Carl Fredrik Alexander Rask

Ironin är ganska påtaglig: Rask säger att han ska lämna dramat – och gör kort därefter en nästan 39 minuter lång video om Chrippa och Linnea. Han försöker dock aktivt rama in den som en principiell diskussion om rättssäkerhet, inte som en ”dramavideo”.

Kort sammanfattning

Rask läser och kommenterar en artikel om att Chrippa nekats permission under sitt fängelsestraff och att Linnea därför JO-anmält anstalten. Linnea hävdar bland annat att ärenden fördröjts, att Chrippa inte fått adekvat vård för andningsbesvär och att anstalten kan ha en personlig vendetta mot honom.

Rasks huvudbudskap är att Chrippa visserligen gjort och sagt mycket klandervärt, men att han ändå ska behandlas objektivt och ha samma rättigheter som andra intagna. Han tycker att skadeglädjen och ”jakten” på Chrippa riskerar att göra människor blinda för möjligheten att Kriminalvården faktiskt kan ha gjort fel.

Samtidigt köper han inte allt som Chrippa och Linnea framför. Han tycker framför allt att de borde ha förstått att fängelsestraffet kunde innebära att Chrippa missar delar av graviditeten och kanske även förlossningen.

Det här tar Rask upp
1. Chrippas straff och möjliga frigivning

Rask läser att Chrippa dömts till ett år och nio månaders fängelse och kan bli villkorligt frigiven i januari. Han räknar på den faktiska tiden och konstaterar att Chrippa då skulle ha suttit ungefär elva månader.

Han beskriver det som ett förhållandevis kort straff och undrar om det över huvud taget är normalt att få permission så tidigt. Han medger samtidigt att han inte känner till reglerna.

2. Linneas JO-anmälan

Enligt artikeln anklagar Linnea anstalten för att bland annat:

ha dragit ut på Chrippas permissionsärenden,
ha låtit en handläggares semester stoppa hanteringen,
ha angett fler fall av misskötsamhet än vad som ska vara styrkt,
inte ha gett Chrippa tillräcklig vård för hans andningsproblem,
och eventuellt ha utvecklat en personlig vendetta mot honom.

Rask tycker att påståendena ska undersökas, men säger upprepade gånger att han inte vet hur Kriminalvårdens rutiner ser ut.

3. Telefonsamtalet och misskötsamheten

Chrippa ska ha pratat i telefon utan eget telefontillstånd när en annan intagen satte luren mot hans öra. Enligt Chrippa förstod han först inte vem som ringde, medan den andra intagne senare tog på sig ansvaret.

Rask tycker att Chrippas förklaring låter en smula långsökt. Samtidigt konstaterar han att varningen senare drogs tillbaka.

4. ”Vet ni vem jag är?”

Rask läser även att Chrippa ska ha:

sagt att han kunde kontakta medier och sin advokat,
framhållit att han är en stor profil på sociala medier,
och bett personalen att ”dra i lite trådar” för att skynda på hans ärende.

Här gör Rask en uppdelning:

Att hänvisa till sin kändisstatus och säga ”vet ni vem jag är?” tycker han låter illa, privilegierat och går över gränsen.

Att be någon ”dra i lite trådar” försvarar han däremot som något en desperat människa skulle kunna säga när hon sitter frihetsberövad och har en gravid fru hemma.

Han tycker inte heller att det automatiskt är ett hot att säga att man ska kontakta medier eller advokat. Om en myndighet verkligen gör fel är det, enligt honom, fullt rimligt att begära juridisk och medial granskning.

5. Chrippas andningsproblem

Det här är den del Rask reagerar starkast på. Enligt uppgifterna ska Chrippa ha nekats specialistvård och i stället fått en kortisonspray som förvärrat problemen.

Rask resonerar om astma och mediciner, men utan att veta vilken diagnos Chrippa har eller vilken behandling han faktiskt fått. Hans principiella poäng är däremot tydlig: även en dömd person har rätt till nödvändig sjukvård.

Om Chrippa verkligen inte får adekvat vård tycker Rask att det är allvarligt och bör granskas. Han öppnar också för att två saker kan vara sanna samtidigt: Chrippa kan uppträda privilegierat, men ändå faktiskt utsättas för felaktig behandling.

6. Påståendet om en personlig vendetta

Rask avfärdar inte Linneas misstanke om att personal kan ha personliga åsikter om Chrippa. Hans argument är att kriminalvårdare också är privatpersoner som tar del av medier, YouTube och skvaller.

Därför menar han att negativ särbehandling åtminstone är möjlig. Han säger däremot inte att en vendetta är bevisad, utan att saken behöver utredas objektivt.

7. Graviditeten och permissionerna

Här är Rask betydligt mer kritisk mot Chrippa och Linnea.

Han påpekar att de måste ha förstått att Chrippa riskerade fängelse när graviditeten påbörjades. Han hänvisar dessutom till deras tidigare uppgifter om att de först gjort abort på grund av den kommande rättsprocessen, men därefter blivit gravida igen.

Därför tycker han inte att de rimligen kan vara förvånade över att Chrippa missar ultraljud, andra graviditetsrelaterade händelser eller möjligen förlossningen. Att han sitter i fängelse är, enligt Rask, en konsekvens som de kände till risken för.

Han sympatiserar alltså med deras känslor, men tycker inte att graviditeten automatiskt ger Chrippa rätt till permission.

8. Chrippas påstående om en ”rättsskandal”

Chrippa beskriver enligt artikeln handläggningen som en stor rättsskandal och vill prövas för att avtjäna slutet av straffet med fotboja.

Rask håller med om att han har rätt till en objektiv prövning, men invänder mot den bredare bilden av Chrippa som ett passivt offer för mediecirkusen. Han menar att Chrippa själv bidrog till uppmärksamheten genom att behandla rättegången som en ”catwalk”, visa upp kläder och glasögon samt tala med pressen.

Rasks egentliga ståndpunkt

Hans slutsats ligger ungefär mitt emellan parterna:

Fråga Rasks inställning
Permission för graviditeten Förstår besvikelsen men anser inte att Chrippa självklart har rätt till permission
Missad förlossning Tragiskt, men en förutsebar följd av fängelsestraffet
Fördröjd handläggning Kan vara ett faktiskt fel och bör granskas
Andningsbesvären Allvarligt om Chrippa nekas adekvat vård
Personlig vendetta Inte bevisad, men fullt möjlig
”Vet ni vem jag är?” Låter privilegierat och olämpligt
Kontakta medier och advokat En legitim rättighet, inte automatiskt ett hot
”Dra i lite trådar” Förståeligt i en desperat situation
Allmänhetens reaktion För mycket skadeglädje och automatisk fientlighet
Hur mycket drama är videon?

Rask säger uttryckligen:

”Det här är ju ingen dramavideo per se.”

Men innehållsmässigt är den tveklöst en återgång till hans vanliga dramabevakning:

Chrippa står i centrum.
Linnea diskuteras ingående.
Äldre konflikter och anklagelser tas upp.
Han kommenterar deras tidigare abort och nuvarande graviditet.
Han återkommer till vad Chrippa tidigare gjort mot honom.
Titeln är dramatiskt formulerad som en pågående ”jakt”.
Videon är nästan 39 minuter lång och bygger på en reaktionsgenomgång av en nyhetsartikel.

Skillnaden är att Rask denna gång inte angriper Chrippa, utan placerar sig i rollen som den oväntat nyanserade försvararen. Det gör fortfarande videon till dramainnehåll; vinkeln är bara att dramat kring Chrippa har blivit orättvist och gått för långt.

Den mest avslöjande formuleringen kommer redan i början: Rask säger att han egentligen inte bryr sig, inte ens har läst artikeln – men att många skickat den till honom och att han ”idag faktiskt inte har någon annan videoidé”. Det framstår alltså mindre som ett principiellt ämne han brinner för och mer som att han återgår till ett beprövat ämne när annat innehåll saknas.

Min sammanfattande bedömning är därför: Rask har absolut återfallit i dramainnehåll, men försöker göra återfallet förenligt med sitt löfte genom att kalla det rättssäkerhetsdiskussion, analys eller samhällsfråga. Själva formen, personerna, titeln och den detaljerade genomgången är dock klassisk Rask-drama.