Citat:
Ursprungligen postat av
Terpentino
Vi får anta att fritidsbåten färdades i samma riktning som fraktaren.Den sammanlagda hastigheten blir då kanske runt 6 knop. Mannen som överlevde vet svaret.Denna hastighet är av stor betydelse för händelsen.
Inga skador i aktern?
Fritidsbåten kan mycket väl pressats undan av bogvågen fraktaren skapade
I synnerhet om sammanlagda kollisionshastigheten är låg.
Notera dess "bulb" skapar just en våg som kan lyfta och flytta en lättare båt.Skador blir då tvärs den lilla båten, den blir helt knäckt på mittenInga skador i aktern.
Bästa "point" som stödjer att påkörningen skedda bakifrån är att olyckan skedde.Skepparen på fritidsbåten hade annars sett och vejt undanEn stor båt som fraktaren har gott om ljus och lanternor,Syns på långt håll, tills skillnad mot fritidsbåten.
Glöm radarn, liten båt i orolig sjö och regn syns dåligt, väl visat i Svarta Havet
Utifrån ditt inlägg så sammanställde jag två Olika scenarier Hypoteser med ai:
Scenario 1 – Ingen initial fysisk kontakt
Det första momentet behöver inte nödvändigtvis ha varit en direkt kollision mellan skroven.
När ett cirka 90 meter långt lastfartyg färdas genom vattnet uppstår:
* en kraftig bogvåg,
* tryckförändringar runt bulben,
* vattenströmningar längs skrovet,
* hydrodynamiska krafter.
Om en betydligt mindre båt befinner sig mycket nära framför fartyget kan dessa vattenrörelser påverka båten kraftigt.
I detta hypotetiska scenario skulle bogvågen eller vattenströmningen kunna:
* fylla båten med vatten,
* göra den instabil,
* pressa ned fören eller aktern,
* eller göra att båten förlorar sin manöverförmåga.
Först därefter skulle båten kunna hamna under fartygets för och eventuellt träffas av bulben eller skrovet.
Detta är endast ett tänkbart scenario och det finns i nuläget inga offentliga uppgifter som bekräftar att det var så olyckan gick till.
Scenario 2 – Kanotexemplet
För att belysa ansvarsfrågan kan man tänka sig följande exempel.
En person paddlar kanot nära en trafikerad farled.
Ett stort handelsfartyg passerar enligt gällande regler.
Fartygets svall eller bogvåg fyller kanoten med vatten och paddlaren omkommer, utan att någon fysisk kontakt mellan fartyget och kanoten sker.
Frågan blir då:
* Är det fartygets besättning som bär det straffrättsliga ansvaret?
* Eller har kanotisten själv tagit en risk genom att befinna sig i ett mycket litet och sårbart flytetyg i en miljö där stora fartyg passerar?
Det finns inget generellt svar. Bedömningen skulle bero på bland annat:
* om fartyget framfördes enligt sjövägsreglerna,
* om hastigheten var säker under rådande förhållanden,
* om kanotisten befann sig där det var lämpligt att paddla,
* och om någon av parterna varit oaktsam.
Slutsats
Resonemanget illustrerar att en olycka på sjön inte nödvändigtvis behöver bero på en direkt fysisk kollision för att få katastrofala följder. Samtidigt innebär inte detta att ansvar automatiskt ligger hos vare sig det stora fartyget eller den mindre båten. Straffrättsligt ansvar avgörs utifrån en samlad bedömning av sjövägsreglerna, omständigheterna och den tekniska bevisningen.
