Citat:
Anekdotisk bevisföring från din sida.Känner ingen som käkat kanin.
Min farfar är uppvuxen i Skåne på en gård där. Aldrig snackat om kanin. Grisar är mycket enklare och hållbare djur. Kolla in taburatet i Katthult av Astrid Lindgrens figur Emil i Lönneberga. De går igenom en del gammla rätter. Finns ingen talan om kaniner
Min farfar är uppvuxen i Skåne på en gård där. Aldrig snackat om kanin. Grisar är mycket enklare och hållbare djur. Kolla in taburatet i Katthult av Astrid Lindgrens figur Emil i Lönneberga. De går igenom en del gammla rätter. Finns ingen talan om kaniner
Det är ett faktum att det var vanligt att svenskar åt kanin förr i tiden.
Men visst, det är länge sen som det slutade vara vanligt. Det har varit ovanligt länge nu, så det är inte konstigt att det är som bortglömt.
De första domesticerade kaninerna planterades ut just i Skåne och Gotland på 1500-talet. Då ansågs kaniner vara en lyxvara.https://whiteguide.com/se/sv/news/2289-fran-nodfoda-till-klimatmat
Men det varade inte länge och ganska snart blev kaninkött klassat som fattigmansmat.
Förr i tiden användes kaniner i Sverige främst som mat och för sin päls, och de kom hit redan på 1500-talet.
De var vanliga i lagårdar och som nyttodjur vid kriser, men blev under 1900-talet också populära husdjur.
När större delen av vår matproduktion industrialiserades efter andra världskriget upphörde nästan all självhushållning av djur och grönsaker.
Våra matvanor förändrades – och kaninkött som förknippades med ransoneringstidernas torftiga tillvaro förpassades in i glömska.
Den industriella revolutionen betydde att massvis med folk flyttade från landet till städerna, och de tog med sig sina kaniner.https://www.omlet.se/guide/kaniner/om_kaniner/historia/
Eftersom ett par kaniner kan producera upp till 90kg kött per år var de en viktig födokälla. Under 1800-talet ändrades dock den allmänna uppfattningen kring kaniner, och folk började föda upp dem för uppvisningar och tävlingar.
Sedan dess har vi i stort sett slutat äta kanin i norra Europa.