvägagångssättet förklarar också varför det finns pollen från Mellanöstern i tyget, och det förklarar varför projektionen blir felaktig för en svepning (varför överarmarna och låren inte blir särskilt breda när duken breds ut, vilket de borde bli om duken lades över en kropp och bilden skapades genom direktkontakt).
För att detta ska fungera krävs en uppställning med flera speglar som riktar solljuset, till exempel fyra grupper med sex speglar vardera, där varje grupp riktas mot en vinklad spegel som pekar nedåt. En eller två gånger i timmen måste samlingsspeglarnas vinklar justeras i takt med att solen rör sig över himlen.
Det största problemet är glaset. Det skulle kräva en mycket skicklig glasblåsare för att blåsa en stor glascylinder som sedan skärs upp och kavlas ut till en enskild glasskiva. Det skulle med största sannolikhet krävas två skivor, vilket också skulle kunna förklara varför det finns en linje som korsar fingrarna på bilden, samt varför upplösningen är sämre på den nedre halvan jämfört med den övre (om två glasskivor användes hade de troligen inte exakt samma tjocklek och transparens). Men om någon typ av schablon användes så krävs inget glas.
En annan viktig aspekt som kan förklaras om denna metod användes är varför det finns en exakt likadan, men svagare bild på baksidan: tänk dig till exempel att man påbörjade processen, men efter någon vecka eller två kom på att blodfläckarna ju är på fel sida av tyget (sidan vänd nedåt), så man vänder på tyget, och eftersom man vänt på tyget så måste man även vända på bilden/schablonen så att vänster och höger matchar igen. Och man trodde inte att det skulle spela någon roll eftersom man inte såg någon bild på ”baksidan” eftersom den var så svag att den inte syntes i vanligt dagsljus.
Denna modell förklarar:
Optiken: kontaktkopiering (fotogram) med schablon/glas tätt mot tyget bevarar skärpan oavsett solens rörelse.
Ljusintensitet: fördelade spegelmatriser ger hög UV-dos utan att bränna linnet.
Kemin och ytligheten: ren fotolys/oxidering av de yttersta cellulosa-fibrerna (inga färger, ingen kapillärsugning).
Blodfläckarna: fungerar som naturliga fotomasker (blodet applicerades först, bilden uppstod bara runt omkring).
Proportionerna och illusion av 3D: en platt tvådimensionell schablon förklarar varför proportionerna blir platta, samtidigt som graderat sot på glas kan ge den illusion av avstånd/3D som observerats.
Baksidesbilden: Ett felvänt första försök som avbröts.
Vad har jag missat att få med?
Angående lungvätskan och bilirubinet så vill jag påpeka att just det är väldigt kontroversiella påståenden eftersom det endast är ett forskarteam av ett flertal som hävdat att man hittat just bilirubin i proverna. Andra forskare har misslyckats med att upprepa det resultatet, vilket ifrågasätter om det faktiskt är sant eller önsketänkade eller kontaminerade prover (antingen trådprover från de rödaktiga fläckarna på svepningen eller prover togs med specialtejp för att lyfta mikroskopiska partiklar, fibrer och avlagringar från dukens yta).
Dessa tester anses av en bred majoritet av oberoende forskare ha mycket låg tillförlitlighet. Men tillförlitlighet är inte svepningsförespråkares motto så länge som resultatet är sensationellt och passar deras syfte.
Andra forskare (som mikroskopisten Walter McCrone) menade istället att de rödaktiga fläckarna beror på att "blodet" i själva verket innehåller färgpigment som järnoxid (rödkrita) och tempera/bindemedel från en medeltida konstnär. (Hoppsan, inte ens blod)
