Citat:
Ursprungligen postat av
Veridictores
Den uppmärksamme kan då konstatera att det kan uppfattas som att det kan uppstå en konflikt här med en annan, tredje regel. Men den konflikten upplöses då av ytterligare en annan regel. De flesta uppmärksammar aldrig detta, eftersom det blir en helt naturlig situation att den lilla båten flyttar sig för att inte hindra den stora. Men strikt juridiskt uppstår här en liten konflikt som också då har en liten paragraf som löser upp. Dessa regler är mycket väl genomtänkta och det är inget man lär sig allt om på e liten stund.
För den som är väl insatt i regelverket i praktiken är den konflikten ganska lätt att inse.
Snacka om att sylta in sig och nu verkligen greppa efter halmstrån!
Finns absolut ingenting som stödjer det så som du förklarar. Snarare tvärt om, reglerna är mycket simpla och ska tolkas så som dom är skrivna. Uppstår en konflikt där det, som i det här fallet, sker en kollision, så tittar man på vad som skett och omständigheterna i övrigt. Plötsligt så tar vi sjövägsreglerna och applicerar dem i straffrättslig juridik. Något som absolut verkar främmande för dig.
Citat:
Ursprungligen postat av
Veridictores
jag anser pappan ha ett större ansvar för det inträffade än skeppets kapten. Givet vad vi fått veta så här långt, och det står jag fortfarande för.
Då lutar jag mig i första hand emot kombinationen av regel 5 samt regel 8 och regel 9. Min uppfattnig är att han aldrig borde legat i farleden på det viset och därmed brustit i regel 9 samt att han då också brustit i regel 5 och därför inte heller agerat enligt regel 9 när skeppet närmade sig, plus att han brustit i regel 8 till följd av att han brast i regel 5.
Skeppet kan ha brustit i regel 5 och därmed också i regel 13, vilket sannolikt hade resulterat i att skeppet påkallat uppmärksamhet genom att tuta, vilket sannolikt resulterat i att snipan flyttat på sig.
Frågan här handlar om hur det var med sikten. Om sikten var sådana att skeppet kunde ha sett snipan i god tid, då blir ansvarsfödelningen mer jämn, men snipan går inte utan ansvar.
Det är inte förbjudet att färdas i en farled. Inte heller ovanligt. Regel 9 förbjuder att man
hindrar ett fartyg som endast kan navigera säkert där, inte att man befinner sig där. Av alla de regler du nämnt så gäller regel 13 OAVSETT, som vi precis konstaterat.
Sedan tycker jag det är rätt anmärkningsvärt att du, trots åklagaren, ändå landar i att pappan har
större ansvar än befälhavaren. Det är ett ganska långtgående påstående. Om snipan legat på kurs och fart under en längre tid och därefter blivit upphunnen, samtidigt som befälhavaren inte ens upptäckt den förrän det var för sent, har jag svårt att se hur du kommer fram till att det större ansvaret ligger på den som blev påkörd. Dåligt väder och dålig sikt, då sänker man farten. Vårdslöst av fartyget att hålla samma fart trotts att man inte ser vad man har framför sig. Det har, om jag minns rätt, inte varit soppas dålig sikt att Regel 19 bör ha applicerats enligt vittnen.