Citat:
Ursprungligen postat av
Auric
Och att utan vidare ta till våld är en handling som utlöser våld och konflikter. Vad ska man överhuvudtaget ha avtal och överenskommelser till om man resonerar som du gör?
"Långsamma i sin hantering"? Det kommer att ta många månader eller antagligen flera år att säga upp avtalet och sedan för Ryssland att samla ihop sin utrustning och dra sig tillbaka. Särskilt om Ukraina vill tillhöra den västliga demokratiska världen så måste man sköta uppsägningen "by the book" (att följa regler och protokoll är själva grundvalen i demokratiska rättsstater) och då tar det med nödvändighet tid. Det enda som kan göra processen snabb är att kasta ut ryssarna med våld och beslagta all rysk utrustning och resurser till det har knappast Ukraina (och man hade det definitivt inte före invasionen 2022) och det skulle dessutom försvåra Ukrainas integration med Väst. (Men i och med det ryska anfallet så har ju Ryssland de facto frånträtt avtalet, så nu behöver Ukraina inte säga upp det längre. Ironiskt nog.)
Sedan är Sevastopol på många sätt överspelat idag. Jag vet att Ryssland betraktar basen som viktig, men det är faktiskt i realiteten en insjöbas där Rysslands potentiella fiender kontrollerar såväl den västra kusten som utloppet. Vid en konflikt med Nato kommer Ryssland inte att kunna få ut flottan i Medelhavet. Fri passage genom Bosporen för militära fartyg kommer inte att medges fienden under pågående krig. Det du kallar "kritisk militär bastion" kallar jag snarast för dödsfälla. Basen i Sevastopol är idag i praktiken bara användbar för offensiva militära operationer från rysk sida (t ex anfall på Rumänien). Men i andra sammanhang är en rysk flotta baserad där inget annat än "sitting ducks". Sevastopol är lika lätt att slå ut som Kaliningrad. Båda platserna är mycket mer effektiva att göra anfall ifrån än att försvara vid en större konflikt.
Internationella avtal hålls inte uppe av domstolar eller moralisk godvilja; de hålls uppe av avskräckning och maktbalans. När ett statsskick störtas och den nya regimen uttrycker avsikten att integreras i en fientlig militärallians, har avtalets grundläggande förutsättningar redan förintats. Att tro att en kärnvapenmakt passivt väntar på en utdragen "by the book"-byråkrati medan motståndaren flyttar fram sina positioner visar en total avsaknad av historisk bildning. I geopolitik väntar man inte på att fällan ska slås ihop ,, man neutraliserar hotet innan det blir ett faktum.
Din analys om att Sevastopol är en "dödsfälla" bygger på det felaktiga antagandet att basens enda syfte är att segla ut i Atlanten. Sevastopols primära funktion är A2/AD (Anti-Access/Area Denial) och territorialkontroll: Utan rysk närvaro i Sevastopol förvandlas Svarta havet omedelbart till en renodlad Nato-insjö (Rumänien, Bulgarien, Turkiet och ett Nato-integrerat Ukraina). Sevastopol fungerar som ett defensivt och offensivt robotankare som täcker hela södra Ryssland, Kaukasus och Krim. Att ge upp den basen vore att frivilligt släppa in motståndarens robotförsvar och marina stridskrafter direkt mot Rysslands mjuka underliv.
Du lyfter Turkiet och Bosporen som ett argument mot Sevastopol, men bevisar i själva verket motsatsen...... Just eftersom Turkiet kontrollerar sunden via Montreuxkonventionen är det helt avgörande för Ryssland att äga den mest dominerande marina och luftvärnsmässiga bastionen inuti Svarta havet. Om Ryssland inte kontrollerar Sevastopol mister landet sin förmåga att avskräcka och balansera Nato-alliansens södra flank, oavsett vad som händer i Bosporen.
Du argumenterar för hur världen borde fungera i en ideal regelbaserad ordning. Realpolitiken förklarar hur stater faktiskt agerar när deras mest kritiska säkerhetsintressen står på spel.