Johan Javeus seniorekonom på SEB skriver om detta: https://research.sebgroup.com/macro-ficc/reports/79410
En bakgrund är att det tar historiskt mer än 10 år att utveckla ett läkemedel. Och det kostar enorma belopp för investerarna.
Men med hjälp av verktyg utvecklade med reinforcement learning, så skulle man kunna korta ned utvecklingstiden för läkemedel. Och även drastiskt minska utvecklingskostnaderna.
Mycket grovt kan man säga att man minskar ledtid och kostnader genom att göra trial and error i datacenter istället för i labb. Det mesta kan göras i datacenter och det blir de avslutande verifieringarna som görs som idag.
Det skulle då kunna innebära att människor behöver gå mindre del av livet med sjukdomar. Så dels blir det förbättrad livskvalitet. Dels innebär det att människor kan arbeta mer. I vilken mån dom vill arbeta mer är osagt.
Ökar arbetstiden så kommer BNP/Capita att öka. Dvs vi får oss högre levnadsstandard.
En annan effekt är att sjukvården kan bli mindre belastad. Om jobbet mer blir att undersöka patienten och sedan skriva ut läkemedel, och så är det klart. Snarare än att folk bli inlagda och kanske opererade. Dvs skattebetalarna skulle kunna komma undan med att betala mindre skatt till sjukvårdskostnader och sjukersättningar. T ex genom att skattekvoten sänks. (Ja att man skulle sänka skatten är ju mer liberal politik, och det är inte alls säkert att det blir så. Överheten kan hitta andra sätt att bränna skattepengar på).
Demis Hassabis startade DeepMinds och var tvungen gå till en kapitalist i USA för att få sig kapital. I EU har socialisterna sett till att riskkapital nära nog utrotats. Hade han varit begränsad till EU hade kanske DeepMinds kunnat startas och de resultat de producerat inte blivit av. (Ja kanske senare i USA/Kina). Det är mycket negativa konsekvenser av att strypa ned tillgången på riskkapital.
Dvs det skulle kunna handla om betydande ökning av BNP/Capita. Men det förutsätter att folk arbetar mer i högre ålder och att inbesparingarna från sjukvård och sjukersättning allokeras om till riskkapital.
Sammanfattningsvis kan man säga att om Hassabis prognos slår in bara delvis så:
* Kan vi minska ned tiden vi är sjuka och även förlänga livet. (ökad livskvalitet).
* Mer arbetstimmar görs. Och BNP/Capita ökar.
* Mindre skattepengar kan gå till sjukvård och sjukersättning.
* Skatten kan sänkas och mer inkomst kan gå till riskkapital. Vilket leder till tillväxt.
* Mer datacenter måste byggas och mer elproduktion och distribution.
Att diskutera:
* Kommer väljarna/överheten att klara av att minska ned på sjukvården. Eller kommer facket att kunna obstruera det. (Jfr sättarna i England på 70-talet som lyckades hålla kvar vid gammal ineffektiv utrustning). Och kommer vänstern att blockera detta. Och man i Regionerna hitta på nya arbetsuppgifter.
* Kommer väljarna/överheten att klara av att sänka skattekvoten?
* Kommer väljarna/överheten att klara av att sänka just kapitalbeskattningen så att riskkapitalet ökar?
* Kommer mer arbetstimmar att göras. Eller kommer folk välja mer fritid och lägre levnadsstandard? T ex genom att staten beskattar och omfördelar till icke-arbetande.
* Kommer kommuner och Länstyrelser att accepter att mer elproduktion byggs. Eller kommer man stoppa det. (vilket man gör idag).
Demis Hassabis, en av grundarna av Google DeepMind och tillika Nobelpristagare i kemi 2024, spådde nyligen att AI inom de närmaste tio åren kommer att kunna hjälpa oss att bota nästan alla sjukdomar. Om Hassabis får rätt, står vi inte bara inför ett decennium av medicinska mirakel, utan också inför ett paradigmskifte för världsekonomin.
En bakgrund är att det tar historiskt mer än 10 år att utveckla ett läkemedel. Och det kostar enorma belopp för investerarna.
Men med hjälp av verktyg utvecklade med reinforcement learning, så skulle man kunna korta ned utvecklingstiden för läkemedel. Och även drastiskt minska utvecklingskostnaderna.
Mycket grovt kan man säga att man minskar ledtid och kostnader genom att göra trial and error i datacenter istället för i labb. Det mesta kan göras i datacenter och det blir de avslutande verifieringarna som görs som idag.
Det skulle då kunna innebära att människor behöver gå mindre del av livet med sjukdomar. Så dels blir det förbättrad livskvalitet. Dels innebär det att människor kan arbeta mer. I vilken mån dom vill arbeta mer är osagt.
Ökar arbetstiden så kommer BNP/Capita att öka. Dvs vi får oss högre levnadsstandard.
En annan effekt är att sjukvården kan bli mindre belastad. Om jobbet mer blir att undersöka patienten och sedan skriva ut läkemedel, och så är det klart. Snarare än att folk bli inlagda och kanske opererade. Dvs skattebetalarna skulle kunna komma undan med att betala mindre skatt till sjukvårdskostnader och sjukersättningar. T ex genom att skattekvoten sänks. (Ja att man skulle sänka skatten är ju mer liberal politik, och det är inte alls säkert att det blir så. Överheten kan hitta andra sätt att bränna skattepengar på).
Demis Hassabis startade DeepMinds och var tvungen gå till en kapitalist i USA för att få sig kapital. I EU har socialisterna sett till att riskkapital nära nog utrotats. Hade han varit begränsad till EU hade kanske DeepMinds kunnat startas och de resultat de producerat inte blivit av. (Ja kanske senare i USA/Kina). Det är mycket negativa konsekvenser av att strypa ned tillgången på riskkapital.
Vissa forskare som ekonomiprofessorn Andrew J. Scott vid London Business School har i sina studier visat på att det finns enorma ekonomiska vinster av ett förlängt hälsospann – vilket han kallar en Longevity Dividend. Scotts beräkningar visar att om vi förlänger den förväntade friska livslängden med bara ett enda år, är det värt cirka 3-4% av BNP årligen för ett land som USA, genom en kombination av minskade vårdkostnader och ökad produktivitet.
Erfarna, högutbildade 75-åringar kan fortsätta att arbeta eller driva företag med en energi och mental kapacitet som i yngre dagar. Sjukvårdssektorn, som idag slukar stora delar av ett lands skatteintäkter (ofta över 10% av BNP i västvärlden), kan omfördelas till andra områden. Faktum är att ett av de största hoten mot den moderna välfärdsstaten idag är att vi lever för länge som sjuka. Kanske skulle AI kunna förkorta den tiden markant.
Dvs det skulle kunna handla om betydande ökning av BNP/Capita. Men det förutsätter att folk arbetar mer i högre ålder och att inbesparingarna från sjukvård och sjukersättning allokeras om till riskkapital.
Sammanfattningsvis kan man säga att om Hassabis prognos slår in bara delvis så:
* Kan vi minska ned tiden vi är sjuka och även förlänga livet. (ökad livskvalitet).
* Mer arbetstimmar görs. Och BNP/Capita ökar.
* Mindre skattepengar kan gå till sjukvård och sjukersättning.
* Skatten kan sänkas och mer inkomst kan gå till riskkapital. Vilket leder till tillväxt.
* Mer datacenter måste byggas och mer elproduktion och distribution.
Att diskutera:
* Kommer väljarna/överheten att klara av att minska ned på sjukvården. Eller kommer facket att kunna obstruera det. (Jfr sättarna i England på 70-talet som lyckades hålla kvar vid gammal ineffektiv utrustning). Och kommer vänstern att blockera detta. Och man i Regionerna hitta på nya arbetsuppgifter.
* Kommer väljarna/överheten att klara av att sänka skattekvoten?
* Kommer väljarna/överheten att klara av att sänka just kapitalbeskattningen så att riskkapitalet ökar?
* Kommer mer arbetstimmar att göras. Eller kommer folk välja mer fritid och lägre levnadsstandard? T ex genom att staten beskattar och omfördelar till icke-arbetande.
* Kommer kommuner och Länstyrelser att accepter att mer elproduktion byggs. Eller kommer man stoppa det. (vilket man gör idag).
__________________
Senast redigerad av ekbo251 2026-08-08 kl. 12:02.
Senast redigerad av ekbo251 2026-08-08 kl. 12:02.